En oerhört sevärd nyversion
FILMENJonas Gardells roman "En komikers uppväxt" kom 1992 och filmades redan samma år som en miniserie för SVT. Även om jag har läst boken är det filmatiseringen med Björn Kjellman i huvudrollen som jag minns mest, och i och med att jag minns den som väldigt bra kändes det inte helt kul när det uppdagades att en film skulle göras utifrån samma story. Låt gå för att miniserien är snart 30 år gammal, men den var ju ändå bra! Men: givetvis är filmen väldigt bra och det som på förhand talade till dess fördel var att Gardell stod för manuset och att Johan Rheborg axlade Kjellmans roll som komikern Juha Lindström. Rheborg spelade en variant av sig själv i "Allt faller" (vilket även Gardell gjorde) och det finns vissa likheter med denna film. Med andra ord var det ett mycket bra val till huvudrollen.
Även om nutiden i historien flyttats fram ordentligt är dåtiden den samma. Juha är superkänd och älskad komiker i dag, men en gång var han den där killen (Loke Hellberg) som levde upp på Roliga timmen oavsett om någon ville det eller inte. Han som drog vitsar, spelade sketcher eller skämtade hejvilt bara för att få skratt och bekräftelse. Barndomsskildringen i Stockholmsförorten Sävbyholm i slutet av 70-talet är nostalgiskt mysig och hemsk på samma gång. Juha vill så gärna vara med i det tuffa gänget men när det väl kommer till kritan är det töntarna som är hans vänner. Adopterade Jenny (Elisabet Xie) med sina gamla/sjuka föräldrar och Thomas (Teo Dellback) som är det stora mobboffret, som även Juha tvingas slå och förnedra när han ska vinna poänger hos de tuffa.
I nutiden håller Juha en scenföreställning där han berättar om sin uppväxt så som han "minns" den, men i själva verket väcks minnena till liv mellan föreställningarna. Han packar ihop sin mammas saker efter att hon gått bort och hittar lådor med minnen. En gammal klasskamrat dyker upp efter en show och säger att han är sig lik. Men framför allt kommer de allra jobbigaste minnena fram och skakar om honom ordentligt.
Även vi tittare blir omskakade. På det där omistliga Gardell-viset varvas skratt och tårar i historien. Delar av barndomsskildringen är dråplig med en vräkig finsk mamma (Maria Sid), en smygsupande klassföreståndare (Klara Zimmergren) och en sadistisk gympafröken (Ulla Skoog). Men det finns också ett kalas som går till historien och en riktigt smärtande tragedi. Det som kanske biter mest är skildringen av hur Juha kämpar med sin identitet för att försöka bli någon han inte behöver vara och förstöra den han faktiskt är på samma gång.
"En komikers uppväxt" är oerhört sevärd. Välgjord och fantastiskt gripande. Även om jag visste hur det skulle gå var det omöjligt att hålla kinderna torra när eftertexterna rullade i gång. Och bredvid mig i soffan hade jag en som varken läst eller sett serien, minst lika tagen om inte mer.
Även om nutiden i historien flyttats fram ordentligt är dåtiden den samma. Juha är superkänd och älskad komiker i dag, men en gång var han den där killen (Loke Hellberg) som levde upp på Roliga timmen oavsett om någon ville det eller inte. Han som drog vitsar, spelade sketcher eller skämtade hejvilt bara för att få skratt och bekräftelse. Barndomsskildringen i Stockholmsförorten Sävbyholm i slutet av 70-talet är nostalgiskt mysig och hemsk på samma gång. Juha vill så gärna vara med i det tuffa gänget men när det väl kommer till kritan är det töntarna som är hans vänner. Adopterade Jenny (Elisabet Xie) med sina gamla/sjuka föräldrar och Thomas (Teo Dellback) som är det stora mobboffret, som även Juha tvingas slå och förnedra när han ska vinna poänger hos de tuffa.
I nutiden håller Juha en scenföreställning där han berättar om sin uppväxt så som han "minns" den, men i själva verket väcks minnena till liv mellan föreställningarna. Han packar ihop sin mammas saker efter att hon gått bort och hittar lådor med minnen. En gammal klasskamrat dyker upp efter en show och säger att han är sig lik. Men framför allt kommer de allra jobbigaste minnena fram och skakar om honom ordentligt.
Även vi tittare blir omskakade. På det där omistliga Gardell-viset varvas skratt och tårar i historien. Delar av barndomsskildringen är dråplig med en vräkig finsk mamma (Maria Sid), en smygsupande klassföreståndare (Klara Zimmergren) och en sadistisk gympafröken (Ulla Skoog). Men det finns också ett kalas som går till historien och en riktigt smärtande tragedi. Det som kanske biter mest är skildringen av hur Juha kämpar med sin identitet för att försöka bli någon han inte behöver vara och förstöra den han faktiskt är på samma gång.
"En komikers uppväxt" är oerhört sevärd. Välgjord och fantastiskt gripande. Även om jag visste hur det skulle gå var det omöjligt att hålla kinderna torra när eftertexterna rullade i gång. Och bredvid mig i soffan hade jag en som varken läst eller sett serien, minst lika tagen om inte mer.
EXTRAMATERIALET
Inget. Så klart. Hur svårt hade det varit att knåpa ihop en liten bakomfilm med Gardell och övriga inblandade? Kommentarspår? Svenska produktioner och extramaterial är en kombination som är allt mer sällsynt.
TRE SAKER
1. Boken har fått två uppföljare: "Ett ufo gör entré" (2001) och "Jenny" (2006).
2. Filmen är ganska kort, exakt 90 minuter, men jag tycker att man får med det viktigaste. Miniserien var 3x45 minuter och hade ett lite annorlunda upplägg i nutidsdelen som drygade ut speltiden.
3. Kul grej: Den gamla klasskamrat som dyker upp efter en show spelas av Jakob Eklund. Han gjorde exakt samma roll i miniserien.
2. Filmen är ganska kort, exakt 90 minuter, men jag tycker att man får med det viktigaste. Miniserien var 3x45 minuter och hade ett lite annorlunda upplägg i nutidsdelen som drygade ut speltiden.
3. Kul grej: Den gamla klasskamrat som dyker upp efter en show spelas av Jakob Eklund. Han gjorde exakt samma roll i miniserien.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
