Ett pinsamt sömnpiller
FILMENAndra världskriget innehåller den på många sätt optimala versionen av en kamp mellan godhet och fruktansvärd ondska. Som gjort för filmer. Första världskriget är betydligt svårare att reda ut: provinsiella konstellationer gick till krig och i efterhand fick Tyskland all skit för det. Kort sagt ett svårare krig att göra film på.
Allt det här ligger till grund för många av problemen med "The red baron". Filmen porträtterar Manfred von Richthofen, ett flygaress som skulle komma att bli den mycket fruktade stridspiloten Den röde baronen. En flygare av von Richthofens kaliber under andra världskriget hade naturligt fått en lättarbetad inramning, nu när han istället var en del av det första världskriget hamnar han också i en rörig verklighet där flygandet många gånger framstår som ett gemytligt fritidsintresse. Med tanke på hans högborgerliga uppväxt blir flyguppdragen ungefär som rävjakt.
Jobbigast är att filmen är så förbannat ädel. Unga flygare poserar på fälten bland baracker, von Richthofen och hans vänner struttar runt i herrgårdsmiljöer, män är män, en fiende är bara en fiende om han inte uppträder gentlemannamässigt och väl uppe i luften i krigsmiljö är specialeffekterna bara aningen mer skrattretande än den totala bristen på intensitet. "The red baron" är ett pinsamt sömnpiller.
Allt det här ligger till grund för många av problemen med "The red baron". Filmen porträtterar Manfred von Richthofen, ett flygaress som skulle komma att bli den mycket fruktade stridspiloten Den röde baronen. En flygare av von Richthofens kaliber under andra världskriget hade naturligt fått en lättarbetad inramning, nu när han istället var en del av det första världskriget hamnar han också i en rörig verklighet där flygandet många gånger framstår som ett gemytligt fritidsintresse. Med tanke på hans högborgerliga uppväxt blir flyguppdragen ungefär som rävjakt.
Jobbigast är att filmen är så förbannat ädel. Unga flygare poserar på fälten bland baracker, von Richthofen och hans vänner struttar runt i herrgårdsmiljöer, män är män, en fiende är bara en fiende om han inte uppträder gentlemannamässigt och väl uppe i luften i krigsmiljö är specialeffekterna bara aningen mer skrattretande än den totala bristen på intensitet. "The red baron" är ett pinsamt sömnpiller.
EXTRAMATERIALET
Inget extramaterial.
TRE SAKER
1. Mitt favoritkrig på film? Kalla kriget, lätt. Mest när det dyker upp lite vid sidan av, som i Oliver Stones mästerliga "Nixon". Jag gillade verkligen Oscarominerade "Frost/Nixon", men Anthony Hopkins Nixon i "Nixon" är så mycket mer nitiskt utmejslad än den Frank Langella gör i "Frost/Nixon".
2. Det ska sägas om "The red baron" att historien om Den röde baronen och även första världskriget för den delen kan berättas väldigt intressant på film. Men då får man fan ta det på allvar och inte linda in allt i perfekt färglagda scener i smart ljussättning.
3. Det är också väldigt rimligt att ställa frågan: vad gör en sån som Joseph Fiennes i en sån här film? Han borde sparka sin agent. Eller, han borde ha sparkat sin agent för länge sen.
2. Det ska sägas om "The red baron" att historien om Den röde baronen och även första världskriget för den delen kan berättas väldigt intressant på film. Men då får man fan ta det på allvar och inte linda in allt i perfekt färglagda scener i smart ljussättning.
3. Det är också väldigt rimligt att ställa frågan: vad gör en sån som Joseph Fiennes i en sån här film? Han borde sparka sin agent. Eller, han borde ha sparkat sin agent för länge sen.
JOAKIM JOHANSSON (2009-02-16)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Joseph Fiennes (7)
Joseph Fiennes (7)
