Omedelbar ond jul-klassiker
FILMENVilken positiv överraskning "Fatman" är! Jag hade inte förväntat mig en komedi med en sådan här svart ton och tre skådespelarinsatser som alla imponerar på sitt sätt. För mig ställer sig "Fatman" omedelbart bredvid andra ond jul-klassiker som till exempel "Bad Santa". Filmerna har egentligen inga direkta likheter förutom att de kanske inte skildrar julen i sin allra präktigaste skrud.
De tre skådespelarinsatserna jag nämnde görs av tre olika generationer av skådespelare. Chance Hurstfield spelar skolpojken Billy Wenan, ett rikemansbarn med frånvarande föräldrar men en farmor han manipulerar och tjänstefolk att köra med. Billy är van att få sin vilja i genom och när han misslyckas med att vinna en skoltävling för fjärde gången i rad anlitar han en lönnmördare (Walton Goggins) för att skrämma livet ur den klasskamrat som faktiskt vann och tvinga henne till att erkänna att hon fuskat till sig vinsten.
Lönnmördaren i sig har en något märklig fritidssysselsättning där han bygger upp en samling med leksaker folk fått i julklapp som barn, saker som bevisligen tillverkats i tomtens verkstad. Det hela grundar sig i att mördaren aldrig fick det han önskade sig som barn. I den här filmen finns tomten i allra högsta grad och han spelas av Mel Gibson. Det är en sliten tomte som lever i en värld där allt fler och fler barn hamnar på "the naugthy list" och får kol i paketen snarare än de leksaker de vill. Därför är verksamheten på väg nedåt och tomten tvingas gå med på ett avtal där hans nissar under två månader jobbar med att bygga vapen åt den amerikanska militären.
En som hamnar på "the naugthy list" är förstås Billy och i full vrede ger han lönnmördaren ett nytt uppdrag: ha ihjäl tomten, och med tanke på lönnmördarens förflutna är han inte sen att tacka nej. Frågan är bara var tomten håller hus.
Det är en ganska simpel premiss men det ger en väldigt roande, emellanåt våldsam men hela tiden urskön film som jag smågolvas lite av. Jag hade som sagt inte räknat med det och det är jäkligt kul att bli överraskad. De tre skådespelarinsatserna är väldigt bra. Ynglingen Hurstfield lyfter jag nedan. Walter Goggins, som jag först såg i "The Shield", är väldigt bra på att spela udda och obehaglig och här gör han en roll som gränsar till det parodiska men jag tycker ändå att han får till en karaktär som fungerar inom filmens ramar och den smått kontroversiella Mel Gibson är som klippt och skuren som denna bistra tomte.
För den som vill ha en kul jul rekommenderas "Fatman" varmt.
De tre skådespelarinsatserna jag nämnde görs av tre olika generationer av skådespelare. Chance Hurstfield spelar skolpojken Billy Wenan, ett rikemansbarn med frånvarande föräldrar men en farmor han manipulerar och tjänstefolk att köra med. Billy är van att få sin vilja i genom och när han misslyckas med att vinna en skoltävling för fjärde gången i rad anlitar han en lönnmördare (Walton Goggins) för att skrämma livet ur den klasskamrat som faktiskt vann och tvinga henne till att erkänna att hon fuskat till sig vinsten.
Lönnmördaren i sig har en något märklig fritidssysselsättning där han bygger upp en samling med leksaker folk fått i julklapp som barn, saker som bevisligen tillverkats i tomtens verkstad. Det hela grundar sig i att mördaren aldrig fick det han önskade sig som barn. I den här filmen finns tomten i allra högsta grad och han spelas av Mel Gibson. Det är en sliten tomte som lever i en värld där allt fler och fler barn hamnar på "the naugthy list" och får kol i paketen snarare än de leksaker de vill. Därför är verksamheten på väg nedåt och tomten tvingas gå med på ett avtal där hans nissar under två månader jobbar med att bygga vapen åt den amerikanska militären.
En som hamnar på "the naugthy list" är förstås Billy och i full vrede ger han lönnmördaren ett nytt uppdrag: ha ihjäl tomten, och med tanke på lönnmördarens förflutna är han inte sen att tacka nej. Frågan är bara var tomten håller hus.
Det är en ganska simpel premiss men det ger en väldigt roande, emellanåt våldsam men hela tiden urskön film som jag smågolvas lite av. Jag hade som sagt inte räknat med det och det är jäkligt kul att bli överraskad. De tre skådespelarinsatserna är väldigt bra. Ynglingen Hurstfield lyfter jag nedan. Walter Goggins, som jag först såg i "The Shield", är väldigt bra på att spela udda och obehaglig och här gör han en roll som gränsar till det parodiska men jag tycker ändå att han får till en karaktär som fungerar inom filmens ramar och den smått kontroversiella Mel Gibson är som klippt och skuren som denna bistra tomte.
För den som vill ha en kul jul rekommenderas "Fatman" varmt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Chance Hurstfield är en otroligt bra barnskådespelare. Han ser i denna film ut som en barnversion av Alec Baldwin och levererar sina lillgamla rikemansbarnsrepliker med en övertygande äkthet. Kolossalt bra!
2. Utan att komma med spoilers, men filmens sista monolog är verkligen något att bära med sig under eftertexterna.
3. Bröderna Eshom och Ian Nelms har gjort en del tidigare, men jag kan inte påstå att någon titel är bekant. Det kan med andra ord bli väldigt intressant att se var de tar vägen efter detta.
2. Utan att komma med spoilers, men filmens sista monolog är verkligen något att bära med sig under eftertexterna.
3. Bröderna Eshom och Ian Nelms har gjort en del tidigare, men jag kan inte påstå att någon titel är bekant. Det kan med andra ord bli väldigt intressant att se var de tar vägen efter detta.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA