En vacker skildring
FILMENDet är inte alltid självklart varför en film blir den stora Oscarvinnaren. "Nomadland" kammade hem en tung trippel: Bästa film, bästa regi (Chloé Zhao) och bästa kvinnliga huvudroll (Frances McDormand - som även dubbeljobbade som producent och då kunde ta åt sig av den första vinsten också). Det är ju ganska talande. Det är dock inte övertygande, för dramat är lågintensivt på något vis. Den skildrar ett år i ett stundtals lågt tempo som emellanåt tar väldigt snabba kliv framåt. Trots det finns det inget direkt dramatiskt i berättelsen. Filmen är bra på andra vis.
Den utspelar sig för 10-12 år sedan och berättar historien om änkan Fern (Frances McDormand) som väljer ett huslöst liv efter att hennes man har dött och hela det samhälle de bodde i upplösts. De bodde i Empire, Nevada - en liten stad enbart bestående av arbetare kopplade till den stora gipsskivefabriken. När fabriken lades ned förlorade arbetarna sina jobb och sedermera sina hem. Som en sista spik i kistan raderades Empires postnummer.
Fern magasinerar sina saker och åker runt i en ombyggd van som en del av det amerikanska nomadfolket som reser dit de temporära jobben finns. Det är en social gemenskap som Fern snabbt kommer in i och får både vänner och kunskap för att klara av detta liv. Bland annat stöter hon ihop med Dave (David Strathairn) men har lite svårt att släppa in honom i sitt liv. Ändå utvecklar de en nära vänskap under det år som filmen skildrar, ett år där Fern bearbetar sin sorg och anpassar sig till sitt nya liv.
Utöver McDormand och Strathairn är de flesta skådespelarna i filmen verkliga nomader som mer eller mindre spelar sig själva. Det märks för det är människor som känns både äkta och ärrade. De två Hollywoodnamnen flyter bra in i sammanhanget, McDormand så bra att vissa av hennes motspelare trodde att hon var en nomad precis som dem.
Det gäller lite att veta vad man får när man tittar på "Nomadland". Vi är så indoktrinerade med dramaturgiska mallar att det känns lite som att det inte händer någonting i filmen bara för att det inte kommer en drastisk vändning mot slutet. Det här är en skildring snarare än ett drama. En skildring av en företeelse som inte riktigt har någon motsvarighet i Sverige, en skildring av ett USA bortom de neondränka storstäderna med sina skyskrapor och en skildring av en änkas anpassning till detta liv. Det är under alla omständigheter en välgjord och snygg film som skapar en hel del eftertanke.
Den utspelar sig för 10-12 år sedan och berättar historien om änkan Fern (Frances McDormand) som väljer ett huslöst liv efter att hennes man har dött och hela det samhälle de bodde i upplösts. De bodde i Empire, Nevada - en liten stad enbart bestående av arbetare kopplade till den stora gipsskivefabriken. När fabriken lades ned förlorade arbetarna sina jobb och sedermera sina hem. Som en sista spik i kistan raderades Empires postnummer.
Fern magasinerar sina saker och åker runt i en ombyggd van som en del av det amerikanska nomadfolket som reser dit de temporära jobben finns. Det är en social gemenskap som Fern snabbt kommer in i och får både vänner och kunskap för att klara av detta liv. Bland annat stöter hon ihop med Dave (David Strathairn) men har lite svårt att släppa in honom i sitt liv. Ändå utvecklar de en nära vänskap under det år som filmen skildrar, ett år där Fern bearbetar sin sorg och anpassar sig till sitt nya liv.
Utöver McDormand och Strathairn är de flesta skådespelarna i filmen verkliga nomader som mer eller mindre spelar sig själva. Det märks för det är människor som känns både äkta och ärrade. De två Hollywoodnamnen flyter bra in i sammanhanget, McDormand så bra att vissa av hennes motspelare trodde att hon var en nomad precis som dem.
Det gäller lite att veta vad man får när man tittar på "Nomadland". Vi är så indoktrinerade med dramaturgiska mallar att det känns lite som att det inte händer någonting i filmen bara för att det inte kommer en drastisk vändning mot slutet. Det här är en skildring snarare än ett drama. En skildring av en företeelse som inte riktigt har någon motsvarighet i Sverige, en skildring av ett USA bortom de neondränka storstäderna med sina skyskrapor och en skildring av en änkas anpassning till detta liv. Det är under alla omständigheter en välgjord och snygg film som skapar en hel del eftertanke.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. En bit in i filmen dyker David Strathairns karaktär Daves son upp och jag tänker: Jädrar, vad de lyckats med castingen här! Sen visar det sig att det är Strathairns riktiga son Tay som gör rollen. Det förklarar ett och annat!
2. Filmen baseras på en reportagebok med samma namn av Jessica Bruder som levde som en nomad under flera månader medan hon samlande information till sin bok. Det har även gjorts en kort dokumentärfilm "CamperForce" som berättar om hur Amazon säsonganställer nomader, något som även skildras i spelfilmen.
3. Med sin vinst har Frances McDorrmand tre stycken Oscarsvinster för bästa kvinnliga huvudroll. Meryl Streep har lika många statyetter men en av dem är för bästa kvinnliga biroll.
2. Filmen baseras på en reportagebok med samma namn av Jessica Bruder som levde som en nomad under flera månader medan hon samlande information till sin bok. Det har även gjorts en kort dokumentärfilm "CamperForce" som berättar om hur Amazon säsonganställer nomader, något som även skildras i spelfilmen.
3. Med sin vinst har Frances McDorrmand tre stycken Oscarsvinster för bästa kvinnliga huvudroll. Meryl Streep har lika många statyetter men en av dem är för bästa kvinnliga biroll.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
