Fräsch utveckling men inte lika roligt
FILMENMia Skäringer och Klara Zimmergren gjorde braksuccé med första säsongen av "Mia och Klara" förra året. Det som var bra med serien var att den var så karaktärsdriven utan att förlita sig på punchlines eller ett traditionellt sketchupplägg. Så även denna gång - avsnitten ger korta inblickar i karaktärernas liv på ett ganska snuttartat sätt, men lyckas samtidigt ge utvecklade plotter, både i avsnitten och genom hela serien.
Karaktärerna Mia och Klara höll i första säsongen mest på att svansa efter gamla ex eller andra killar och var i ärlighetens namn inte så roliga. Nu har de fått jobb som PR-kvinnor på ett Malmöföretag, men hur de lyckas behålla jobben är ett mysterie i sig, för det de åstadkommer är både pinsamt och patetiskt. Samtidigt kretsar deras liv kring kärlek. Klara är kär i chefen som inte visar minsta tillstymmelse till att besvara kärleken, medan Mia har fått ihop det med Daniel som styr över hennes liv lite väl mycket.
Gulletussan (Mia) blir i inledningen av serien övergiven av sitt hockeyproffs som skaffar en ny modell, och får finna sig i att bli skild kvinna med varannan vecka-upplägg med barnen. Eller "finna sig i"... problemet är att hon inte finner sig i det och får till slut söka psykologhjälp för att komma någonstans, vilket inte går så lätt. Gulletussan är en tragisk figur som i bästa David Brent-stil har för mycket självförtroende för sitt eget bästa. Till exempel tror hon att hon är någon sorts showmänniska, och det kanske hon är...
I samma hus som Mia och Klara jobbar nätverksteknikern Rolle (Klara) som på ett typiskt förminskande sätt försöker hålla en datakurs för några kvinnliga kollegor. Hans flickvän går istället på hundkurs hos Görel (Klara) som kanske inte är den smidigaste personen att hålla i en sådan kurs. Görel är en ny karaktär för denna säsong som inte riktigt sätter sig. Det är ytterligare en tragisk figur, det kan man lugnt säga.
I första säsongen satt Karlskogamamman Tabita (Mia) mest och tatuerade i sin skabbiga lägenhet och drog visdomsord. Till denna säsong har det lagts mest krut på att utveckla Tabita, vilket har gjort susen. Det är en härlig karaktär som verkligen säger vad som faller henne in. Precis som med alla andra karaktärer i serien har man gjort en snygg avrundning i det sista avsnittet, och Tabitas är kanske den raraste även om ingenting kanske förändras trots allt.
Det här är vad jag har förstått det sista paret Skäringer/Zimmergren kommer att göra ihop, åtminstone i det här formatet, och gillade man "Mia och Klara" första gången så lär man även gilla denna omgång. Man har verkligen utvecklat både upplägget och karaktärerna, men samtidigt tycker jag inte att det är riktigt lika roligt. Men nästan.
Karaktärerna Mia och Klara höll i första säsongen mest på att svansa efter gamla ex eller andra killar och var i ärlighetens namn inte så roliga. Nu har de fått jobb som PR-kvinnor på ett Malmöföretag, men hur de lyckas behålla jobben är ett mysterie i sig, för det de åstadkommer är både pinsamt och patetiskt. Samtidigt kretsar deras liv kring kärlek. Klara är kär i chefen som inte visar minsta tillstymmelse till att besvara kärleken, medan Mia har fått ihop det med Daniel som styr över hennes liv lite väl mycket.
Gulletussan (Mia) blir i inledningen av serien övergiven av sitt hockeyproffs som skaffar en ny modell, och får finna sig i att bli skild kvinna med varannan vecka-upplägg med barnen. Eller "finna sig i"... problemet är att hon inte finner sig i det och får till slut söka psykologhjälp för att komma någonstans, vilket inte går så lätt. Gulletussan är en tragisk figur som i bästa David Brent-stil har för mycket självförtroende för sitt eget bästa. Till exempel tror hon att hon är någon sorts showmänniska, och det kanske hon är...
I samma hus som Mia och Klara jobbar nätverksteknikern Rolle (Klara) som på ett typiskt förminskande sätt försöker hålla en datakurs för några kvinnliga kollegor. Hans flickvän går istället på hundkurs hos Görel (Klara) som kanske inte är den smidigaste personen att hålla i en sådan kurs. Görel är en ny karaktär för denna säsong som inte riktigt sätter sig. Det är ytterligare en tragisk figur, det kan man lugnt säga.
I första säsongen satt Karlskogamamman Tabita (Mia) mest och tatuerade i sin skabbiga lägenhet och drog visdomsord. Till denna säsong har det lagts mest krut på att utveckla Tabita, vilket har gjort susen. Det är en härlig karaktär som verkligen säger vad som faller henne in. Precis som med alla andra karaktärer i serien har man gjort en snygg avrundning i det sista avsnittet, och Tabitas är kanske den raraste även om ingenting kanske förändras trots allt.
Det här är vad jag har förstått det sista paret Skäringer/Zimmergren kommer att göra ihop, åtminstone i det här formatet, och gillade man "Mia och Klara" första gången så lär man även gilla denna omgång. Man har verkligen utvecklat både upplägget och karaktärerna, men samtidigt tycker jag inte att det är riktigt lika roligt. Men nästan.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Jag saknar verkligen Klaras karaktär Viveka Anderbratt som verkligen förgyllde den första säsongen, men man har faktiskt lyckats hitta en, faktiskt lite oväntad, plats för henne även i denna säsong och i de scener hon är med så är hon precis så som man önskar att hon ska vara.
2. Jag lovar att ni aldrig hört "Cecilia Lind" som framförd av Gulletussan...
3. Lustigt nog släpptes DVD:n innan det sista avsnittet visats på tv. Hur ofta händer det?
2. Jag lovar att ni aldrig hört "Cecilia Lind" som framförd av Gulletussan...
3. Lustigt nog släpptes DVD:n innan det sista avsnittet visats på tv. Hur ofta händer det?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Mia Skäringer (12)
Mia Skäringer (12)
