Lönnmördare och uppror
FILMEN"Samurai Assassin" från 1965 utspelas i mitten av 1800-talet. En grupp sammansvurna samurajer planerar att mörda en mäktig politiker, men komplotten försvåras när de upptäcker en förrädare bland sina anhängare. Med i sammansvärjningen finns den herrelöse Niiro (Toshiro Mifune), vars dunkla förflutna drar misstankarna mot honom själv.
Filmen är smart skriven och regisserad av Shinobu Hashimoto respektive Kihachi Okamoto. Den inleds med ett misslyckat mordförsök och presenterar sedan en stor del av bakgrunden genom tillbakablickar när de sammansvurnas ledare försöker ta reda på förrädarens identitet. Detta grepp får "Samurai Assassin" att kännas relativt modern trots sina dryga 40 år på nacken.
Toshiro Mifune är lysande i den tragiska huvudrollen, och hans komplexa porträtt av en rotlös man som försöker hitta sin identitet är rörande.
Historien innehåller en del tvära kast, och det är, särskilt inledningsvis, inte lätt att hänga med i svängarna med alla namn och karaktärsrelationer. Men genom det relativt låga tempot utkristalliseras snart en story som är både gripande och spännande, och därtill innehåller flera häftiga stridsscener. Särskilt slutscenen, våldsam och vacker på samma gång, stannar kvar på näthinnan i efterhand.
Ännu bättre är 1967 års "Samurai Rebellion", regisserad av Masaki Kobayashi och återigen skriven av Shinobu Hashimoto. Vi återser Thoshiro Mifune i huvudrollen, men här spelar han ett hunsat familjeöverhuvud som får sin lojalitet testad när hans son blir påtvingad en hustru av en ond feodalherre. När familjen väl har vant sig vid, och till och med lärt sig älska sonens nya fru vill feodalherren ha henne tillbaka, men denna gång tänker far och son inte ge med sig.
Särskilt täta svärdsfajter bjuder inte "Samurai Rebellion" på. Istället utgörs filmen av en lång, spännande upptakt mot det oundvikliga blodbadet. I mångt och mycket är filmen en familjeskildring, och som sådan är den väldigt lyckad. Vi känner för karaktärerna och förstår deras dumdristiga men rättfärdiga beslut att trotsa överheten.
Precis som i "Samurai Assassin" är skådespeleriet på topp, och Toshiro Mifune har en förmåga att stjäla varje scen han medverkar i.
När konflikten äntligen briserar har den inte den förlösande effekt och det lyckliga slut man kunnat hoppas på. Detta är i högsta grad en tragedi, men det viktigaste är inte att segra, utan att stå upp för sig själv och sin familj, tycks filmen säga. Hur som helst är detta ett nästan fulländat drama, om en sargad familj i en intressant tid.
Filmen är smart skriven och regisserad av Shinobu Hashimoto respektive Kihachi Okamoto. Den inleds med ett misslyckat mordförsök och presenterar sedan en stor del av bakgrunden genom tillbakablickar när de sammansvurnas ledare försöker ta reda på förrädarens identitet. Detta grepp får "Samurai Assassin" att kännas relativt modern trots sina dryga 40 år på nacken.
Toshiro Mifune är lysande i den tragiska huvudrollen, och hans komplexa porträtt av en rotlös man som försöker hitta sin identitet är rörande.
Historien innehåller en del tvära kast, och det är, särskilt inledningsvis, inte lätt att hänga med i svängarna med alla namn och karaktärsrelationer. Men genom det relativt låga tempot utkristalliseras snart en story som är både gripande och spännande, och därtill innehåller flera häftiga stridsscener. Särskilt slutscenen, våldsam och vacker på samma gång, stannar kvar på näthinnan i efterhand.
Ännu bättre är 1967 års "Samurai Rebellion", regisserad av Masaki Kobayashi och återigen skriven av Shinobu Hashimoto. Vi återser Thoshiro Mifune i huvudrollen, men här spelar han ett hunsat familjeöverhuvud som får sin lojalitet testad när hans son blir påtvingad en hustru av en ond feodalherre. När familjen väl har vant sig vid, och till och med lärt sig älska sonens nya fru vill feodalherren ha henne tillbaka, men denna gång tänker far och son inte ge med sig.
Särskilt täta svärdsfajter bjuder inte "Samurai Rebellion" på. Istället utgörs filmen av en lång, spännande upptakt mot det oundvikliga blodbadet. I mångt och mycket är filmen en familjeskildring, och som sådan är den väldigt lyckad. Vi känner för karaktärerna och förstår deras dumdristiga men rättfärdiga beslut att trotsa överheten.
Precis som i "Samurai Assassin" är skådespeleriet på topp, och Toshiro Mifune har en förmåga att stjäla varje scen han medverkar i.
När konflikten äntligen briserar har den inte den förlösande effekt och det lyckliga slut man kunnat hoppas på. Detta är i högsta grad en tragedi, men det viktigaste är inte att segra, utan att stå upp för sig själv och sin familj, tycks filmen säga. Hur som helst är detta ett nästan fulländat drama, om en sargad familj i en intressant tid.
EXTRAMATERIALET
Bägge filmer innehåller originaltrailers.
TRE SAKER
1. För att vara så pass gamla filmer är bilden mycket bra i bägge utgåvorna.
2. Njutafilms har även gjort ett bra jobb med de snygga och stilrena fodralen.
3. Den svenska textningen är däremot inte så bra uförd. Okej i "Samurai Rebellion" men stundtals riktigt dålig i "Samurai Assassin".
2. Njutafilms har även gjort ett bra jobb med de snygga och stilrena fodralen.
3. Den svenska textningen är däremot inte så bra uförd. Okej i "Samurai Rebellion" men stundtals riktigt dålig i "Samurai Assassin".
JOEL FORNBRANT (2008-05-31)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
