Något saknas i McGregors regidebut
FILMENTvå selling points för "American Pastoral": 1) Den är baserad på en roman av den prisade Philip Roth, och 2) Det är Ewan McGregors regidebut.
Den första punkten gör varken till eller från för mig. Jag har inte läst Roth och av de filmatiseringar som gjorts av hans verk har jag enbart sett "Elegy - Skönhetens makt" tidigare. Då är det kanske McGregors regiinsats något jag kan lägga mer vikt vid. Och den är väl godkänd. Det är inte så att jag noterar på ett förbluffat vis vilken fantastisk regi det är, snarare funderar jag på om McGregor stundtals haft problem att hålla isär rollerna, för vid ett tillfälle tycker jag hans annars stabila skådespeleri vacklar lite grand. Samtidigt rullar filmen på och berättar sin historia.
Nåväl - McGregor spelar den före detta idrottsstjärnan Seymour "Swede" Levov som efter avslutad karriär gifter sig med en före detta skönhetsdrottning, Dawn Dwyer (Jennifer Connelly), och tar över familjens verksamhet efter sin far (Peter Riegert) och får bra snurr på den. Inledningsvis känns filmen lite som den drar åt det komiska hållet, speciellt när Swede parar ihop sin flickvän med den bestämda pappan för första gången. Swede är judisk och flickvännen Dawn är katolsk och den kombinationen tycker inte hans far är direkt lysande och Dawn får mer eller mindre förhandla fram relationen på ett underhållande vis.
Paret får en dotter, Merry (främst spelad av Dakota Fanning), som dras med en besvärlig stamning men som är en nyfiken och intresserad flicka, så till den grad att hon i tonårstiden blir radikal och politiskt engagerad. Det är en tid av protester och upplopp där mycket utgår från kriget i Vietnam och president Lyndon B Johnsons styre av landet. Swede tror att engagemanget och ilskan bara är en fas men när en bomb smäller av i den lilla New Jersey-idyllen och en oskyldig man omkommer, riktas misstankarna mot Merry som gått upp i rök. Swedes så välfungerande liv skakas om i efterskalvet, för inte kan väl hans tonårsdotter vara den skyldiga?
I grund och botten är detta en familjehistoria där olika relationer ställs emot varandra. En tidig scen mellan Swede och hans då åttaåriga dotter vittnar om att hon såg sin pappa som något mer än bara en förälder. Det är en kort scen men den skapar en lätt obehaglig känsla som hänger kvar lite även om just det olämpliga i relationen aldrig följs upp. Det man i stället kan notera är att Swede gör allt för att hitta sin dotter och få henne att bli oskydligförklarad. Sen har vi Dawn som reagerar på ett helt annat sätt när världen rasar samman.
Men jag har lite svårt att bli helt engagerad i eller gripen av historien. Här kanske McGregors regi sviktar, för jag känner inte riktigt med karaktärerna. Det är svårt att sätta fingret på vad som saknas, men något är det.
Den första punkten gör varken till eller från för mig. Jag har inte läst Roth och av de filmatiseringar som gjorts av hans verk har jag enbart sett "Elegy - Skönhetens makt" tidigare. Då är det kanske McGregors regiinsats något jag kan lägga mer vikt vid. Och den är väl godkänd. Det är inte så att jag noterar på ett förbluffat vis vilken fantastisk regi det är, snarare funderar jag på om McGregor stundtals haft problem att hålla isär rollerna, för vid ett tillfälle tycker jag hans annars stabila skådespeleri vacklar lite grand. Samtidigt rullar filmen på och berättar sin historia.
Nåväl - McGregor spelar den före detta idrottsstjärnan Seymour "Swede" Levov som efter avslutad karriär gifter sig med en före detta skönhetsdrottning, Dawn Dwyer (Jennifer Connelly), och tar över familjens verksamhet efter sin far (Peter Riegert) och får bra snurr på den. Inledningsvis känns filmen lite som den drar åt det komiska hållet, speciellt när Swede parar ihop sin flickvän med den bestämda pappan för första gången. Swede är judisk och flickvännen Dawn är katolsk och den kombinationen tycker inte hans far är direkt lysande och Dawn får mer eller mindre förhandla fram relationen på ett underhållande vis.
Paret får en dotter, Merry (främst spelad av Dakota Fanning), som dras med en besvärlig stamning men som är en nyfiken och intresserad flicka, så till den grad att hon i tonårstiden blir radikal och politiskt engagerad. Det är en tid av protester och upplopp där mycket utgår från kriget i Vietnam och president Lyndon B Johnsons styre av landet. Swede tror att engagemanget och ilskan bara är en fas men när en bomb smäller av i den lilla New Jersey-idyllen och en oskyldig man omkommer, riktas misstankarna mot Merry som gått upp i rök. Swedes så välfungerande liv skakas om i efterskalvet, för inte kan väl hans tonårsdotter vara den skyldiga?
I grund och botten är detta en familjehistoria där olika relationer ställs emot varandra. En tidig scen mellan Swede och hans då åttaåriga dotter vittnar om att hon såg sin pappa som något mer än bara en förälder. Det är en kort scen men den skapar en lätt obehaglig känsla som hänger kvar lite även om just det olämpliga i relationen aldrig följs upp. Det man i stället kan notera är att Swede gör allt för att hitta sin dotter och få henne att bli oskydligförklarad. Sen har vi Dawn som reagerar på ett helt annat sätt när världen rasar samman.
Men jag har lite svårt att bli helt engagerad i eller gripen av historien. Här kanske McGregors regi sviktar, för jag känner inte riktigt med karaktärerna. Det är svårt att sätta fingret på vad som saknas, men något är det.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. "Pastoral är ett begrepp framför allt inom litteraturen, konsten och musiken och betecknar något idylliskt, något som präglas av (lantlig) enkelhet och fridfullhet". [Källa: Wikipedia]
2. Filmen ringas in en av ramhistoria där den kända författaren Nathan Zuckerman (David Strathairn) får höra hela historien om Swede. Zuckerman är en återkommande karaktär i Philip Roths böcker som fungerar som en berättare, ett alter ego för Roth.
3. Filmatiseringen har varit på gång sedan 2003 (romanen kom 1997), men tog fart 2012 då olika regissörer och skådespelare knöts till projektet. Den enda som är kvar sedan dess är Jennifer Connelly.
2. Filmen ringas in en av ramhistoria där den kända författaren Nathan Zuckerman (David Strathairn) får höra hela historien om Swede. Zuckerman är en återkommande karaktär i Philip Roths böcker som fungerar som en berättare, ett alter ego för Roth.
3. Filmatiseringen har varit på gång sedan 2003 (romanen kom 1997), men tog fart 2012 då olika regissörer och skådespelare knöts till projektet. Den enda som är kvar sedan dess är Jennifer Connelly.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
