Hårdare än sist men likväl medryckande
FILMENSäsong 1 av serien inspirerad av Jens Lapidus trilogi var en smärre succé och även om jag inte förutspådde en direkt fortsättning sist i min recension från ifjol så är det exakt det vi får. Lite tid har visserligen passerat och de olika huvudpersonerna har gått vidare en liten bit. Serien skildrade de stora snabba pengarna genom några olika perspektiv. Dels inom finans- och entreprenörsvärlden, representerad av Leya (Evin Ahmad), dels inom kriminella kretsar, via Ravy (Dada Fungula Bozela) och slutligen på gatunivå där tonåringen Tim (Ali Alarik) förfördes av chansen till rullar med 500-lappar genom att langa och så småningom avancera inom Ravys nätverk.
För Tim slutade det sämst sist - han fick ta skulden för ett mord Ravy utförde på sin egen hitman Salim (Alexander Abdallah), som i smyg hade ett förhållande med Leya. Tim har suttit av ett straff och kommit ut med ambitionen att hålla sig ren, men hur är kul är det för en som smakat på sedelrullarnas sötma? Leya har drivit sitt företag TargetCoach vidare och står redo att börsnotera bolaget, men drabbas av ett svidande bakslag då det delägande företaget Macking säger nej. Det var en del ekonomiskt fiffel som hjälpte företaget på vägen och nu står ekobrottsmyndigheten bokstavligt talat och knackar på dörren. Leya hamnar i en knepig sits där hennes lösning blir att köpa tillbaka företaget och fortsätta med fifflet ett litet tag för att släta till siffrorna, men då behövs det mycket kapital och det snabbt.
Ravy och hans närmaste hantlangare Nala (Ayaan Ahmed) och Osman (Khalil Ghazal) hamnar också i en knepig sits. En ny aktör, Zaki (Adam Kais) - även han nyutsläppt från fängelset, dyker upp och visar musklerna omedelbart. Han bygger snabbt upp ett gäng som rånar Ravy på hans varor och tar över totalt. Zaki är totalt iskall och drar sig inte för någonting, som att engagera väldigt unga barn i sin verksamhet. Kvartetten Mohammed (Omar Abdulqadir), Jalle (Elbron Bella), Liban (Baba Diop) och Rana (Tina Salih) värvas utan att de riktigt förstår hur det gick till. Några av dem tvekar, medan andra ser chansen att bli någon. I periferin finns driftiga läraren Jamal (Ardalan Esmaili) som kämpar med näbbar och klor för att utveckla skolan till en mer attraktiv plats för barn och unga.
För att lösa sitt problem tvingas Leya göra en tjänst åt den kriminella världen, men det kostar betydligt mer än vad det ger och snart är hon indragen i vad som utvecklas till ett extremt blodigt krig mellan två parter som båda vill ha makt och pengar.
Säsong 2 är helt klart hårdare och kallare än sin föregångare som å sin sida knappast var någon feel good. Serien känns som en överdriven variant av verkligheten, men speciellt långt bort från sanningen än den kanske inte. Det som gör att trovärdigheten sviktar en smula är den totala avsaknaden av polisväsendet. Det är visserligen ett tillslag i början av säsongen som mest är där för att Ravys gäng ska stuva undan sina prylar så att de kan bli stulna, men sen finns det inte en enda batong eller blåljus trots att folk avrättas på öppen gata i parti och minut.
Men, visst, ett polisiärt inslag hade bara komplicerat historien ytterligare. Vad avsaknaden gör är att skapa antihjältar bland buset - något "The Wire" gjorde otroligt bra. På pappret bär det emot att hålla på den urspårade mördaren Ravy, men det gör man till slut.
Skådespelet är åter igen av ypperligt bra klass. Det är många trovärdiga insatser bland de ganska råa typerna och det gör att "Snabba Cash" är en serie som engagerar genom de sex avsnitten. Hård och medryckande och spännande in i det sista.
För Tim slutade det sämst sist - han fick ta skulden för ett mord Ravy utförde på sin egen hitman Salim (Alexander Abdallah), som i smyg hade ett förhållande med Leya. Tim har suttit av ett straff och kommit ut med ambitionen att hålla sig ren, men hur är kul är det för en som smakat på sedelrullarnas sötma? Leya har drivit sitt företag TargetCoach vidare och står redo att börsnotera bolaget, men drabbas av ett svidande bakslag då det delägande företaget Macking säger nej. Det var en del ekonomiskt fiffel som hjälpte företaget på vägen och nu står ekobrottsmyndigheten bokstavligt talat och knackar på dörren. Leya hamnar i en knepig sits där hennes lösning blir att köpa tillbaka företaget och fortsätta med fifflet ett litet tag för att släta till siffrorna, men då behövs det mycket kapital och det snabbt.
Ravy och hans närmaste hantlangare Nala (Ayaan Ahmed) och Osman (Khalil Ghazal) hamnar också i en knepig sits. En ny aktör, Zaki (Adam Kais) - även han nyutsläppt från fängelset, dyker upp och visar musklerna omedelbart. Han bygger snabbt upp ett gäng som rånar Ravy på hans varor och tar över totalt. Zaki är totalt iskall och drar sig inte för någonting, som att engagera väldigt unga barn i sin verksamhet. Kvartetten Mohammed (Omar Abdulqadir), Jalle (Elbron Bella), Liban (Baba Diop) och Rana (Tina Salih) värvas utan att de riktigt förstår hur det gick till. Några av dem tvekar, medan andra ser chansen att bli någon. I periferin finns driftiga läraren Jamal (Ardalan Esmaili) som kämpar med näbbar och klor för att utveckla skolan till en mer attraktiv plats för barn och unga.
För att lösa sitt problem tvingas Leya göra en tjänst åt den kriminella världen, men det kostar betydligt mer än vad det ger och snart är hon indragen i vad som utvecklas till ett extremt blodigt krig mellan två parter som båda vill ha makt och pengar.
Säsong 2 är helt klart hårdare och kallare än sin föregångare som å sin sida knappast var någon feel good. Serien känns som en överdriven variant av verkligheten, men speciellt långt bort från sanningen än den kanske inte. Det som gör att trovärdigheten sviktar en smula är den totala avsaknaden av polisväsendet. Det är visserligen ett tillslag i början av säsongen som mest är där för att Ravys gäng ska stuva undan sina prylar så att de kan bli stulna, men sen finns det inte en enda batong eller blåljus trots att folk avrättas på öppen gata i parti och minut.
Men, visst, ett polisiärt inslag hade bara komplicerat historien ytterligare. Vad avsaknaden gör är att skapa antihjältar bland buset - något "The Wire" gjorde otroligt bra. På pappret bär det emot att hålla på den urspårade mördaren Ravy, men det gör man till slut.
Skådespelet är åter igen av ypperligt bra klass. Det är många trovärdiga insatser bland de ganska råa typerna och det gör att "Snabba Cash" är en serie som engagerar genom de sex avsnitten. Hård och medryckande och spännande in i det sista.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Olle Sarris karaktär, finansmannen Tomas Storm, är med även denna gång och är lika skruvad och konstig som i säsong 1. Han är inblandad i en av seriens mest märkliga slutscener när han sitter och mumsar lunch i tystnad tillsammans med Leya och hennes son. Märkligt och roligt.
2. En aspekt av serien som jag gillar är att vi ser mammorna till några av de hårdaste karaktärerna. Det är snudd på uppgivna kvinnor som ifrågasätter sina barns val, men inte kan göra så mycket för att påverka dem. Mammorna är offer på ett visst sätt.
3. Ännu mer? Mja, nu skulle jag faktiskt vilja påstå att serien kommit så pass långt att man inte skulle bli förvånad över om det inte blev mer. Jag är nog beredd på att tycka att det inte borde bli mer.
2. En aspekt av serien som jag gillar är att vi ser mammorna till några av de hårdaste karaktärerna. Det är snudd på uppgivna kvinnor som ifrågasätter sina barns val, men inte kan göra så mycket för att påverka dem. Mammorna är offer på ett visst sätt.
3. Ännu mer? Mja, nu skulle jag faktiskt vilja påstå att serien kommit så pass långt att man inte skulle bli förvånad över om det inte blev mer. Jag är nog beredd på att tycka att det inte borde bli mer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
