Mycket musik men lite behållning

FILMEN

Ett aber med äldre filmer är bristen på en hållbar historia. I "Resan till dej" (1953) upplever jag att det liksom inte händer någonting, även om det går att spalta ned en kort och koncis plottsammanfattning utan problem: Hemmafru bli upptäckt som sångerska, blir storstjärna och mannen tycker inte om hennes karriär och förhållandet får en allvarlig törn. Men storyn presenteras i ett segt utförande som gör att jag inte får någon känsla för filmen, och blir därför inte speciellt intresserad av hur det ska gå.

Gun (Alice Babs) och Emil (Sven Lindberg) träffas och startar ett gulligt förhållande som leder till ett äktenskap som också är ganska gulligt. När Emil kommer på att han glömt bort Guns födelsedag, vilket hon också påpekar med pikar, spelar han oförstående men planerar en liten överraskning. Men när det är dags för överraskningen har Gun blivit medtagen till radion som letar efter någon som fyller år och har namnsdag samma vecka. Mitt när Emil står där med tårtan i handen får Gun en vinst som går ut på att hon ska få sjunga en tonsatt dikt om sin älskade en vecka senare.

När det väl är dags vägrar Emil följa med till radiostudion och missar sedan hela framförandet då radion gått sönder, men Gun gör stor succé och kastas in i artistvärlden med folkparksspelningar, revyer och allt möjligt. Emil sitter ensam kvar och märker att förhållandet går allt mer i kras.

Filmen kategoriseras som en komedi men den är inte vidare rolig och inte speciellt munter heller. Lite farsscener kastas in för att lätta upp stämningen, men framför allt känns filmen som ett forum för att presentera musik så ofta det går. Alice Babs sjunger vackert, där var och varannan sång låter som en gammal Disneylåt, och även tidens operagigant Jussi Björling dyker upp i sitt enda filmframträdande och basunerar ut "Celeste Aida" och "Till havs" så att tv:n skallrar i vardagsrummet.

Mycket musik och även en i dag mycket tveksam scen från en revy där Babs springer runt som "fattig negress" med helkroppssmink. Ni ser hur hon ser ut på omslaget. Det inslaget känns sådär.

Och hela filmen är lite sådär faktiskt. Kvalitetsmannen Hasse Ekman skrev manuset ihop med Stig Olin som även regisserade, men det hjälper inte så mycket i detta fall. Jag får ingen större behållning av filmen.


EXTRAMATERIALET

Som alltid läsvärd trivia blandat med biografier i textform och ett kort bildgalleri. Inte så mycket att orda om.


TRE SAKER

1. Titeln "Resan till dej" stör mig något otroligt och jag förstår inte varför. När filmen hade nypremiär döptes den om till "En gång jag seglar i hamn" efter schlagern som skrevs till filmen och som blev en gigantisk succé. En mycket bättre titel.

2. En annan låt som förekommer i filmen är "På söndag" som dyker upp i en drömsekvens. Låten var redan populär och klämdes in bara därför. Upptagningen innehåller barnsång i fel tonart. Vidrigt för öronen.

3. "Ryt inte!" säger de när någon höjt rösten. Det är ett väldigt bra äldre uttryck som inte förekommer i någon större utsträckning i dag.


ANDERS JAKOBSON (2012-12-09)
KOMMENTARER - Inga kommentarer än
TIPSA EN KOMPIS OM RECENSIONEN
Din mailadress:
Din kompis mailadress:
Spamskydd:
7x5 =

Relaterade recensioner (5)
20 senaste recensionerna i kategorin komedi
50 senaste recensionerna
Sök i arkivet Titel eller fritext
Genre: Komedi
Format: DVD
Region: 2
Antal skivor: 1
Utkomstår: 2012
Bolag: Studio S
Ljud: Monomix
Bild: 1.37:1
Extramaterial:
Trivia, Biografier om de medverkande, Bildgalleri
Köp filmen hos:
Delning:
RECENSERAT DENNA DAG (23/9):
Alla recensioner från denna dag
NIO TIPS FRÅN AUGUSTI
12 SENASTE
ÄVENTYRSFILMERNA