Stillsamt om livsval

FILMEN

Då det känns som de flesta spelfilmer försätter sina karaktärer i ständiga liv- och död-situationer, är det en frisk fläkt när det kommer en historia som bara tar det lite lungt och reflekterar över tillvaron istället. Svåra men alldagliga livsval är något som alla ställs inför, men kanske inget som är så där jätteanpassat just för filmmediet. "Americano" från 2005 känns ofta som om den vore mer logisk som bok, men är ändå inte en bortkastad upplevelse.

I berättelsen får vi under några dagar följa backpackern Chris (Joshua Jackson), som under en längre resa tillsammans med två vänner gjort uppehåll i Pamplona i Spanien. Tanken är att stanna under fiestan, med allt vad den innebär av tjurrusningar och ohämmat festande, för att sedan återvända till USA för arbete, ansvar och ett slutgiltigt inträde i vuxenlivet.

Framtidsutsikterna kompliceras när Chris under en tjurfäktning träffar den fagra spanjorskan Adela (Leonor Varela), som under de närmsta dagarna får honom att ifrågasätta det trygga men slentrianmässiga liv som väntar honom i hemlandet. Vad skulle hända om han stannade hos Adela i Spanien och hängav sig åt sina författardrömmar istället för att åka hem?

Dessa få rader räcker gott och väl för att täcka in hela filmens handling. Den har inte mycket till narrativ, utan utgörs av en serie scener bara sammanhållna av karaktärerna och grundpremissen. Faktum är att man skulle kunna byta plats på ett antal segment utan att det alls skulle påverka historien. Det märkligaste med "Americano" är dock hur stillsam filmens centrala konflikt är. Den utspelar sig helt och hållet inuti huvudpersonen, och hade det inte varit för användandet av voice-overs, hade den knappt varit möjlig att överhuvudtaget uppfatta.

Bland skådespelarna utmärker sig främst Jackson och Varela, de får överlägset mest tid i rutan, och i en biroll finns nyligen hädangångna Dennis Hopper, som spelar den excentriske ägaren till nattklubben som filmen tagit sin titel ifrån. Han fungerar som en ytterligare katalysator till Chris inre konflikt, men har i slutänden en begränsad påverkan på storyns knappt befintliga utveckling.

I övrigt utspelar sig "Americano" som ett resereportage i tv. Vi blir via karaktärerna guidade från staden och fiestan vidare ut på landsbygden. När filmens backpackers sätter sig ner för att äta går kameran in med en närbild på maten så pass länge att det ser ut som produktplacering. Ensemblen får till och med prova på flugfiske, vilket var ett obligatoriskt inslag i alla "Packat & Klart"-avsnitt under hela 90-talet. Detta fungerar både för och emot filmen. Miljöerna är fantastiska och autentiska, och främst skildringen av tjurrusningen i filmens början är extremt trovärdig.

"Americano" är en ganska typisk "växa upp"-film, likt "The Graduate" eller filmatiseringen av Ulf Lundells "Jack", men utan någon riktigt tydlig konflikt i botten. Det är en soft och anspråkslös film som med fel ton lätt hade kunnat passera gränsen till det pretentiösa, men som håller sig tillräckligt jordad i verkligheten för att kännas autentisk.


EXTRAMATERIALET

Finns inget.


TRE SAKER

1. För att ytterligare öka autenciteten har Pamplona-scenerna inspelats på plats under riktiga tjurrusningar och tjurfäktningar. Dessa scener försärker atmosfären oerhört, men innehåller följdaktligen en del djurplågeri.

2. Den verkliga inspirationen verkar komma från spanskvännen Ernest Hemmingway, som det refereras till otaliga gånger i filmen.

3. Som en av resevännerna ser vi Dennis Hoppers dotter Ruthanna.


JOEL FORNBRANT (2010-08-15)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
20 senaste recensionerna i kategorin drama
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
RECENSERAT DENNA DAG (5/12):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
MUSIKUTGÅVORNA