En flopp som känns oseriös
FILMEN"GladPack" var Galenskaparna After Shaves fjärde tv-serie efter "Macken", "En himla många program" och "Tornado" och när den sändes 2000 så kände jag direkt att den inte alls kunde matcha de tidigare serierna. Jag skulle till och med gå så långt och kalla den för det sämsta gruppen gjort. Upplägget är fragmatiskt med sketcher och väldigt mycket ordvitsar och till råga på allt har de använt pålagda skratt vilket känns väldigt märkligt. Jag skulle vilja få en förklaring till detta för just pålagda skratt känns som ett sådant där billigt trick som Claes Eriksson genuint ogillar och just därför är det så konstigt att de finns där. Det gör att jag upplever hela grejen som smått oseriös och något som inte gjorts helhjärtat.
Upplägget i de sex avsnitten är identiskt. Det hela bygger på att två helt vanliga tv-tittare - Henry (Jan Rippe) och Bibi (Kerstin Granlund) Vogeljazz har fått möjlighet att göra ett tv-program inför "publik" och det är det vi ser. Ett inslag i programmet är att det ringer på dörren och någon märklig figur (ofta spelad av Knut Agnred) kommer in och söker Henry Vogeljazz, som inte alls fattar vem han är och varför han är där. Vidare bjuder paret Vogeljazz på sketcher och sånger och en utfrågning av en person i "Frågefåtöljen" och mot slutet en debatt om något ämne. Detta är dock det roligare i serien då mycket av gruppens politiska satir dyker upp här.
Programmen bryts av av "en titt ut i världen" där det finns utrymme för sketcher och sånger som inte passar in i det andra formatet. Dessa tittar ringas in av en Claes Eriksson-karaktär som kallas Herr Q som bjuder på vad man kan kalla en visuell ordvits. Eriksson har även ytterligare en karaktär som heter Ångström som inleder och avslutar varje program.
En del här i är dock ganska roligt, framför allt har man tagit ut svängarna visuellt när det gäller kläder och utseende. The Hedgehog Man tar nog priset...
Men som sagt, ingen lyckad produktion i mina ögon.
"Allt möjligt" som också finns med i den här utgåvan är en klassisk nummerrevy utan något speciellt tema. I vissa fall handlar det om inslag från "GladPack" som förts över mer eller mindre rakt av, och en riktig klassiker som "Mor i skutan" har klämts in här bland övrigt material som är sketcher och sånger i vanlig ordning.
Revyn bytte innehåll frekvent under tiden den gick och jag har svårt att tro att den version som sändes på tv, och alltså nu finns på DVD, är en föreställning rakt av, utan det känns lite ihopklippt och till och med kanske som ett urval. Det är dock roligt och "GladPack"-grejerna känns bättre här när det faktiskt är riktiga människor som skrattar åt skämten.
Det känns som det är extra mycket sång i revyn och ett stort nummer är när det sjungs om regeringen (så som den såg ut 2000-2001), och finalen "Roy och Roger Pontare" med "När vindarna viskar ditt namn" men med texter ur "Macken"-låtar är en slagkraftig avslutning.
I och med detta är faktiskt alla större produktioner från Galenskaparna After Shave utgivna på DVD. Nu får vi se om de går loss på de mindre produktionerna framöver.
Upplägget i de sex avsnitten är identiskt. Det hela bygger på att två helt vanliga tv-tittare - Henry (Jan Rippe) och Bibi (Kerstin Granlund) Vogeljazz har fått möjlighet att göra ett tv-program inför "publik" och det är det vi ser. Ett inslag i programmet är att det ringer på dörren och någon märklig figur (ofta spelad av Knut Agnred) kommer in och söker Henry Vogeljazz, som inte alls fattar vem han är och varför han är där. Vidare bjuder paret Vogeljazz på sketcher och sånger och en utfrågning av en person i "Frågefåtöljen" och mot slutet en debatt om något ämne. Detta är dock det roligare i serien då mycket av gruppens politiska satir dyker upp här.
Programmen bryts av av "en titt ut i världen" där det finns utrymme för sketcher och sånger som inte passar in i det andra formatet. Dessa tittar ringas in av en Claes Eriksson-karaktär som kallas Herr Q som bjuder på vad man kan kalla en visuell ordvits. Eriksson har även ytterligare en karaktär som heter Ångström som inleder och avslutar varje program.
En del här i är dock ganska roligt, framför allt har man tagit ut svängarna visuellt när det gäller kläder och utseende. The Hedgehog Man tar nog priset...
Men som sagt, ingen lyckad produktion i mina ögon.
"Allt möjligt" som också finns med i den här utgåvan är en klassisk nummerrevy utan något speciellt tema. I vissa fall handlar det om inslag från "GladPack" som förts över mer eller mindre rakt av, och en riktig klassiker som "Mor i skutan" har klämts in här bland övrigt material som är sketcher och sånger i vanlig ordning.
Revyn bytte innehåll frekvent under tiden den gick och jag har svårt att tro att den version som sändes på tv, och alltså nu finns på DVD, är en föreställning rakt av, utan det känns lite ihopklippt och till och med kanske som ett urval. Det är dock roligt och "GladPack"-grejerna känns bättre här när det faktiskt är riktiga människor som skrattar åt skämten.
Det känns som det är extra mycket sång i revyn och ett stort nummer är när det sjungs om regeringen (så som den såg ut 2000-2001), och finalen "Roy och Roger Pontare" med "När vindarna viskar ditt namn" men med texter ur "Macken"-låtar är en slagkraftig avslutning.
I och med detta är faktiskt alla större produktioner från Galenskaparna After Shave utgivna på DVD. Nu får vi se om de går loss på de mindre produktionerna framöver.
EXTRAMATERIALET
Bland extramaterialet saknar jag två saker. Till att börja med något personligt från Galenskaparna After Shave. Det brukar alltid finns med något minne eller någon anekdot samt en förklaring till varför det blev som det blev. Nu antar jag att det inte kom med något sådant den här gången då de jobbar på en ny föreställning, men samtidigt känns det som min teori om att "GladPack" inte var speciellt seriöst stärks en smula. Sedan saknar jag det inslag som inledde "Sportspegeln" direkt efter det första avsnittet hade visats på tv, nämligen "Finalen i inomhusfotbolls-VM för kubblag", men lyckligtvis finns ju det att se på "Greatest Hits on YouTube"-samlingen.
Till det som finns då: Ett specialavsnitt av "GladPack"-klipptes ihop för att bli Sveriges bidrag till Montreuxfestivalen 2002 och detta avsnitt innehåller enbart det som fanns i "en titt ut i världen". Det mesta är uppspeedade, dialoglösa sketcher, men även några dialogsketcher och sånger har klämts in här. Inget unikt, utan allting är hämtat från de sex avsnitten.
Det halvtimmeslånga blocket "Oanvända GladPack-inslag" inleds med "Hemma hos herr och fru Vogeljazz" från 1995, en sorts "demo" till hela serien. Här plingar det på dörren hos Vogeljazz stup i kvarten och Knut Agnred kommer in och gör en rad knäppgökar. Värt att notera är att den hädangångna Peter Rangmar gör rollen som fru Signe (inte Bibi) Vogeljazz och att paret pratar närkingska. Därefter följer samma "demo" igen, fast inspelad 1999. Det slår mig att den här presentationen av upplägget är mycket roligare då det blir betydligt mer absurt och koncentrerat än som det blev i tv-serien.
Resten av blocket innehåller som rubriken avslöjar oanvända inslag och inget som är så där överdrivet roligt att man saknar det i den slutgiltiga serien.
Till det som finns då: Ett specialavsnitt av "GladPack"-klipptes ihop för att bli Sveriges bidrag till Montreuxfestivalen 2002 och detta avsnitt innehåller enbart det som fanns i "en titt ut i världen". Det mesta är uppspeedade, dialoglösa sketcher, men även några dialogsketcher och sånger har klämts in här. Inget unikt, utan allting är hämtat från de sex avsnitten.
Det halvtimmeslånga blocket "Oanvända GladPack-inslag" inleds med "Hemma hos herr och fru Vogeljazz" från 1995, en sorts "demo" till hela serien. Här plingar det på dörren hos Vogeljazz stup i kvarten och Knut Agnred kommer in och gör en rad knäppgökar. Värt att notera är att den hädangångna Peter Rangmar gör rollen som fru Signe (inte Bibi) Vogeljazz och att paret pratar närkingska. Därefter följer samma "demo" igen, fast inspelad 1999. Det slår mig att den här presentationen av upplägget är mycket roligare då det blir betydligt mer absurt och koncentrerat än som det blev i tv-serien.
Resten av blocket innehåller som rubriken avslöjar oanvända inslag och inget som är så där överdrivet roligt att man saknar det i den slutgiltiga serien.
TRE SAKER
1. Vinjetten till "GladPack" är genial. Här ser vi en lång rad av alla karaktärer gruppen gjort under åren gå in genom en dörr (och sedan gå ut genom den samma under sluttexterna). Mycket coolt gjort. Det lönar sig att spara på alla kostymer.
2. "Allt möjligt" inleds och avslutas med att Claes Eriksson pratar med publiken, något som jag alltid tycker är trevligt och underhållande. I inledningen är han klädd som Clint Eastwood à la "Magnum Force" från 1973 och i slutet har han på sig vad han själv hade på sig 1973. En viss skillnad.
3. Efternamnet Vogeljazz (uttalas "Fågeljazz" så klart) är i mitt tycke oerhört roligt.
2. "Allt möjligt" inleds och avslutas med att Claes Eriksson pratar med publiken, något som jag alltid tycker är trevligt och underhållande. I inledningen är han klädd som Clint Eastwood à la "Magnum Force" från 1973 och i slutet har han på sig vad han själv hade på sig 1973. En viss skillnad.
3. Efternamnet Vogeljazz (uttalas "Fågeljazz" så klart) är i mitt tycke oerhört roligt.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (2)
DELA ELLER TIPSA
DVD
Per Fritzell (1)
Per Fritzell (1)
