Mörka och vidriga hemligheter töas fram
FILMENDen stora frågan man ställer sig är: Blev säsong två Corona-förkortad eller behövdes det bara fem avsnitt den här gången när säsong ett hade åtta? Det är av lätt egoistiska skäl jag klurar kring detta för jag vill se mer av "Det som göms i snö". Den första säsongen var en smakfull pärla i det svenska myllret av kriminaldramor och jag har verkligen hållit tummarna för att det skulle bli mer. Det blev det, även om det tog ett par år. I seriens värld har det bara gått ungefär nio månader, vilket signaleras av en väldigt färdig gravidmage.
En liten resumé: Robert Gustafsson spelar utredaren Peter Wendel som efter en lång sjukskrivning till följd av sin bror Urbans självmord fått ett lite illa rykte i polishuset. En del kallar honom för sinnessjuk, andra vill verkligen inte ha honom i närheten av sina fall. Kanske därför stuvas Peter undan och blir chef för en kalla fall-grupp som utgörs av civilaren Barbro (Ia Langhammer) och de omplacerade poliserna Caijsa (Louise Peterhoff) och Jorma (Christopher Wagelin). Den udda gruppen hittar ett gemensamt driv och i den första Thomas Quick-inspirerade säsongen jagade de en mördare som glidit igenom systemet.
I säsong två är det Caijsa som har gravidmagen efter en natt med Jorma. Han vet inte om graviditeten eftersom han lämnat kåren och blivit mäklare (men av någon oförklarlig anledning kommer tillbaka till gruppen). Peter är frustrerad då han anser att hans grupp blivit en slasktratt för alla möjliga tramsfall som ingen orkar lösa. Caijsa har i och för sig hittat ett fall med en mördad ung kvinna som hon inte kan släppa. Peter kan heller inte släppa sin brors död som han inte tror var ett självmord, men vem lyssnar på en "sinnessjuk"?
Under en årlig återträff för Urbans gamla piketgrupp får Peter höra av den skapligt onyktra Conny (Stefan Gödicke) att han "jobbar på något" som kan bevisa att Peter har rätt. Men informationen blir hängande i luften som en cliffhanger för samma kväll mördas Conny. I hans bostad påträffas massor av kalla fall-utredningar som borde varit på Peters bord, varpå Peter kallas in. I samband med detta ser Peter hur regionspolischefen Ludvig Larsson (Samuel Fröler) stjäl något ur Connys hem, vilket är anledning nog att hålla ögonen på honom. Det ska visa sig att Ludvig har vidriga hemligheter som töas upp ur snön ju mer Peter och hans grupp rotar i det, men det är bara en del av många upptäckter som knyts ihop under säsongens gång.
Precis som första säsongen är denna inspirerad av verkliga händelser och i det här fallet är det historien om "Kapten Klänning", polisen Göran Lindberg som varvade viktigt jämställdhetsarbete med vidriga våldtäkter, som ligger som grund för Frölers karaktär. Men det är som sagt bara en del av del hela. Precis som sist ligger det ett mörker i bakgrunden som har att göra med Peter och Urbans uppväxt. Vi såg delar av det sist och vi får mer nu som har en stor betydelse för säsongens konklusion. Sådant här tuggmotstånd tycker jag är en riktigt bra krydda i ett karaktärsdrivet kriminaldrama. Det är sådant som särskiljer "Det som göms i snö" från andra formfranskeserier som känns mest känns förutsägbara och milda.
Just därför hoppas jag innerligt på ännu mer. Det finns ju fler verkliga fall att haka i så möjligheterna är oändliga och efter två utmärkta säsonger är det självklart att suget efter mer verkligen finns där.
En liten resumé: Robert Gustafsson spelar utredaren Peter Wendel som efter en lång sjukskrivning till följd av sin bror Urbans självmord fått ett lite illa rykte i polishuset. En del kallar honom för sinnessjuk, andra vill verkligen inte ha honom i närheten av sina fall. Kanske därför stuvas Peter undan och blir chef för en kalla fall-grupp som utgörs av civilaren Barbro (Ia Langhammer) och de omplacerade poliserna Caijsa (Louise Peterhoff) och Jorma (Christopher Wagelin). Den udda gruppen hittar ett gemensamt driv och i den första Thomas Quick-inspirerade säsongen jagade de en mördare som glidit igenom systemet.
I säsong två är det Caijsa som har gravidmagen efter en natt med Jorma. Han vet inte om graviditeten eftersom han lämnat kåren och blivit mäklare (men av någon oförklarlig anledning kommer tillbaka till gruppen). Peter är frustrerad då han anser att hans grupp blivit en slasktratt för alla möjliga tramsfall som ingen orkar lösa. Caijsa har i och för sig hittat ett fall med en mördad ung kvinna som hon inte kan släppa. Peter kan heller inte släppa sin brors död som han inte tror var ett självmord, men vem lyssnar på en "sinnessjuk"?
Under en årlig återträff för Urbans gamla piketgrupp får Peter höra av den skapligt onyktra Conny (Stefan Gödicke) att han "jobbar på något" som kan bevisa att Peter har rätt. Men informationen blir hängande i luften som en cliffhanger för samma kväll mördas Conny. I hans bostad påträffas massor av kalla fall-utredningar som borde varit på Peters bord, varpå Peter kallas in. I samband med detta ser Peter hur regionspolischefen Ludvig Larsson (Samuel Fröler) stjäl något ur Connys hem, vilket är anledning nog att hålla ögonen på honom. Det ska visa sig att Ludvig har vidriga hemligheter som töas upp ur snön ju mer Peter och hans grupp rotar i det, men det är bara en del av många upptäckter som knyts ihop under säsongens gång.
Precis som första säsongen är denna inspirerad av verkliga händelser och i det här fallet är det historien om "Kapten Klänning", polisen Göran Lindberg som varvade viktigt jämställdhetsarbete med vidriga våldtäkter, som ligger som grund för Frölers karaktär. Men det är som sagt bara en del av del hela. Precis som sist ligger det ett mörker i bakgrunden som har att göra med Peter och Urbans uppväxt. Vi såg delar av det sist och vi får mer nu som har en stor betydelse för säsongens konklusion. Sådant här tuggmotstånd tycker jag är en riktigt bra krydda i ett karaktärsdrivet kriminaldrama. Det är sådant som särskiljer "Det som göms i snö" från andra formfranskeserier som känns mest känns förutsägbara och milda.
Just därför hoppas jag innerligt på ännu mer. Det finns ju fler verkliga fall att haka i så möjligheterna är oändliga och efter två utmärkta säsonger är det självklart att suget efter mer verkligen finns där.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Sist skrev jag att jag tycker att det är intressant när uppenbart komiska skådespelare gör seriösa roller, att det händer något. Och jag gillar att se Robert Gustafsson i det här sammanhanget. Det fina är att serien inte står och faller med honom, utan han är en huvudperson av många. Serien heter liksom inte "Peter Wendel" och det är bara bra.
2. Det är också skönt att det ändå glider igenom lite humor. Det kan vara småsaker som något ordval eller någon komisk gest från Gustafsson, men det är också sådant som den emellanåt oerhört alldagliga dialogen som blir rolig i kontrast till resten av seriens mörker.
3. Seriens skapare och manusförfattare är Hans Jörnlind och Aron Levander som båda gör cameos i minimala roller i denna säsong.
2. Det är också skönt att det ändå glider igenom lite humor. Det kan vara småsaker som något ordval eller någon komisk gest från Gustafsson, men det är också sådant som den emellanåt oerhört alldagliga dialogen som blir rolig i kontrast till resten av seriens mörker.
3. Seriens skapare och manusförfattare är Hans Jörnlind och Aron Levander som båda gör cameos i minimala roller i denna säsong.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
