Moderna övergrepp på flera vis
FILMENEn del av mig skulle vilja vara ung i dag med tanke på alla möjligheter det moderna samhället bär med sig. En annan del skulle för alla pengar i världen inte alls vilja vara det utifrån alla bekymmer det moderna samhället också bär med sig. "Share" är exempel på det senare.
Sextonåriga Mandy (Rhianne Barreto) är i mångt och mycket precis som vilken annan tonåring som helst. Hon går i skolan, hon tränar i skolans basketlag och hon flirtar med vuxenlivet genom att festa emellanåt. En kväll blir det lite för mycket och hon minns inte speciellt mycket nästa dag, men bakfyllan ligger som är moln över skol- och träningstimmarna. Det är på kvällen hon inser att något skedde under den där festnatten. Det plingar oavbrutet i hennes telefon när var och varannan kompis skickar olycksbådande meddelande. Någon skickar till slut den video som cirkulerar där hon ser sig själv medvetslös och uppenbarligen utsatt för ett sexuellt övergrepp.
Inget i detta är bra för Mandy. Hon vet inte vad som hänt, vem som eventuellt gjort något eller vem som filmat. Hon har oönskat hamnat i fokus och får finna sig i att alla tittar på henne eller tassar omvägar runt henne. Än värre blir det när hennes föräldrar (Poorna Jagannathan och J. C. Mackenzie) ser filmen och tvingar henne till att göra en polisanmälan. Mandy vill egentligen bara att det hela ska falla i glömska, men det här förvärrar situationen.
Bara några dagar innan jag ser filmen hör jag talas om en AI-app som "klär av" människor som stoppats eftersom den högst sannolikhet skulle missbrukas i kränkande sammanhang. Jag inser då vilken skyddad verkstad jag växte upp i utan ständigt filmande kameror och delningssamhällets skoningslösa verklighet. Det finns givetvis ännu värre exempel än det Mandy råkar ut för men det handlar ändå om flera olika sorters övergrepp.
Där gör filmen en bra insats genom att lyfta upp ämnet. Den är skriven och regisserad av Pippa Bianco och jag tycker filmen bär på en autenticitet och möjligen ett oväntat slut (även om jag själv räknade ut upplösningen tidigt), men det är även en lite seg och långsam film. Det hade behövts något mer i historien för att lyfta den ett snäpp till.
Sextonåriga Mandy (Rhianne Barreto) är i mångt och mycket precis som vilken annan tonåring som helst. Hon går i skolan, hon tränar i skolans basketlag och hon flirtar med vuxenlivet genom att festa emellanåt. En kväll blir det lite för mycket och hon minns inte speciellt mycket nästa dag, men bakfyllan ligger som är moln över skol- och träningstimmarna. Det är på kvällen hon inser att något skedde under den där festnatten. Det plingar oavbrutet i hennes telefon när var och varannan kompis skickar olycksbådande meddelande. Någon skickar till slut den video som cirkulerar där hon ser sig själv medvetslös och uppenbarligen utsatt för ett sexuellt övergrepp.
Inget i detta är bra för Mandy. Hon vet inte vad som hänt, vem som eventuellt gjort något eller vem som filmat. Hon har oönskat hamnat i fokus och får finna sig i att alla tittar på henne eller tassar omvägar runt henne. Än värre blir det när hennes föräldrar (Poorna Jagannathan och J. C. Mackenzie) ser filmen och tvingar henne till att göra en polisanmälan. Mandy vill egentligen bara att det hela ska falla i glömska, men det här förvärrar situationen.
Bara några dagar innan jag ser filmen hör jag talas om en AI-app som "klär av" människor som stoppats eftersom den högst sannolikhet skulle missbrukas i kränkande sammanhang. Jag inser då vilken skyddad verkstad jag växte upp i utan ständigt filmande kameror och delningssamhällets skoningslösa verklighet. Det finns givetvis ännu värre exempel än det Mandy råkar ut för men det handlar ändå om flera olika sorters övergrepp.
Där gör filmen en bra insats genom att lyfta upp ämnet. Den är skriven och regisserad av Pippa Bianco och jag tycker filmen bär på en autenticitet och möjligen ett oväntat slut (även om jag själv räknade ut upplösningen tidigt), men det är även en lite seg och långsam film. Det hade behövts något mer i historien för att lyfta den ett snäpp till.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen baseras på en kortfilm med samma namn som Pippa Bianco gjorde 2015.
2. De flesta ansiktena i filmen är okända för mig, med undantag från J.C. MacKenzie som figurerat i många tv- och filmsammanhang under åren. De flesta har nog sett honom någonstans.
3. "Share" hade premiär på Sundance Film Festival i januari 2019 och ganska omedelbart fick HBO distributionsrättigheterna och pytsade ut den i sin plattform ett drygt halvår senare.
2. De flesta ansiktena i filmen är okända för mig, med undantag från J.C. MacKenzie som figurerat i många tv- och filmsammanhang under åren. De flesta har nog sett honom någonstans.
3. "Share" hade premiär på Sundance Film Festival i januari 2019 och ganska omedelbart fick HBO distributionsrättigheterna och pytsade ut den i sin plattform ett drygt halvår senare.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA