Sladdrig med sanningen på gott och ont
FILMENAtt göra medvetna anakronismer i en historisk film är kanske inte jättevanligt, men det förekommer. Många pratade om scenen i "Marie Antoinette" där Kirsten Dunsts titelkaraktär hade ett par Converse i garderoben. I "Tesla", som i alla fall till en viss del handlar om uppfinningar och framtidstänk, finns det några scener som definitivt för ett ögonblick tar oss ur tiden den skildrar. Bland annat fiskar uppfinnaren och industrialisten Thomas Edison (Kyle MacLachlan) upp vad som ser ut som en modern smartphone ur sin innerficka och på en fest kan man se en ung kvinna som använder en handspegel som om hon tar en selfie. Det kanske mest utstickande är en sekvens där Nikola Tesla (Ethan Hawke) sjunger den i sammanhanget hypermoderna Tears for Fears-hiten "Everybody wants to rule the world".
Men det är inte allt. Man kan säga att filmen samtalar med en modern publik genom att låta Anne Morgan (Eve Hewson) bli en sorts berättare som bryter den fjärde väggen genom att prata om huvudpersonerna i filmen bland annat utifrån Googlesökningar. Ganska udda.
Denna lätt svepande historiska skildring ger en bild av uppfinnaren Tesla och hans strävan efter utmanande utvecklingar. En del av historien berör hans komplicerade relation med Edison och Teslas definitiva tro på att växelström är the shit, delvis skildrad genom vidriga försök med den elektriska stolen. En annan del av historien berör relationen med familjen Morgan, det vill säga Anne och hennes investerande far J.P. (Donnie Keshawarz). Andra delar av historien är helt påhittade, enligt Anne.
Filmen är lite sladdrig och jag får inget bra grepp om den. Den är dessutom emellanåt uppenbart "kulissig" med målade bakgrunder och andra detaljer som tar mig helt ur känslan. Här hade jag kanske önskat att man skulle gått all-in och struntat helt i sanningshalten i miljöerna i och med att man ändå skruvat på anakronismerna. Jag tänker lite på Lars von Triers "Dogville" med sina upptejpade rum. Något sådant skulle fungerat fint i den här filmen.
Ethan Hawke spelar Tesla som en liten halvkuf. Det är ju svårt att veta hur Tesla faktiskt var men det fungerar ganska bra utifrån den bild man har av honom. Ett egensinnigt geni som kanske inte var socialt perfekt. Men det blir lite sladdrigt som sagt. Behållningen av filmen blir därför lite begränsad. Det är ingen usel film, men golvningsfaktorn är låg.
Men det är inte allt. Man kan säga att filmen samtalar med en modern publik genom att låta Anne Morgan (Eve Hewson) bli en sorts berättare som bryter den fjärde väggen genom att prata om huvudpersonerna i filmen bland annat utifrån Googlesökningar. Ganska udda.
Denna lätt svepande historiska skildring ger en bild av uppfinnaren Tesla och hans strävan efter utmanande utvecklingar. En del av historien berör hans komplicerade relation med Edison och Teslas definitiva tro på att växelström är the shit, delvis skildrad genom vidriga försök med den elektriska stolen. En annan del av historien berör relationen med familjen Morgan, det vill säga Anne och hennes investerande far J.P. (Donnie Keshawarz). Andra delar av historien är helt påhittade, enligt Anne.
Filmen är lite sladdrig och jag får inget bra grepp om den. Den är dessutom emellanåt uppenbart "kulissig" med målade bakgrunder och andra detaljer som tar mig helt ur känslan. Här hade jag kanske önskat att man skulle gått all-in och struntat helt i sanningshalten i miljöerna i och med att man ändå skruvat på anakronismerna. Jag tänker lite på Lars von Triers "Dogville" med sina upptejpade rum. Något sådant skulle fungerat fint i den här filmen.
Ethan Hawke spelar Tesla som en liten halvkuf. Det är ju svårt att veta hur Tesla faktiskt var men det fungerar ganska bra utifrån den bild man har av honom. Ett egensinnigt geni som kanske inte var socialt perfekt. Men det blir lite sladdrigt som sagt. Behållningen av filmen blir därför lite begränsad. Det är ingen usel film, men golvningsfaktorn är låg.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Texten i Tears for Fears-låten passar stundtals otroligt bra in i sammanhanget så det är troligen inget som gjorts slumpmässigt för att få till en konstig scen.
2. Det är ändå lite kul med anakronismerna. Om det nu är så att Edison drar fram en smartphone ur fickan så känns det ändå som en så självklar aktion att det inte blir konstigt förrän man tänker på det.
3. Nikola Tesla har givetvis gestaltats flera gånger på film. En personlig favorit är när han är bifigur i "The Prestige" delikat spelad av David Bowie.
2. Det är ändå lite kul med anakronismerna. Om det nu är så att Edison drar fram en smartphone ur fickan så känns det ändå som en så självklar aktion att det inte blir konstigt förrän man tänker på det.
3. Nikola Tesla har givetvis gestaltats flera gånger på film. En personlig favorit är när han är bifigur i "The Prestige" delikat spelad av David Bowie.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA