Vargjakt ur barnperspektiv
FILMEN"Vargens hemlighet" är en finsk familjefilm från 2006, och innehåller en lagom dos spänning främst för en yngre publik.
Det hela inleds med en skopa finskt svårmod när en man drunknar i den lappländska vildmarken och lämnar efter sig fru och en dotter vid namn Salla. Modern blir knäpp och försvinner från trakten, medan dottern adopteras av grannfamiljen. Handlingen tar sedan ett kliv elva år framåt, till när mamman oväntat återvänder. Komplikationer tillstöter eftersom den nu 12-åriga Sallas (Tiia Talvisara) adoptivföräldrar inte varit helt ärliga med hennes bakgrund, och hon har svårt att acceptera att hennes biologiska mor en gång övergivit henne.
Salla får dock snart annat att tänka på. Precis som morsan sin är hon naturintresserad, och när hon upptäcker ett vargpar utanför byn börjar de lokala jägarna snart knorra. De vill ha traktens vilt för sig själva, och ser inte med blida ögon på potentiell konkurrens från naturens egna rovdjur. Efter diverse upptrappningar där både en varg och en jägares hund stryker med, utvecklas konflikten till en katt- och råtta-lek när Salla och hennes kompis Matias (Janne Saksela) måste rädda varghonan och hennes ungar undan de skjutglada viltvårdarna.
Varken Talvisara och Saksela, som båda vid tiden för inspelningen var i 12-årsåldern, hade någon skådespelarerfarenhet innan "Vargens hemlighet". Med det i åtanke gör de ett bra jobb, men de dras ändå med samma problem som många barnskådespelare gör, och det är att de är för övertydliga i sitt spel. Sallas roll är dock inte helt lätt. Det underliggande temat handlar om att hon måste lära sig leva med både sin adoptivmamma och den riktiga modern, och detta förmedlar den unga skådespelerskan bra.
På vuxensidan finns lite mer erfarenhet, och bäst är Peter Franzén som den otäcke jägaren Vanesmaa. Vi vet från början att han är en odugling, och att han utseendemässigt påminner om en kamouflagebeklädd korsning av Percy Nilegård och Christer Pettersson är förstås ett stort plus.
Filmen är hantverksmannamässigt regisserad, inget fel i det, och fotot av den vackra finska vildmarken är det som står ut mest. Storyn innehåller spänning och drama, lite 12-åringsbekymmer, och ett gäng fina och väldresserade varghundar. Det finns inget som är exceptionellt med "Vargens hemlighet", men inget som är direkt dåligt heller.
Det hela inleds med en skopa finskt svårmod när en man drunknar i den lappländska vildmarken och lämnar efter sig fru och en dotter vid namn Salla. Modern blir knäpp och försvinner från trakten, medan dottern adopteras av grannfamiljen. Handlingen tar sedan ett kliv elva år framåt, till när mamman oväntat återvänder. Komplikationer tillstöter eftersom den nu 12-åriga Sallas (Tiia Talvisara) adoptivföräldrar inte varit helt ärliga med hennes bakgrund, och hon har svårt att acceptera att hennes biologiska mor en gång övergivit henne.
Salla får dock snart annat att tänka på. Precis som morsan sin är hon naturintresserad, och när hon upptäcker ett vargpar utanför byn börjar de lokala jägarna snart knorra. De vill ha traktens vilt för sig själva, och ser inte med blida ögon på potentiell konkurrens från naturens egna rovdjur. Efter diverse upptrappningar där både en varg och en jägares hund stryker med, utvecklas konflikten till en katt- och råtta-lek när Salla och hennes kompis Matias (Janne Saksela) måste rädda varghonan och hennes ungar undan de skjutglada viltvårdarna.
Varken Talvisara och Saksela, som båda vid tiden för inspelningen var i 12-årsåldern, hade någon skådespelarerfarenhet innan "Vargens hemlighet". Med det i åtanke gör de ett bra jobb, men de dras ändå med samma problem som många barnskådespelare gör, och det är att de är för övertydliga i sitt spel. Sallas roll är dock inte helt lätt. Det underliggande temat handlar om att hon måste lära sig leva med både sin adoptivmamma och den riktiga modern, och detta förmedlar den unga skådespelerskan bra.
På vuxensidan finns lite mer erfarenhet, och bäst är Peter Franzén som den otäcke jägaren Vanesmaa. Vi vet från början att han är en odugling, och att han utseendemässigt påminner om en kamouflagebeklädd korsning av Percy Nilegård och Christer Pettersson är förstås ett stort plus.
Filmen är hantverksmannamässigt regisserad, inget fel i det, och fotot av den vackra finska vildmarken är det som står ut mest. Storyn innehåller spänning och drama, lite 12-åringsbekymmer, och ett gäng fina och väldresserade varghundar. Det finns inget som är exceptionellt med "Vargens hemlighet", men inget som är direkt dåligt heller.
EXTRAMATERIALET
En 20-minuters dokumentär av bakom kulisserna-karaktär finns med, där man fokuserar på intervjuer med de två barnhuvudrollerna. Även regissören Raimo O Niemi får komma till tals, och banne mig, den karln har en imponerande mustasch. Med finns även en trailer och en teaser.
TRE SAKER
1. Vargarna i filmen är inte fullblodsulvar, utan har en del hundblod i sig.
2. Den svenska textningen är ofta kass, med märkliga meningsuppbyggnader och knepiga ordval.
3. Scen som sticker ut: Vi får vid ett tillfälle se en ful hund halsa öl direkt ur flaskan.
2. Den svenska textningen är ofta kass, med märkliga meningsuppbyggnader och knepiga ordval.
3. Scen som sticker ut: Vi får vid ett tillfälle se en ful hund halsa öl direkt ur flaskan.
JOEL FORNBRANT (2008-03-14)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA