Karaktärsdriven och absurd humor
FILMENAtt Facebook är en trendmätare är ju ingen nyhet. Man kan utläsa mycket utifrån vad ens vänner delar med sig av i form av länkar och statusuppdateringar. När "Ingen bor i skogen" visades i somras var det många som lovordade serien och jag kollade in det första avsnittet på SVT Play och fattade ingenting.
Många av de vänner som gillade serien har norrländskt ursprung och humorgruppen bakom serien — Klungan — kommer från Umeå, vilket fick mig att dra egna slutsatser om lokal humor. Klungan är även inblandade i det hyllade radioprogrammet "Mammas nya kille" och man kan väl på sätt och vis se "Ingen bor i skogen" som en förlängning av det då flera karaktärer från radioprogrammet dyker upp här.
Upplägget är att vi får en inblick i nio olika rum och samtidigt stifta bekantskap med åtta olika karaktärer. Det tar ett tag innan jag fattar att det enbart är fyra olika skådespelare som gör två roller var, och jag ger en eloge de som jobbat med smink och peruker och annat, som verkligen fått till åtta unika karaktärer. Humorn i serien är oerhört karaktärsdriven då det till större delen är monologer med en och annan dialog insprängd. Karaktärerna är välskrivna och välutvecklade och verkar alla bära på antingen bitterhet, ensamhet eller en längtan efter något annat.
Min favorit är Mikal, med utväxt, svartfärgat hårdrockshår och en stirrig blick. Han förbereder sig för att tappa minnet (steg 1) och sedan bli uppfostrad av djur (steg 2), genom att öva på sin multigymmaskin och äta en diet bestående av mannagryn, blast, satsumas och Djungelvrål.
Jens är i ständigt "kalsongläge" efter att hans tjej flyttat till Singapore. Nu sitter han med ett hemmabiosystem för 270 000 kr men kan bara titta på text-tv. Han är mån om sitt utseende och menar att "frisyren lägger man på morgonen, sedan är det hands off".
Gustav är en före detta narkosläkare och kulturkonsument från Lund som nu blivit ensam efter att hans fru lämnat honom för en "storkukad keramiker". Nu går den mesta tiden ut på att gnälla på frun och nämnda keramiker.
Agneta är den enda kvinnan som dyker upp och har en väldigt tydlig självbild och en minst lika tydlig bild av den partner hon söker efter, som inte är Gustav som hon speeddejtar lite kvickt. Hon anser att många, enbart män, har väldigt svårt att acceptera hennes rätta jag.
Lars är ytterligare en ensam och övergiven man som har problem att få sin dotter att komma ut ur sitt rum. Han minns sin ungdom då han hade långt, blont, lockigt hår — till han fastnade med det i en svarv. Nu är ett av glädjeämnena den där filmen med "Clintan och apan".
Danne är en "före detta lite allt möjligt" som startat hjälporganisationen Halkrisk (Halvkriminellas rätt i samhället - kamratföreningen) för att hjälpa folk som är kvar i den skit han själv kravlat sig upp ur. Organisationen drivs från hans skrotbil och trots att det är ett enmansprojekt lyckas han få sparken.
Hans-Erik är den bittraste av dem alla. En otroligt barsk typ som lever under extremt knappa förhållanden då han lagt alla sina pengar på ett hus åt sin till Stockholm utflyttade son, som dock verkar ha glömt sin far.
Sist men inte minst har vi nycirkusartisten Katla, som kanske är den karaktär som är mest känd från "Mammas nya kille", som har oerhört speciella åsikter och företeelser.
Jag skrev tidigare att jag inte fattade någonting när jag såg det första avsnittet. Jag tyckte inte det var speciellt kul, och jag tyckte att man förlitade sig för mycket på "roliga röster", men efter att klämt de fem avsnitten i ett svep så har jag helt klart ändrat åsikt. Det är väldigt absurt och speciellt och sålunda även roligt. Faktiskt är det så att jag direkt får en lust att se om hela klabbet när jag snabbspolar lite för att få fram de citat jag har återgivit nedan. I och med att det tar mindre än två och en halvtimme att se rubbet så kan jag mycket väl tänka mig att DVD:n kommer att åka i igen när jag inte har något annat att se. Det hade jag aldrig trott när jag såg det första avsnittet i somras.
Klungan är verkligen ett riktigt kollektiv. Medlemmarnas namn står inte med i eftertexterna, utan manus, regi och medverkan krediteras deras samlingsnamn, och jag kan ärligt talat erkänna att jag trots efterforskning inte vet vem som är vem av Mattias Fransson, Carl Englén, Sven Björklund och Olof Wretling.
Seriens stora styrka är det scenografiskt originella upplägget med nio rum och i och med att SF och SVT samarbetat tycker jag att det finns en betydligt mer filmisk känsla i serien än det brukar vara i humorserier. Jag har ingen aning om serien kommer att fortsätta eller om Klungan tar sig an ett annat tv-projekt framöver. De verkar vara en grupp som provar på det mesta och härnäst står en scenföreställning hemma i Umeå efter nyår.
Många av de vänner som gillade serien har norrländskt ursprung och humorgruppen bakom serien — Klungan — kommer från Umeå, vilket fick mig att dra egna slutsatser om lokal humor. Klungan är även inblandade i det hyllade radioprogrammet "Mammas nya kille" och man kan väl på sätt och vis se "Ingen bor i skogen" som en förlängning av det då flera karaktärer från radioprogrammet dyker upp här.
Upplägget är att vi får en inblick i nio olika rum och samtidigt stifta bekantskap med åtta olika karaktärer. Det tar ett tag innan jag fattar att det enbart är fyra olika skådespelare som gör två roller var, och jag ger en eloge de som jobbat med smink och peruker och annat, som verkligen fått till åtta unika karaktärer. Humorn i serien är oerhört karaktärsdriven då det till större delen är monologer med en och annan dialog insprängd. Karaktärerna är välskrivna och välutvecklade och verkar alla bära på antingen bitterhet, ensamhet eller en längtan efter något annat.
Min favorit är Mikal, med utväxt, svartfärgat hårdrockshår och en stirrig blick. Han förbereder sig för att tappa minnet (steg 1) och sedan bli uppfostrad av djur (steg 2), genom att öva på sin multigymmaskin och äta en diet bestående av mannagryn, blast, satsumas och Djungelvrål.
Jens är i ständigt "kalsongläge" efter att hans tjej flyttat till Singapore. Nu sitter han med ett hemmabiosystem för 270 000 kr men kan bara titta på text-tv. Han är mån om sitt utseende och menar att "frisyren lägger man på morgonen, sedan är det hands off".
Gustav är en före detta narkosläkare och kulturkonsument från Lund som nu blivit ensam efter att hans fru lämnat honom för en "storkukad keramiker". Nu går den mesta tiden ut på att gnälla på frun och nämnda keramiker.
Agneta är den enda kvinnan som dyker upp och har en väldigt tydlig självbild och en minst lika tydlig bild av den partner hon söker efter, som inte är Gustav som hon speeddejtar lite kvickt. Hon anser att många, enbart män, har väldigt svårt att acceptera hennes rätta jag.
Lars är ytterligare en ensam och övergiven man som har problem att få sin dotter att komma ut ur sitt rum. Han minns sin ungdom då han hade långt, blont, lockigt hår — till han fastnade med det i en svarv. Nu är ett av glädjeämnena den där filmen med "Clintan och apan".
Danne är en "före detta lite allt möjligt" som startat hjälporganisationen Halkrisk (Halvkriminellas rätt i samhället - kamratföreningen) för att hjälpa folk som är kvar i den skit han själv kravlat sig upp ur. Organisationen drivs från hans skrotbil och trots att det är ett enmansprojekt lyckas han få sparken.
Hans-Erik är den bittraste av dem alla. En otroligt barsk typ som lever under extremt knappa förhållanden då han lagt alla sina pengar på ett hus åt sin till Stockholm utflyttade son, som dock verkar ha glömt sin far.
Sist men inte minst har vi nycirkusartisten Katla, som kanske är den karaktär som är mest känd från "Mammas nya kille", som har oerhört speciella åsikter och företeelser.
Jag skrev tidigare att jag inte fattade någonting när jag såg det första avsnittet. Jag tyckte inte det var speciellt kul, och jag tyckte att man förlitade sig för mycket på "roliga röster", men efter att klämt de fem avsnitten i ett svep så har jag helt klart ändrat åsikt. Det är väldigt absurt och speciellt och sålunda även roligt. Faktiskt är det så att jag direkt får en lust att se om hela klabbet när jag snabbspolar lite för att få fram de citat jag har återgivit nedan. I och med att det tar mindre än två och en halvtimme att se rubbet så kan jag mycket väl tänka mig att DVD:n kommer att åka i igen när jag inte har något annat att se. Det hade jag aldrig trott när jag såg det första avsnittet i somras.
Klungan är verkligen ett riktigt kollektiv. Medlemmarnas namn står inte med i eftertexterna, utan manus, regi och medverkan krediteras deras samlingsnamn, och jag kan ärligt talat erkänna att jag trots efterforskning inte vet vem som är vem av Mattias Fransson, Carl Englén, Sven Björklund och Olof Wretling.
Seriens stora styrka är det scenografiskt originella upplägget med nio rum och i och med att SF och SVT samarbetat tycker jag att det finns en betydligt mer filmisk känsla i serien än det brukar vara i humorserier. Jag har ingen aning om serien kommer att fortsätta eller om Klungan tar sig an ett annat tv-projekt framöver. De verkar vara en grupp som provar på det mesta och härnäst står en scenföreställning hemma i Umeå efter nyår.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet består enbart av bortklippta scener i ungefär samma längd som ett helt avsnitt. Innan DVD:n kom hade det utlovats "bortklippta scener samt bonusmaterial", men något utöver scenerna finns inte att hitta.
TRE SAKER
Rolig replik #1: "Jag har jobbat som vaktmästare på högstadiet hela livet. Jag har rensat pappershanddukar som ungarna gjort stopp med, fått bajsvatten över mig flera gånger när de spolat. Ungarna skattar åt mig från när jag har klivit upp på morgonen till när jag går och lägger mig på kvällen. Jag har inte haft en flicka på 35 år, inte sett något roligt sen -73, jag har inte skrattat en gång! Jag bor i en koja, bajsar i en hink. Pojken min har glömt bort mig. Jag sätter mig på en stol och håller käften, det är inte något mer med det." - Hans-Erik lever det hårda livet.
Rolig replik #2: "'Tommy Körberg är bulgar', 114. Han är väl född i Norsjö? 'Tommy är kåsör'. Ja, det låter ju mer troligt. 'Tommy Körberg är chaufför'. Åt vem då undrar man ju?" - Jens kollar text-tv-sidan 100 som uppdateras.
Rolig replik #3: "Det enda jag lämnar till Monika är ett gott skratt. Jag har testamenterat allt jag äger till clownen Manne och Allmänna arvsfonden. 50-50." - Lars tänker inte ge ett öre till ex-frun när han dör.
Rolig replik #2: "'Tommy Körberg är bulgar', 114. Han är väl född i Norsjö? 'Tommy är kåsör'. Ja, det låter ju mer troligt. 'Tommy Körberg är chaufför'. Åt vem då undrar man ju?" - Jens kollar text-tv-sidan 100 som uppdateras.
Rolig replik #3: "Det enda jag lämnar till Monika är ett gott skratt. Jag har testamenterat allt jag äger till clownen Manne och Allmänna arvsfonden. 50-50." - Lars tänker inte ge ett öre till ex-frun när han dör.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Olof Wretling (1)
Olof Wretling (1)
