Småseg fortsättning till Hollywoodsuccé
FILMEN"Braveheart" berättade, med Mel Gibsonsk svulstighet, historien om den skotska frihetskämpen William Wallace. Vid hans sida fanns Robert the Bruce som 1306 blev Skottlands kung. Den här filmen fortsätter berättelsen på sätt och vis och är med lite god vilja en uppföljare eller spin-off då Angus Macfadyen spelar Robert i båda filmerna. Men svulstigheten eller det episka anslaget står inte att finna i detta emellanåt sömnigt sega drama där kungen tappar tron på sig själv.
Det finns en liten ramhistoria där Morag (Anna Hutchison) berättar den dramatiska historien om hur Robert blev kung som en sorts godnattsaga för sina barn Scot (Gabriel Bateman) och Iver (Talitha Eliana Bateman). Morags man slogs för Robert och kom hem amputerad och sjuk, för att sedan oundvikligen dö - fortfarande med tron på att han slagits för rätt person. Scot är inte lika glad i kungen, och det är det inte många som är. Robert har inte varit speciellt framgångsrik i sina bataljer med engelsmännen och klanen Comyn - som har sina anledningar till att hata honom - har utlyst en belöning på 50 guldmynt till den som kan leverera kungens huvud.
När Robert helt tappar musten och upplöser sin armé för att själv ströva vidare i den snötäckta vildmarken, smider vissa före detta soldater planer på att få den där belöningen och de lyckas i alla fall såra kungen. Han hittas så småningom av Morag och hennes familj som med skiftande engagemang tar hand om honom. Medan såren läker kommer självförtroendet tillbaka, men priset på hans huvud finns fortfarande kvar.
Det ska sägas att det blir lite spännande mot slutet men till större delen är filmen två trista timmar som saknar ett omfång som gjort filmen lite mer episk. Låt gå för att den till större delen är ett sorts kammarspel med Robert och familjen i en stuga i skogen, men de bitar av hans bataljer vi får ser är bara marginellt större än fajterna mellan Mattis och Borkas rövarband i "Ronja Rövardotter". Det blir lite för mesigt på något vis.
Jag begär inte att historiska filmer ska ha "Game of Thrones"-maffighet, men lite mer än vad "Robert the Bruce" ger krävs för att mitt intresse ska vara 100 procent skärpt.
Det finns en liten ramhistoria där Morag (Anna Hutchison) berättar den dramatiska historien om hur Robert blev kung som en sorts godnattsaga för sina barn Scot (Gabriel Bateman) och Iver (Talitha Eliana Bateman). Morags man slogs för Robert och kom hem amputerad och sjuk, för att sedan oundvikligen dö - fortfarande med tron på att han slagits för rätt person. Scot är inte lika glad i kungen, och det är det inte många som är. Robert har inte varit speciellt framgångsrik i sina bataljer med engelsmännen och klanen Comyn - som har sina anledningar till att hata honom - har utlyst en belöning på 50 guldmynt till den som kan leverera kungens huvud.
När Robert helt tappar musten och upplöser sin armé för att själv ströva vidare i den snötäckta vildmarken, smider vissa före detta soldater planer på att få den där belöningen och de lyckas i alla fall såra kungen. Han hittas så småningom av Morag och hennes familj som med skiftande engagemang tar hand om honom. Medan såren läker kommer självförtroendet tillbaka, men priset på hans huvud finns fortfarande kvar.
Det ska sägas att det blir lite spännande mot slutet men till större delen är filmen två trista timmar som saknar ett omfång som gjort filmen lite mer episk. Låt gå för att den till större delen är ett sorts kammarspel med Robert och familjen i en stuga i skogen, men de bitar av hans bataljer vi får ser är bara marginellt större än fajterna mellan Mattis och Borkas rövarband i "Ronja Rövardotter". Det blir lite för mesigt på något vis.
Jag begär inte att historiska filmer ska ha "Game of Thrones"-maffighet, men lite mer än vad "Robert the Bruce" ger krävs för att mitt intresse ska vara 100 procent skärpt.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. För att utspela sig under 1300-talet måste jag säga att männen är oväntat välfrisserade och snyggt rakade.
2. "Jag trodde du var reko." är en replik som inte känns överdrivet 1300-tal...
3. Klassaktören Jared Harris gör ett kort men minnesvärt inhopp i början av filmen. Trist att han inte fick vara med mer.
2. "Jag trodde du var reko." är en replik som inte känns överdrivet 1300-tal...
3. Klassaktören Jared Harris gör ett kort men minnesvärt inhopp i början av filmen. Trist att han inte fick vara med mer.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
