Fars och plågsam svärta
FILMENJag antar att Mia Skäringers karaktärer Tabita och Gulletussan debuterade i radioprogrammet "Roll on" (2004-2007). Kanske är de ännu äldre. Visuellt debuterade de i "Mia och Klara" (2007-2009) och sen har karaktärerna varit med på ett eller annat vis i alla scenföreställningar Mia Skäringer gjort. Först nu får de sin egen tv-serie.
Tabita är den roligaste karaktären av dem. Kvinnan som sällar ser problem utan vänder allting till att bli en möjlighet. Som aldrig tar skit och som unnar sig livets goda, vad det nu är. Tidigare i mytologin har Tabita varit tatuerare vilket numera är ett extraknäck vid sidan av jobbet på ett äldreboende där hon arbetar tillsammans med Jeanette (Sanna Persson Halapi) som fungerar som bäst med exakt 1.0 promille i blodet. När äldreboendets chef Sandra (Hanna Ardéhn) vill få in fler personer i boendet än det finns rum för och därför förvara Maj-Britt (Siw Malmkvist) i en skrubb tar Tabita med sig Maj-Britt hem till sitt stora kommunägda hus. Där bor även Jeanett, Tabitas tre barn, dansken Søren (Roland Møller) och hemlösa Bobby (Fatima Jelassi). Snart flyttar även Charlotta (Sissela Benn) som lämnat sin misshandlande man in.
Tabitas dotter Cassandra (Lily Wahlsteen) kommer på idén om att göra om huset till ett skyddat boende och därmed få lite pengar för insatserna Tabita gör. En utmärkt idé, och kommunmannen Gunnar (Gustaf Hammarsten) går med på det. När det hela ska firas med en fest råkar Tabita skjuta iväg en champagnekork i huvudet på Maj-Britt som dör på fläcken. Vad gör man då med ett lik?
Gulletussan, eller Jennifer Samuelsson, har i mytologin etablerats som en förtryckt damfrisör som gömmer sitt egentliga känsloliv bakom en glättig och påklistrat positiv fasad. För Jennifer är ytan nummer ett. Nu har hon efter år med den kroniskt otrogne hockeyspelaren Mattias (Linus Wahlgren) faktiskt blivit lämnad och i det som var som var hennes hus, precis bredvid Tabitas, bor Mattias kvar med äldreboendechefen Sandra som är gravid med deras första barn. Jennifer försöker med alla medel som finns att få tillbaka Mattias medan Sandra har sina ögon på Tabitas hus. Varför ska hon och inte dom bo i ett sådant fint hus?
"Tabitas tattoo" är generellt sett kul. Den är lite som två olika serier som sitter ihop men så att det spretar. Det som rör Tabita är mer klassisk komedi som sneglar åt farshållet när en död kropp ska flyttas runt och döljas. Gulletussans del är mer pinsam och jobbig, men båda delarna går ihop och storymässigt går även serien ihop på sex avsnitt. Men som vanligt när Mia Skäringer är inblandad finns det gott om svärta inbakat i skratten. Jag har alltid tyckt att Gulletussans liv är så djupt tragiskt och hon representerar en sorts människotyp som finns på riktigt, men den stora svärtan gäller förstås Sissela Benns karaktär som tyvärr också är en människotyp som finns på riktigt. I vissa scener lyser Benns skådespelartalang igenom ordentligt. Hon är betydligt mer än de roliga och bortkomna karaktärer hon vanligtvis spelar.
Jag tycker också att Sanna Persson Halapi är så jävla bra och rolig. Hon är kanske lite av en doldis inom svensk humor, men de flesta har sett henne i något sammanhang tidigare. Mycket av det roligaste i serien kommer ur hennes mun helt klart.
Vi får se om det blir fler säsonger av "Tabitas tattoo". Det borde inte vara något större problem att hitta på nya äventyr för karaktärerna och den här första säsongen är ju kul.
Tabita är den roligaste karaktären av dem. Kvinnan som sällar ser problem utan vänder allting till att bli en möjlighet. Som aldrig tar skit och som unnar sig livets goda, vad det nu är. Tidigare i mytologin har Tabita varit tatuerare vilket numera är ett extraknäck vid sidan av jobbet på ett äldreboende där hon arbetar tillsammans med Jeanette (Sanna Persson Halapi) som fungerar som bäst med exakt 1.0 promille i blodet. När äldreboendets chef Sandra (Hanna Ardéhn) vill få in fler personer i boendet än det finns rum för och därför förvara Maj-Britt (Siw Malmkvist) i en skrubb tar Tabita med sig Maj-Britt hem till sitt stora kommunägda hus. Där bor även Jeanett, Tabitas tre barn, dansken Søren (Roland Møller) och hemlösa Bobby (Fatima Jelassi). Snart flyttar även Charlotta (Sissela Benn) som lämnat sin misshandlande man in.
Tabitas dotter Cassandra (Lily Wahlsteen) kommer på idén om att göra om huset till ett skyddat boende och därmed få lite pengar för insatserna Tabita gör. En utmärkt idé, och kommunmannen Gunnar (Gustaf Hammarsten) går med på det. När det hela ska firas med en fest råkar Tabita skjuta iväg en champagnekork i huvudet på Maj-Britt som dör på fläcken. Vad gör man då med ett lik?
Gulletussan, eller Jennifer Samuelsson, har i mytologin etablerats som en förtryckt damfrisör som gömmer sitt egentliga känsloliv bakom en glättig och påklistrat positiv fasad. För Jennifer är ytan nummer ett. Nu har hon efter år med den kroniskt otrogne hockeyspelaren Mattias (Linus Wahlgren) faktiskt blivit lämnad och i det som var som var hennes hus, precis bredvid Tabitas, bor Mattias kvar med äldreboendechefen Sandra som är gravid med deras första barn. Jennifer försöker med alla medel som finns att få tillbaka Mattias medan Sandra har sina ögon på Tabitas hus. Varför ska hon och inte dom bo i ett sådant fint hus?
"Tabitas tattoo" är generellt sett kul. Den är lite som två olika serier som sitter ihop men så att det spretar. Det som rör Tabita är mer klassisk komedi som sneglar åt farshållet när en död kropp ska flyttas runt och döljas. Gulletussans del är mer pinsam och jobbig, men båda delarna går ihop och storymässigt går även serien ihop på sex avsnitt. Men som vanligt när Mia Skäringer är inblandad finns det gott om svärta inbakat i skratten. Jag har alltid tyckt att Gulletussans liv är så djupt tragiskt och hon representerar en sorts människotyp som finns på riktigt, men den stora svärtan gäller förstås Sissela Benns karaktär som tyvärr också är en människotyp som finns på riktigt. I vissa scener lyser Benns skådespelartalang igenom ordentligt. Hon är betydligt mer än de roliga och bortkomna karaktärer hon vanligtvis spelar.
Jag tycker också att Sanna Persson Halapi är så jävla bra och rolig. Hon är kanske lite av en doldis inom svensk humor, men de flesta har sett henne i något sammanhang tidigare. Mycket av det roligaste i serien kommer ur hennes mun helt klart.
Vi får se om det blir fler säsonger av "Tabitas tattoo". Det borde inte vara något större problem att hitta på nya äventyr för karaktärerna och den här första säsongen är ju kul.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. En dumrolig scen är när Gustaf Hammarstens kommunfigur med bedrövlig hästsvans pratar "danska" med Søren.
2. I "Mia och Klara" satt Tabita i en lägenhet i bostadsområdet Skranta i Karlskoga. Numera utspelar sig hennes värld i Degerskoga.
3. I en scen ser man hur Jennifer tittar sig i spegeln och liksom skakar fram Gulletussan. Ytterligare ett tragiskt lager där man förstår att Gulletussan är en roll även för Jennifer.
2. I "Mia och Klara" satt Tabita i en lägenhet i bostadsområdet Skranta i Karlskoga. Numera utspelar sig hennes värld i Degerskoga.
3. I en scen ser man hur Jennifer tittar sig i spegeln och liksom skakar fram Gulletussan. Ytterligare ett tragiskt lager där man förstår att Gulletussan är en roll även för Jennifer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA