17 äventyr och ett aprilskämt

FILMEN

Jag var tämligen övertygad om att "South Park" var en serie bestående av separata avsnitt snarare än en storyarc som sträcker sig över en hel säsong. Men säsong 2 inleds med fortsättningen på cliffhangern om vem som är Cartmans pappa som avslutade säsong 1. Eller... egentligen inleds säsongen med ett helt avsnitt tillägnat tv-serien i tv-serien, den om de två fjärtande kanadensarna Terence och Phillip. Detta på grund av att säsongsstarten hamnade på 1:a april och för att Trey Parker och Matt Stone är just Trey Parker och Matt Stone.

Men sen brakar det igång med upplösningen av gåtan för att sedan mot säsongens slut ta med oss hem till hela Cartman-klanen för att fira jul tillsammans med dem - och Charlie Manson. Däremellan allehanda äventyr för de fyra åttaåriga huvudpersonerna Stan, Kyle, Kenny och Cartman.

För mig, och jag gissar många andra, är den stora behållningen Cartman. Denna "proverbial fat kid who everyone picked on, but he still hangs out all the time" (Trey Parker). Under säsongen blir Cartman polis ("Respect my authority!"), thaihora och Steve Irvin-kopia. Och han blir rasande och klämmer ur sig catchfrasen "Screw you guys, I'm going home!" med sin ihoptrycka, tjocka röst i nästan varje avsnitt.

Och Kenny dör förstås i varje avsnitt (i säsongens andra avsnitt, som alltså är del två av Cartmans pappa-gåtan, så uppstår han helt plötsligt ur tomma intet, för att givetvis lite senare dö igen). Det är ganska imponerande på hur många sätt man kan ha ihjäl den påbylsade fattiglappen, och hur många sätt man kan variera seriens absoluta catchfrase "Oh my god! They killed Kenny! You bastards!" (min favorit: "Oh my god! Kenny killed... death? You bastard?").

Jag har aldrig varit något större fan av serien. Det var inte riktigt min humor när jag först såg den (tror jag hängde med under säsong 1 och halva 2:an), men den har växt. Tror det har att göra med en bredare uppskattning för Parker och Stone efter "Team America". Dialogen och manusen är vassa och gör att jag inte irriterar mig lika mycket på den simpla animeringen.

Mitt favoritavsnitt är nog "Conjoined Fetus Lady" där ungarna drar iväg till Kina för att delta i världsmästerskapen i spökboll, medan resten av South Park försöker skapa förståelse för skolsköterskan som har ett fastvuxet foster i ansiktet genom att tjata ut ämnet totalt.

Men det finns många fler höjdpunkter, de flesta med Cartman i fokus. Scenerna med hela Cartman-klanen är faktiskt hur roliga som helst. Och det finns faktiskt en liten storyarc - vad är det egentligen som händer med Mr Hat?


EXTRAMATERIALET

Här finns videon till Chefs (Isaac Hayes) "Chocolate salty balls", en funkig och lätt ekivok låt. Var väl en smärre hit när den kom för 10-någonting år sedan.

Utöver det ingenting, om man inte räknar med introduktionerna, se nedan.


TRE SAKER

1. Hur Trey Parker kom på Cartmans röst: "His voice just sort of came from... doing Stan's voice but putting a lot of fat on it."

2. En av mina favoritkaraktärer av bifigurerna är skollbusschauffören Miss Crabtree som är Otto från "The Simpsons" raka motsats...

3. På de första två skivorna introduceras avsnitten av Trey Parker och Matt Stone när de bland annat underhåller på ett ålderdomshem och lagar olika baconrätter. På den tredje skivan finns det dock inte några introduktioner.


ANDERS JAKOBSON (2008-01-17)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (15)
20 senaste recensionerna i kategorin animerad
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Animerad, TV-serie
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 3
Utkomstår: 2007
Bolag: Paramount
Ljud: Dolby digital 2.0
Bild: 4:3
Extramaterial:
Chef: "Chocolate salty balls" musikvideo
Köp filmen hos:
Delning:

RECENSERAT DENNA DAG (12/12):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN NOVEMBER
12 SENASTE
DRAMAFILMERNA