Tysken är bäst i ryskt krigsepos
FILMENÅret är 1942 och tyskarna anfaller Stalingrad. I staden ockuperar några sovjetiska soldater en byggnad som snart ska bli en nagel i ögat på tyskarna. Enligt filmen står huset som den sista bastionen mellan tyskarna och floden Volga. Bortanför Volga hägrar Indien som nästa mål att erövra. Vad som sedan rullas upp är en ganska segdragen krigshistoria där regissören Fedor Bondarchuk inte tvekar att spela på känslosträngarna i vad som blir ett väldigt patriotiskt drama.
Förutom de fem soldaterna finns också en ung kvinna i huset. Hon har vägrat att lämna sitt barndomshem och de fem männen ser ingen annan utväg än att försöka skydda henne så gott det går medan de gör sitt bästa för att minimera tyskarna. En bit därifrån smyger den tyska officeren Kapitan Kan (Thomas Kretschmann) över gatorna för att träffa sin sovjetiska älskarinna. Han har fallit för henne för att hon var kusligt lik hans döda fru och för honom innebär besöken en stunds trygghet som han inte får annars mitt i det våldsamma kriget. Resten av tiden är hans loppbitne och argsinte överordnade ständigt på honom för att han inte lyckas inta det där förbaskade huset och Kan blir alltmer pressad mellan plikten och det han tror att han känner för den sovjetiska kvinnan.
Specialeffekterna är riktigt bra och fotot är stundtals riktigt läckert. Dessutom kan jag ana mig till varför filmen fått så bra kritik för sina 3D-effekter, men här fick vi alltså bara den enklare DVD-utgåvan. Actionmässigt lider dock filmen av att regissören verkar ha fastnat med fingret på slow motion-knappen. Under en stridsscen räknar jag till flera minuter i sträck och det blir lite löjligt att titta på.
Thomas Kretschmann får väl sägas vara filmens största behållning tillsammans med ryskan Mariya Smolnikova som spelar den unga kvinnan. De båda sticker ut från mängden i en film som annars är adekvat rollbesatt, men knappast mer än så. Stalingrad är en film för stora dukar eller bildskärmar och troligen får man ut mer av stridsscenerna om man ser 3D-versionen. I denna utgåva på DVD tillför den ingenting av värde.
Förutom de fem soldaterna finns också en ung kvinna i huset. Hon har vägrat att lämna sitt barndomshem och de fem männen ser ingen annan utväg än att försöka skydda henne så gott det går medan de gör sitt bästa för att minimera tyskarna. En bit därifrån smyger den tyska officeren Kapitan Kan (Thomas Kretschmann) över gatorna för att träffa sin sovjetiska älskarinna. Han har fallit för henne för att hon var kusligt lik hans döda fru och för honom innebär besöken en stunds trygghet som han inte får annars mitt i det våldsamma kriget. Resten av tiden är hans loppbitne och argsinte överordnade ständigt på honom för att han inte lyckas inta det där förbaskade huset och Kan blir alltmer pressad mellan plikten och det han tror att han känner för den sovjetiska kvinnan.
Specialeffekterna är riktigt bra och fotot är stundtals riktigt läckert. Dessutom kan jag ana mig till varför filmen fått så bra kritik för sina 3D-effekter, men här fick vi alltså bara den enklare DVD-utgåvan. Actionmässigt lider dock filmen av att regissören verkar ha fastnat med fingret på slow motion-knappen. Under en stridsscen räknar jag till flera minuter i sträck och det blir lite löjligt att titta på.
Thomas Kretschmann får väl sägas vara filmens största behållning tillsammans med ryskan Mariya Smolnikova som spelar den unga kvinnan. De båda sticker ut från mängden i en film som annars är adekvat rollbesatt, men knappast mer än så. Stalingrad är en film för stora dukar eller bildskärmar och troligen får man ut mer av stridsscenerna om man ser 3D-versionen. I denna utgåva på DVD tillför den ingenting av värde.
EXTRAMATERIALET
I "The Making of Stalingrad" får vi en korthuggen redogörelse för vad som ligger bakom filmen och hur inspelningen gick till i grova drag. Den kastar ut en del intressant trivia om de inblandade men visar egentligen inte så mycket. Till det är den tyvärr alltför kort med sina elva minuter. Jag noterar dock att denna dokumentär om möjligt är ännu mer patriotisk än själva huvudfilmen. För den som vill se mer finns det intressant extramaterial om specialeffekterna på Youtube.
TRE SAKER
1. När filmen börjar hänger jag inte med alls. Första scenen utspelas i ett katastrofområde där en tsunami härjat och allt ter sig vara nutid. Efterhand börjar jag bli rätt övertygad om att de skickat mig fel skiva. Som tur är får jag för mig att titta en bit till i stället för att stänga av. Det visar sig då att tsunamikatastrofen bara är en torr ramhandling till den här filmen.
2. Thomas Kretschmann har tidigare spelat i den tyska filmen "Stalingrad" som kom 1993. Regissören Fedor Bondarchuk spelade med i den tysk-rysk-amerikanska filmen "Stalingrad" från 1989. Här möts de alltså båda i ett filmprojekt med samma namn.
3. Jag har inte sett så värst många filmer om slaget vid Stalingrad men av de jag sett rankar jag fortfarande "Enemy at the Gates" från 2001 som den mest sevärda.
2. Thomas Kretschmann har tidigare spelat i den tyska filmen "Stalingrad" som kom 1993. Regissören Fedor Bondarchuk spelade med i den tysk-rysk-amerikanska filmen "Stalingrad" från 1989. Här möts de alltså båda i ett filmprojekt med samma namn.
3. Jag har inte sett så värst många filmer om slaget vid Stalingrad men av de jag sett rankar jag fortfarande "Enemy at the Gates" från 2001 som den mest sevärda.
THOMAS HELSING (2014-10-16)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA