Ju färre kockar desto bättre soppa
FILMENDVD-utgivningen av "Breaking Bad" har halkat efter lite i Sverige, men det har det blivit ändring på nu 2013 då säsong 3 och 4 släpptes samtidigt och 5:an kommer till sommaren. Ett fin-fint initiativ, speciellt när serien är lysande och man bara vill se mer.
De tretton avsnitten i säsong 3 visades ursprungligen våren 2010 på amerikanska AMC och fortsätter att berätta historien om den cancersjuka kemiläraren Walter White (Bryan Cranston) som för att försäkra framtiden för sin familj "blivit olydig" och tjänat stora pengar på att koka den bästa methen i trakten. Resan har förstås inte varit problemfri, och när säsong 2 slutade hade hans fru Skyler (Anna Gunn) insett att Walt ljugit och lämnade honom. Separationen blir komplex med både barn och hemligheter emellan, men till slut får Skyler veta hela sanningen och reagerar på sitt eget sätt, men hon klarar inte av att avslöja Walt.
Emellertid förlorar Walt sitt riktiga jobb som kemilärare, och övertalas så småningom av den otroligt samlade och fruktansvärt mäktiga "kycklingkungen" Gus (Giancarlo Esposito) att koka sin meth under garanterat säkra förhållanden i ett state-of-the-art-laboratorie som skulle göra vilken kemist som helst knäsvag. Walt får även en alldeles lysande assistent och om det inte hade varit för att Walt gamla partner, knarkaren Jesse Pinkman (Aaron Paul), hade börjar göra väsen av sig hade åtminstone vissa av problemen försvunnit. Nu blir de plötsligt värre och den enda lösningen är att Walt måste övertala Gus om att Jesse är en bättre assistent. Det gamla teamet sammanstrålar igen och inleder en massproduktion. Samtidigt börjar Walt ana ugglor i mossen och till slut inser han att han bara är en bricka i betydligt mer komplicerat och farligt spel, där det verkligen gäller att spela sina kort rätt.
Som jag konstaterat tidigare är ett genidrag i seriens upplägg faktumet att Walt ständigt har narkotikapolisen närvarande i och med sin svåger Hank Schrader (Dean Norris) som är DEA-agent med en speciell besatthet av att hitta den som ligger bakom det blåa metamfetaminet som Walt tillverkar. Redan i förra säsongen utvecklades karaktären Hank något enormt och det fortsätter även här och det blir ett par vansinnigt spännande och dramatiska sekvenser som involverar Hank.
Ett genomgående tema i serien och speciellt i denna säsong är konsekvenser. I vissa fall är karaktärerna medvetna om konsekvenserna av deras handlingar, men i andra fall är de inte det och det är bara vi tittare som vet hur allting hänger ihop. Till exempel vet inte Walt att två tystlåtna mexikanska psykopatbröder är efter honom på grund av tidigare handlingar. Sättet dessa bröder introduceras på i inledningen på det första avsnittet är minst sagt speciell, och samtidigt ganska typisk för serien. Det känns som de eventuella mallar som finns lika gärna kan förbises om avsnittet kräver det. Det är därför man kan göra ett avsnitt som helt och hållet går ut på att fånga en gäckande fluga. Ett helt vansinnigt upplägg, men som öppnar upp för rena kammarspelet där både Cranston och Paul får briljera. Serien är fylld av ögonblick där enskilda skådespelare får ta plats och göra något extraordinärt, och även om det strålande skådespelet varit en av seriens hörnpelare ända sedan starten - och i och med det något självklart - finns det fortfarande stunder då "Breaking Bad" påminner mig om varför serien är så bra som den är.
Avstampet för den fjärde säsongen sätts med en rafflande final och det känns bra att som tittare förstå var serien ska ta vägen. Basen för en spännande vidareutveckling sätts under de sista fem minuterna och det ska som alltid bli oerhört givande att ta del av fortsättningen.
De tretton avsnitten i säsong 3 visades ursprungligen våren 2010 på amerikanska AMC och fortsätter att berätta historien om den cancersjuka kemiläraren Walter White (Bryan Cranston) som för att försäkra framtiden för sin familj "blivit olydig" och tjänat stora pengar på att koka den bästa methen i trakten. Resan har förstås inte varit problemfri, och när säsong 2 slutade hade hans fru Skyler (Anna Gunn) insett att Walt ljugit och lämnade honom. Separationen blir komplex med både barn och hemligheter emellan, men till slut får Skyler veta hela sanningen och reagerar på sitt eget sätt, men hon klarar inte av att avslöja Walt.
Emellertid förlorar Walt sitt riktiga jobb som kemilärare, och övertalas så småningom av den otroligt samlade och fruktansvärt mäktiga "kycklingkungen" Gus (Giancarlo Esposito) att koka sin meth under garanterat säkra förhållanden i ett state-of-the-art-laboratorie som skulle göra vilken kemist som helst knäsvag. Walt får även en alldeles lysande assistent och om det inte hade varit för att Walt gamla partner, knarkaren Jesse Pinkman (Aaron Paul), hade börjar göra väsen av sig hade åtminstone vissa av problemen försvunnit. Nu blir de plötsligt värre och den enda lösningen är att Walt måste övertala Gus om att Jesse är en bättre assistent. Det gamla teamet sammanstrålar igen och inleder en massproduktion. Samtidigt börjar Walt ana ugglor i mossen och till slut inser han att han bara är en bricka i betydligt mer komplicerat och farligt spel, där det verkligen gäller att spela sina kort rätt.
Som jag konstaterat tidigare är ett genidrag i seriens upplägg faktumet att Walt ständigt har narkotikapolisen närvarande i och med sin svåger Hank Schrader (Dean Norris) som är DEA-agent med en speciell besatthet av att hitta den som ligger bakom det blåa metamfetaminet som Walt tillverkar. Redan i förra säsongen utvecklades karaktären Hank något enormt och det fortsätter även här och det blir ett par vansinnigt spännande och dramatiska sekvenser som involverar Hank.
Ett genomgående tema i serien och speciellt i denna säsong är konsekvenser. I vissa fall är karaktärerna medvetna om konsekvenserna av deras handlingar, men i andra fall är de inte det och det är bara vi tittare som vet hur allting hänger ihop. Till exempel vet inte Walt att två tystlåtna mexikanska psykopatbröder är efter honom på grund av tidigare handlingar. Sättet dessa bröder introduceras på i inledningen på det första avsnittet är minst sagt speciell, och samtidigt ganska typisk för serien. Det känns som de eventuella mallar som finns lika gärna kan förbises om avsnittet kräver det. Det är därför man kan göra ett avsnitt som helt och hållet går ut på att fånga en gäckande fluga. Ett helt vansinnigt upplägg, men som öppnar upp för rena kammarspelet där både Cranston och Paul får briljera. Serien är fylld av ögonblick där enskilda skådespelare får ta plats och göra något extraordinärt, och även om det strålande skådespelet varit en av seriens hörnpelare ända sedan starten - och i och med det något självklart - finns det fortfarande stunder då "Breaking Bad" påminner mig om varför serien är så bra som den är.
Avstampet för den fjärde säsongen sätts med en rafflande final och det känns bra att som tittare förstå var serien ska ta vägen. Basen för en spännande vidareutveckling sätts under de sista fem minuterna och det ska som alltid bli oerhört givande att ta del av fortsättningen.
EXTRAMATERIALET
Extramaterial finns det så det räcker och blir över. Det finns borttagna scener, oanvända scener samt riktigt roliga bloopers. Dessutom en rad minifeaturetter om till exempel en scen där Walt ska kasta upp en pizza på ett tak, om de tysta mexikanska bröderna (som visar sig vara ganska pratglada bröder från Honduras), eller ett besök i seriens "writers room". Det finns även några mindre seriösa inslag som reklamfilmer med den skrupelfria advokaten Saul (Bob Odenkirk) som figurerar i serien, samt en totalt påhittad - men samtidigt ganska välgjord - animerad serie med karaktärer ur serien som superhjältar.
Dessutom finns det minifeaturetter till varje avsnitt och lite mer under begreppet "Inside Breaking Bad" och även videopodcasts till varje avsnitt och kommentarspår till utvalda avsnitt. Pust! Det är flera timmars material att beta av om man vill se allt.
Även om jag är positiv till mycket extramaterial upplever jag att det nästan är för mycket i "Breaking Bad"-boxarna, åtminstone lite spretigt.
Dessutom finns det minifeaturetter till varje avsnitt och lite mer under begreppet "Inside Breaking Bad" och även videopodcasts till varje avsnitt och kommentarspår till utvalda avsnitt. Pust! Det är flera timmars material att beta av om man vill se allt.
Även om jag är positiv till mycket extramaterial upplever jag att det nästan är för mycket i "Breaking Bad"-boxarna, åtminstone lite spretigt.
TRE SAKER
1. En intressant grej med att bli förtjust i en tv-serie och dess skådespelare är att man plötsligt ser dem i "allt". Bryan Cranston var innan jag började titta på "Breaking Bad" ett okänt namn, men hans cv berättade att jag hade sett han många gånger tidigare. Det har jag gjort allt oftare nu när jag vet vem han är. Han gör fortfarande många roller vid sidan av serien, och de är ofta små men välspelade. Tur att han har en plats där han verkligen får stå i fokus och briljera. I och med säsong 3 vann han sin tredje Emmy i rad för "Outstanding Lead Actor in a Drama Series".
2. Inledningarna på varje avsnitt bjuder nästan alltid på något extra. Här finns till exempel flashbacks men även en läcker reklamfilm för snabbmatskedjan Los Pollos Hermanos som har en plats i serien.
3. Av någon anledning tycker jag att fotot har en mer videoaktig look i den här säsongen. Jag vet inte om det är en synvilla eller inte, men jag reagerar på det under hela säsongen.
2. Inledningarna på varje avsnitt bjuder nästan alltid på något extra. Här finns till exempel flashbacks men även en läcker reklamfilm för snabbmatskedjan Los Pollos Hermanos som har en plats i serien.
3. Av någon anledning tycker jag att fotot har en mer videoaktig look i den här säsongen. Jag vet inte om det är en synvilla eller inte, men jag reagerar på det under hela säsongen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Bryan Cranston (16)
Bryan Cranston (16)
