Verklighetsbaserat kontroversiellt drama
FILMENSteven Spielberg är en märklig regissör. Ena stunden gör han familjefilmer eller storslagna actionrullar, och andra tunga, tänkvärda dramer. Eller jag kanske ska uttrycka det så här: Spielberg är en stor regissör, för det är inte många som klarar av att lyckas i så många genrer.
"München" tar avstamp i tragedin från de olypiska spelen 1972. Araber tog idrottsmän från Israel som gisslan och masskrerade dem innan de själv sköts till döds. Detta är grunden till filmen - de vi får se är efterspelet.
Det finns tre sanningar som filmen bygger på. Massakern i OS ägde rum, Israels premiärminister Golda Meir beordade en vedergällning och nio av de elva palistinier som låg bakom massakern mördades. Resten av storyn är egenhändigt gjorda bitar till pusslet som filmmakarna skapat. Men det känns som det är sannolikt och korrekt, trots att man så klart inte vet om det är så.
En grupp om fem specialister sätts samman med uppdraget att leta rätt på de elva palistinier som troligen låg bakom OS-attentatet, och förstås likvidera dem. Mossadagenten Avner (Eric Bana) blir ledare för gruppen. Han verkar i en sorts accepterad hemlighet hos sin familj. Inget vet vad han gör, men de vet att han gör något viktigt.
Jakten går genom hela Europa och gruppen tar hjälp av andra för att lokalisera männen. Men en bit in i den utdragna jakten börjar de så småningom inse att de själva - trots allt hemlighetsmakeri - jagas, och Avner blir allt mer paranoid och ifrågasätter vad det är han håller på med.
Eric Bana har en stor roll på sina axlar och lyckas bära upp den väl. När tiden är inne ser han precis så förstörd ut som han ska göra, något man känner igen från andra dramatiska roller Bana gjort. En karaktärsskådespelare.
"München" är ett både fascinerande och kontroversiellt drama där vi automatiskt står jämsides med en grupp mördare och tänker inte så mycket på det. Det är också en väldigt lång film, två och en halv timme, som kräver rätt så mycket koncentration för att man ska hänga med.
Är man lite mer insatt i Israelsituationen än vad jag är tror jag man får ut lite mer av den. Är man inte det så är det ändå ett starkt drama, som blir ännu starkare när man vet att det är verklighetsbaserat.
"München" tar avstamp i tragedin från de olypiska spelen 1972. Araber tog idrottsmän från Israel som gisslan och masskrerade dem innan de själv sköts till döds. Detta är grunden till filmen - de vi får se är efterspelet.
Det finns tre sanningar som filmen bygger på. Massakern i OS ägde rum, Israels premiärminister Golda Meir beordade en vedergällning och nio av de elva palistinier som låg bakom massakern mördades. Resten av storyn är egenhändigt gjorda bitar till pusslet som filmmakarna skapat. Men det känns som det är sannolikt och korrekt, trots att man så klart inte vet om det är så.
En grupp om fem specialister sätts samman med uppdraget att leta rätt på de elva palistinier som troligen låg bakom OS-attentatet, och förstås likvidera dem. Mossadagenten Avner (Eric Bana) blir ledare för gruppen. Han verkar i en sorts accepterad hemlighet hos sin familj. Inget vet vad han gör, men de vet att han gör något viktigt.
Jakten går genom hela Europa och gruppen tar hjälp av andra för att lokalisera männen. Men en bit in i den utdragna jakten börjar de så småningom inse att de själva - trots allt hemlighetsmakeri - jagas, och Avner blir allt mer paranoid och ifrågasätter vad det är han håller på med.
Eric Bana har en stor roll på sina axlar och lyckas bära upp den väl. När tiden är inne ser han precis så förstörd ut som han ska göra, något man känner igen från andra dramatiska roller Bana gjort. En karaktärsskådespelare.
"München" är ett både fascinerande och kontroversiellt drama där vi automatiskt står jämsides med en grupp mördare och tänker inte så mycket på det. Det är också en väldigt lång film, två och en halv timme, som kräver rätt så mycket koncentration för att man ska hänga med.
Är man lite mer insatt i Israelsituationen än vad jag är tror jag man får ut lite mer av den. Är man inte det så är det ändå ett starkt drama, som blir ännu starkare när man vet att det är verklighetsbaserat.
EXTRAMATERIALET
När man trycker igång filmen får man göra ett val om att se den med en introduktion av Steven Spielberg eller inte. Introduktionen är ungefär fem minuter lång och ger en kort förklaring till varför filmen gjordes och lite av Spielbergs tankar till varför han gjorde filmen.
Detta fortsätter i bakomfilmen "Munich: The team, the mission". Här förklaras lite mer om ursprunget till filmen, bland annat att det tog åtta år att sammanställa grundmaterialet och ett och ett halvt år att skriva manus. Med andra ord ligger det mycket arbete bakom det hela.
Det är också en fokusering på skådespelarna och det är som alltid lika oväntat att höra Eric Bana prata på sin vanliga dialekt - australiensiska - trots att man är medveten om att han varken är amerikan eller engelsman. Det är också lite oväntat att Spielberg fastnade för Bana när han såg "Hulk" med sina barn, och rollen som Avner specialskrevs med Bana i åtanke.
För att vara en så pass mastig film får jag ändå känslan av att extramaterielt är lite snålt. Sammanlagt mindre än 20 minuter. I det här fallet, eftersom filmen utspelar sig ungefär 35 år bak i tiden, hade det varit intressant att se lite om hur de bar sig åt för att återskapa känslan och kanske framför allt miljöerna från det tidiga 70-talet. På IMDB läser jag också om scener som klippts bort, så nog känns det som det kunde varit lite rikare extramaterial.
Detta fortsätter i bakomfilmen "Munich: The team, the mission". Här förklaras lite mer om ursprunget till filmen, bland annat att det tog åtta år att sammanställa grundmaterialet och ett och ett halvt år att skriva manus. Med andra ord ligger det mycket arbete bakom det hela.
Det är också en fokusering på skådespelarna och det är som alltid lika oväntat att höra Eric Bana prata på sin vanliga dialekt - australiensiska - trots att man är medveten om att han varken är amerikan eller engelsman. Det är också lite oväntat att Spielberg fastnade för Bana när han såg "Hulk" med sina barn, och rollen som Avner specialskrevs med Bana i åtanke.
För att vara en så pass mastig film får jag ändå känslan av att extramaterielt är lite snålt. Sammanlagt mindre än 20 minuter. I det här fallet, eftersom filmen utspelar sig ungefär 35 år bak i tiden, hade det varit intressant att se lite om hur de bar sig åt för att återskapa känslan och kanske framför allt miljöerna från det tidiga 70-talet. På IMDB läser jag också om scener som klippts bort, så nog känns det som det kunde varit lite rikare extramaterial.
TRE SAKER
1. Det här är en nyutgåva av filmen där det enda som skiljer är omslaget och distributören.
2. Det framgår inte om man ska se introduktionen innan eller efter filmen (jo, jag inser hur dumt det låter när introduktionen faktiskt sitter ihop med filmen). Jag såg någon minut av introduktionen innan jag valde att hoppa över den, och det var ett sunt val visade det sig i efterhand.
3. Specialeffekterna är ganska få men väldigt bra. Scenen när gruppen spränger ett hotellrum och Avner befinner sig i rummet bredvid är mycket välgjord.
2. Det framgår inte om man ska se introduktionen innan eller efter filmen (jo, jag inser hur dumt det låter när introduktionen faktiskt sitter ihop med filmen). Jag såg någon minut av introduktionen innan jag valde att hoppa över den, och det var ett sunt val visade det sig i efterhand.
3. Specialeffekterna är ganska få men väldigt bra. Scenen när gruppen spränger ett hotellrum och Avner befinner sig i rummet bredvid är mycket välgjord.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Daniel Craig (14)
Daniel Craig (14)
