Naket och rått i 70-talets snusk-New York
FILMEN"Forty-Deuce", eller kort "The Deuce" var smeknamnet på ett kvarter på West 42nd Street mellan sjunde och åttonde avenyn, som under 70- och 80-talet var snuskcentrat i New York. Där och då utspelar sig "The Wire"- och "Treme"-skaparna George Pelecanos och David Simons senaste serie. Här trängs vi med hallickar och prostituerade, barfolk och maffiamän, korrumperade poliser samt en spirande pornografisk filmvärld som väntar på att explodera.
Känsliga tittare bör välja en annan serie för här viftas det med könsdelar (mest manliga) och pippas så det står härliga till.
Störst på omslaget ser vi James Franco och Maggie Gyllenhaal, som kanske får ses som huvudsakliga huvudpersoner. De är även producenter och Franco har dessutom regisserat två av säsongens åtta avsnitt. Han gör även två roller i serien då han spelar tvillingbröderna Vincent och Frankie Martino. Av dessa är Vincent huvudperson och den vettiga av dem. När chosefria Frankie strulat till det och är skyldig halva Manhattan pengar är det Vincent som först får ta smällen och sedan hitta lösningen på problemet. Själv är han en väldigt samlad och ärlig bartender, vilket förvånar och förtjusar maffiamannen Rudy Pipilo (Michael Rispoli) som låter Vincent få ta över en gaybar som tappat klientelet. Nya baren Hi-Hat blir en snabb succé, inte minst för att Vincent klär sina servitriser i lätta och tilltalande kläder.
Gyllenhaal spelar den prostituerade Eileen som till skillnad från alla andra prostituerade i serien inte har någon hallick som tjänar pengar på henne. Trots att hallickarna hotfullt berättar för henne vad som kan hända om man inte har en "man" bakom sig, kör Eileen sitt eget race. Bortom timmarna på gatorna med peruk och artistnamnet Candy finns en ung kvinna som låter sitt barn växa upp med sin mormor i väntan på dagen då pengarna räcker längre. Under säsongens gång tar Eileen steget in i porrens värld, först som skådespelare och sedan som filmskapare.
Övriga prostituerade har det inte så lätt trots att de har en välklädd man bakom sig. Hallickarna är vidriga typer som pressar sina kvinnor till det yttersta och inte tvekar att sälja dem vidare som boskap. Det här är förstås vidrigt, men likt Pelecanos/Simons klassiska "The Wire" går det att hitta försonande och sympatiska drag i karaktärerna som gör dem lite mer tvådimensionella.
Säsong 1 utspelar sig 1971 och en tidsmarkör är polisens agerande. Det är många poliser i serien som ser en chans att med lite lätt utpressning se till att tjäna en slant på att inte göra sitt egentliga jobb. Vincent får bara hacka i sig att en del av vinsten i hans barverksamhet blir mutor till polisen. Än värre blir det när han på sätt och vis blir indragen i en bordell Pipilo drar igång, där tvillingbrodern Frankie och svågern Bobby Dwyer (Chris Bauer) står för det mesta arbetet. Där blir mutsummorna högre. Det är bara ett par poliser som inte är korrumperade. En av dessa är Chris Alston (Lawrence Gilliard Jr.) som är redo att berätta sanningen för en journalist i jakt efter ett stort scoop (Natalie Paul) men utfallet blir inte riktigt så som någon av dem tänkt.
Jag älskar New York och gillar givetvis miljöerna i "The Deuce" även om det är sådana som jag inte upplevt på riktigt och heller inte kommer att uppleva (och sannolikt inte heller skulle vilja ha upplevt). Trots att det är en äcklig och skitig sida av staden som skildras i serien kan jag ändå inte låta bli att bli förtjust av den. Jag älskade även "The Wire" och nog finns känslan där. De här delikata karaktärsporträtten, dialogerna, maktspelet och de välskrivna historierna. I kombination med härlig 70-talsnostalgi blir det riktigt bra.
Säsongen avslutas inte med någon speciell cliffhanger, men fortsättning följer - tack och lov - och jag ser fram emot mer.
Känsliga tittare bör välja en annan serie för här viftas det med könsdelar (mest manliga) och pippas så det står härliga till.
Störst på omslaget ser vi James Franco och Maggie Gyllenhaal, som kanske får ses som huvudsakliga huvudpersoner. De är även producenter och Franco har dessutom regisserat två av säsongens åtta avsnitt. Han gör även två roller i serien då han spelar tvillingbröderna Vincent och Frankie Martino. Av dessa är Vincent huvudperson och den vettiga av dem. När chosefria Frankie strulat till det och är skyldig halva Manhattan pengar är det Vincent som först får ta smällen och sedan hitta lösningen på problemet. Själv är han en väldigt samlad och ärlig bartender, vilket förvånar och förtjusar maffiamannen Rudy Pipilo (Michael Rispoli) som låter Vincent få ta över en gaybar som tappat klientelet. Nya baren Hi-Hat blir en snabb succé, inte minst för att Vincent klär sina servitriser i lätta och tilltalande kläder.
Gyllenhaal spelar den prostituerade Eileen som till skillnad från alla andra prostituerade i serien inte har någon hallick som tjänar pengar på henne. Trots att hallickarna hotfullt berättar för henne vad som kan hända om man inte har en "man" bakom sig, kör Eileen sitt eget race. Bortom timmarna på gatorna med peruk och artistnamnet Candy finns en ung kvinna som låter sitt barn växa upp med sin mormor i väntan på dagen då pengarna räcker längre. Under säsongens gång tar Eileen steget in i porrens värld, först som skådespelare och sedan som filmskapare.
Övriga prostituerade har det inte så lätt trots att de har en välklädd man bakom sig. Hallickarna är vidriga typer som pressar sina kvinnor till det yttersta och inte tvekar att sälja dem vidare som boskap. Det här är förstås vidrigt, men likt Pelecanos/Simons klassiska "The Wire" går det att hitta försonande och sympatiska drag i karaktärerna som gör dem lite mer tvådimensionella.
Säsong 1 utspelar sig 1971 och en tidsmarkör är polisens agerande. Det är många poliser i serien som ser en chans att med lite lätt utpressning se till att tjäna en slant på att inte göra sitt egentliga jobb. Vincent får bara hacka i sig att en del av vinsten i hans barverksamhet blir mutor till polisen. Än värre blir det när han på sätt och vis blir indragen i en bordell Pipilo drar igång, där tvillingbrodern Frankie och svågern Bobby Dwyer (Chris Bauer) står för det mesta arbetet. Där blir mutsummorna högre. Det är bara ett par poliser som inte är korrumperade. En av dessa är Chris Alston (Lawrence Gilliard Jr.) som är redo att berätta sanningen för en journalist i jakt efter ett stort scoop (Natalie Paul) men utfallet blir inte riktigt så som någon av dem tänkt.
Jag älskar New York och gillar givetvis miljöerna i "The Deuce" även om det är sådana som jag inte upplevt på riktigt och heller inte kommer att uppleva (och sannolikt inte heller skulle vilja ha upplevt). Trots att det är en äcklig och skitig sida av staden som skildras i serien kan jag ändå inte låta bli att bli förtjust av den. Jag älskade även "The Wire" och nog finns känslan där. De här delikata karaktärsporträtten, dialogerna, maktspelet och de välskrivna historierna. I kombination med härlig 70-talsnostalgi blir det riktigt bra.
Säsongen avslutas inte med någon speciell cliffhanger, men fortsättning följer - tack och lov - och jag ser fram emot mer.
EXTRAMATERIALET
Varje avsnitt har ett litet kort "Inside the Episodes"-inslag som verkligen är just kort. De hade gärna fått vara aningens längre. Nu blir det mest någon sorts trivia på ett par minuter, men det är bra och intressant.
Två separata bakomfilmer av lite längre slag ger en titt på serien i sin helhet och ur regissörernas synvinklar. Så värst djupt in i historien, karaktärerna eller inspirationerna kommer vi inte, men det finns kommentarspår till piloten och säsongsfinalen där det kanske berättas lite mer.
Två separata bakomfilmer av lite längre slag ger en titt på serien i sin helhet och ur regissörernas synvinklar. Så värst djupt in i historien, karaktärerna eller inspirationerna kommer vi inte, men det finns kommentarspår till piloten och säsongsfinalen där det kanske berättas lite mer.
TRE SAKER
1. Pilotavsnittet började spelas in i oktober 2015. Ungefär två år senare hade serien premiär.
2. Det Times Square som gestaltas i serien finns förstås inte längre, men likväl är serien inspelad i New York, bara 120+ gator upp på Manhattan. I Washington Heights gick det att återskapa miljöer som är tidstroget realistiska.
3. Det är en del "The Wire"-bekanta ansikten i serien. Speciellt kul är det att se Lawrence Gilliard Jr. som polis när han var kriminell i "The Wire".
2. Det Times Square som gestaltas i serien finns förstås inte längre, men likväl är serien inspelad i New York, bara 120+ gator upp på Manhattan. I Washington Heights gick det att återskapa miljöer som är tidstroget realistiska.
3. Det är en del "The Wire"-bekanta ansikten i serien. Speciellt kul är det att se Lawrence Gilliard Jr. som polis när han var kriminell i "The Wire".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
