Samma men fortfarande bra
FILMENSäsong tre av "Ray Donovan" är rätt lik den innan. Ray kämpar för att hålla privatlivet flytande vilket är lättare sagt än gjort. Fru Abby både vill och inte vill leva med Ray. Ray själv vet inte vad han vill. Dottern förälskar sig i sin mattelärare och utvecklar vad som bäst kan beskrivas som stalkertendenser medan sonen förlorar sin oskuld till en av farfar Mickeys prostituerade damer. Rays bröder har det inte heller lätt. Terry sitter i fängelset och hans Parkinson blir värre och värre. När han sen dödar en av medlemmarna i Vitt ariskt motstånd i fängelset blir det knappast bättre. Bunchy träffar en kvinna och efter bara några veckor pratar de giftermål.
Saker och ting rullar med andra ord på för Ray som förutom allt detta måste sköta sitt arbete. Det vill säga hjälpa folk som hamnat i problem. Och är det något han är bra på så är det just att lösa andras problem. Den här gången är det en otroligt rik mans, Andrew Finney, problem han ska lösa. Dessa innefattar dessutom dottern Paige Finney och hennes fotbollslag. Andrew och Paige spelas perfekt av Ian McShane och Katie Holmes.
Även om säsong tre inte direkt tillför så mycket nytt även om släkten Donovans liv går vidare och framåt så gillar jag säsongen. Den har tolv avsnitt men känns längre än många andra säsonger, mycket för att varje avsnitt är minst 50 minuter långt och jämför man det med de 40-minutersavsnitt som man nu fått böjar vänja sig med så är denna säsong två timmar längre. Detta är ju bra i och med att jag gillar serien, men när man ser hela säsongen i ett svep så känns det rätt mastigt…fast på ett bra sätt ändå om ni förstår vad jag menar. Ett avsnitt blir för lite men å andra sidan blir två lite mycket…
Men serien är bra och jag gillar karaktärerna, manus, dialog, musik och så vidare. Faktum är att jag redan ser fram emot säsong fyra.
Saker och ting rullar med andra ord på för Ray som förutom allt detta måste sköta sitt arbete. Det vill säga hjälpa folk som hamnat i problem. Och är det något han är bra på så är det just att lösa andras problem. Den här gången är det en otroligt rik mans, Andrew Finney, problem han ska lösa. Dessa innefattar dessutom dottern Paige Finney och hennes fotbollslag. Andrew och Paige spelas perfekt av Ian McShane och Katie Holmes.
Även om säsong tre inte direkt tillför så mycket nytt även om släkten Donovans liv går vidare och framåt så gillar jag säsongen. Den har tolv avsnitt men känns längre än många andra säsonger, mycket för att varje avsnitt är minst 50 minuter långt och jämför man det med de 40-minutersavsnitt som man nu fått böjar vänja sig med så är denna säsong två timmar längre. Detta är ju bra i och med att jag gillar serien, men när man ser hela säsongen i ett svep så känns det rätt mastigt…fast på ett bra sätt ändå om ni förstår vad jag menar. Ett avsnitt blir för lite men å andra sidan blir två lite mycket…
Men serien är bra och jag gillar karaktärerna, manus, dialog, musik och så vidare. Faktum är att jag redan ser fram emot säsong fyra.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Katie Holmes var lite oväntad i rollen som Paige men hon gör det bra.
2. Säsongen slutar dramatiskt.
3. Skulle jag ha en farsa som Mickey skulle jag nog bli galen. Men som tittare älskar jag honom!
2. Säsongen slutar dramatiskt.
3. Skulle jag ha en farsa som Mickey skulle jag nog bli galen. Men som tittare älskar jag honom!
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA