Utmärkt uppföljare till en uslare uppföljare
FILMEN"Kingsman"-franchisen har haft sina poänger och minuspoänger om lott. Originalet "Kingsman: The Secret Service" följdes upp av småklumpiga "Kingsman: The Golden Circle" och jag ska frankt erkänna att jag inte var så speciellt road av tanken på en fortsättning. Lyckligtvis har Matthew Vaughn valt att fortsätta genom att titta bakåt och hitta på en start på den gentlemannamässiga underrättelsetjänsten Kingsman. Allt har ju trots allt en början och här har vi den.
Glädjande nog håller filmen sig filmen ovanför bältet - med undantag för en del grova repliker från en av filmens skäggigare skurkar - och blir historiskt intressant på riktigt eftersom vi i större delen av filmen befinner oss innan och efter starten av första världskriget. Just det att filmen utspelar sig när den gör, gör den väldigt speciell att se utifrån rådande omständigheter. När jag ser filmen är det strax efter att Ryssland invaderat Ukraina och delar av filmen tangerar nutiden på ett kusligt obehagligt vis.
Vi börjar dock ännu tidigare, nämligen 1902 under andra Boerkriget. Hertigen av Oxford, Orlando Oxford (Ralph Fiennes) anländer till ett sydafrikanskt koncentrationsläger tillsammans med sin fru Emily och sonen Conrad. De är på uppdrag från Röda korset men under besöket blir Emily offer för en prickskytt och med sina sista andetag uppmanar hon Orlando att beskydda sonen. Det gör han för när Conrad (Harris Dickinson) tolv år senare är vuxen nog att strida för England säger Orlando blankt nej.
I stället får Conrad följa med Orlando till Serbien där de reser med i ärkehertigen av Österrike-Ungern, Franz Ferdinands följe och Conrad lyckas avvärja ett bombattentat. Men sen sker det som blir själva upptakten till första världskriget, de så kallade skotten i Sarajevo där Conrad och Orlando alltså inte lyckas skydda Ferdinand. Kriget är ett faktum och Conrad vill åter igen göra sin plikt, vilket får Orlando att dels berätta varför han blivit pacifist och dels inviga Conrad i den hemliga underrättelsetjänst Orlando initierat. Det är mycket i görningen bakom kulisserna där en sammansvärjning verkar för att spela ut de brittiska, tyska och ryska rikena mot varandra. Samtliga styrs av tre kusiner (alla spelade av Tom Hollander) och bakom den ryska tsaren Nikolaj II finns den mystiska Rasputin (Rhys Ifans) som Orlando och hans liga måste eliminera.
Snart kan inte Orlando hålla Conrad borta från kriget, men det blir en tuff uppoffring som så småningom leder oss till den stora frågan: Vem ligger bakom sammansvärjningen?
Jag måste säga att jag känner mig både överraskad och imponerad av "The King’s Man". Det var inte den typ av film jag hade räknat med som tredje del i franchisen men jag är väldigt glad att den har gjorts och speciellt glad över att den är så välgjord på alla plan. Snyggt filmad och skriven med tydliga kopplingar till verkliga händelser. Det är visserligen en historieomskrivning på ett sätt men samtidigt är det för mig en ganska härlig historielektion om det som pågick kring det första världskriget.
Även om filmen känns avsevärt seriösare än åtminstone sin närmaste föregångare, är den förstås inte befriad från humor på något vis. Det finns roligheter i den och framför allt scenen där Rasputin ska bota Orlando Oxfords benskada är en som kommer och stanna kvar länge som något av det mest absurda jag sett i år. Det är ingen tvekan om att Rhys Ifans gör en otroligt minnesvärd gestaltning som Rasputin. Det går heller inte att inte imponeras av Tom Hollander och hans tre roller och Ralph Fiennes kvaliteter behöver förstås inte lyftas ännu en gång.
I sammanfattning är "The King's Man" en väldigt bra tredje film i en franchise som jag nu fått nytt intresse för. Lite trist nog är denna dåtidsskildring betydligt mer givande än nutidsfilmerna, så om det ska göras mer kan vi med fördel stanna i det förflutna.
Glädjande nog håller filmen sig filmen ovanför bältet - med undantag för en del grova repliker från en av filmens skäggigare skurkar - och blir historiskt intressant på riktigt eftersom vi i större delen av filmen befinner oss innan och efter starten av första världskriget. Just det att filmen utspelar sig när den gör, gör den väldigt speciell att se utifrån rådande omständigheter. När jag ser filmen är det strax efter att Ryssland invaderat Ukraina och delar av filmen tangerar nutiden på ett kusligt obehagligt vis.
Vi börjar dock ännu tidigare, nämligen 1902 under andra Boerkriget. Hertigen av Oxford, Orlando Oxford (Ralph Fiennes) anländer till ett sydafrikanskt koncentrationsläger tillsammans med sin fru Emily och sonen Conrad. De är på uppdrag från Röda korset men under besöket blir Emily offer för en prickskytt och med sina sista andetag uppmanar hon Orlando att beskydda sonen. Det gör han för när Conrad (Harris Dickinson) tolv år senare är vuxen nog att strida för England säger Orlando blankt nej.
I stället får Conrad följa med Orlando till Serbien där de reser med i ärkehertigen av Österrike-Ungern, Franz Ferdinands följe och Conrad lyckas avvärja ett bombattentat. Men sen sker det som blir själva upptakten till första världskriget, de så kallade skotten i Sarajevo där Conrad och Orlando alltså inte lyckas skydda Ferdinand. Kriget är ett faktum och Conrad vill åter igen göra sin plikt, vilket får Orlando att dels berätta varför han blivit pacifist och dels inviga Conrad i den hemliga underrättelsetjänst Orlando initierat. Det är mycket i görningen bakom kulisserna där en sammansvärjning verkar för att spela ut de brittiska, tyska och ryska rikena mot varandra. Samtliga styrs av tre kusiner (alla spelade av Tom Hollander) och bakom den ryska tsaren Nikolaj II finns den mystiska Rasputin (Rhys Ifans) som Orlando och hans liga måste eliminera.
Snart kan inte Orlando hålla Conrad borta från kriget, men det blir en tuff uppoffring som så småningom leder oss till den stora frågan: Vem ligger bakom sammansvärjningen?
Jag måste säga att jag känner mig både överraskad och imponerad av "The King’s Man". Det var inte den typ av film jag hade räknat med som tredje del i franchisen men jag är väldigt glad att den har gjorts och speciellt glad över att den är så välgjord på alla plan. Snyggt filmad och skriven med tydliga kopplingar till verkliga händelser. Det är visserligen en historieomskrivning på ett sätt men samtidigt är det för mig en ganska härlig historielektion om det som pågick kring det första världskriget.
Även om filmen känns avsevärt seriösare än åtminstone sin närmaste föregångare, är den förstås inte befriad från humor på något vis. Det finns roligheter i den och framför allt scenen där Rasputin ska bota Orlando Oxfords benskada är en som kommer och stanna kvar länge som något av det mest absurda jag sett i år. Det är ingen tvekan om att Rhys Ifans gör en otroligt minnesvärd gestaltning som Rasputin. Det går heller inte att inte imponeras av Tom Hollander och hans tre roller och Ralph Fiennes kvaliteter behöver förstås inte lyftas ännu en gång.
I sammanfattning är "The King's Man" en väldigt bra tredje film i en franchise som jag nu fått nytt intresse för. Lite trist nog är denna dåtidsskildring betydligt mer givande än nutidsfilmerna, så om det ska göras mer kan vi med fördel stanna i det förflutna.
EXTRAMATERIALET
Det tidigare "Kingsman"-filmerna har knappast snålat när det gäller extramaterial på sina utgåvor. Båda de två tidigare filmerna har haft rejäla bakomfilmer i långfilmslängd och "The King’s Man" är förstås inget undantag. Närmare 90 minuter kan man lägga på en väldigt heltäckande dokumentär som tar upp alla aspekter av filmen. Story, skådespelare, karaktärer, kläder, inspelningsmiljöer, stunts och så vidare. Välgjort och ganska intressant, även om jag kan tycka att det är lite väl långt med bakomfilmer i den här längden.
Som om inte det vore nog finns det ytterligare 45 minuter med extramaterial att titta på fördelade på två inslag. Det kortare av dem är en 15 minuter lång titt på en specifik scen i filmen, medan det andra handlar om verkliga brittiska initiativ som tar hand om soldater som skadats i tjänsten. En fördjupning som visserligen är behjärtansvärd, men kanske samtidigt lite överkurs.
Som om inte det vore nog finns det ytterligare 45 minuter med extramaterial att titta på fördelade på två inslag. Det kortare av dem är en 15 minuter lång titt på en specifik scen i filmen, medan det andra handlar om verkliga brittiska initiativ som tar hand om soldater som skadats i tjänsten. En fördjupning som visserligen är behjärtansvärd, men kanske samtidigt lite överkurs.
TRE SAKER
1. Veteranen Charles Dance, för den breda allmänheten kanske mest känd som Tywin Lannister i "Game of Thrones", spelar den i allra högsta grad verkliga General Kitchener. Det är lite lustigt med Dance – man kan i princip sätta vilken replik som helst i hans mun och det låter trovärdigt och mäktigt. Inte för att karaktären har knasiga repliker här, men när Dance levererar någonting lyssnar man.
2. Whiskeysorten Statesman som i film två gav namn åt den amerikanska motsvarigheten till Kingsman dricks i denna film av president Woodrow Wilson.
3. Det har inte sagts något om franchisens framtid, men det skulle inte förvåna mig om det kommer en fortsättning på denna film. En potentiell skurk för den etableras nämligen i slutet, och i extramaterialets dokumentär är det ingen tvekan om att Matthew Vaughn och skådespelarna vill göra mer.
2. Whiskeysorten Statesman som i film två gav namn åt den amerikanska motsvarigheten till Kingsman dricks i denna film av president Woodrow Wilson.
3. Det har inte sagts något om franchisens framtid, men det skulle inte förvåna mig om det kommer en fortsättning på denna film. En potentiell skurk för den etableras nämligen i slutet, och i extramaterialets dokumentär är det ingen tvekan om att Matthew Vaughn och skådespelarna vill göra mer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
