Nöjsam tolkning av Wildes enda roman
FILMENDen unge mannen Dorian Gray (spelad av Ben Barnes från "Narnia-filmerna") anländer till London i slutet av 1800-talet. Han beblandar sig med den hedonistiska överklassen och njuter av sin ungdom och kvinnorna som faller för hans skönhet. Han möter Henry Wotton (Colin Firth) som leder och förleder honom genom socitetens förlustelser. En konstnär målar hans porträtt och Dorians längtan efter att bibehålla skönheten han ser i tavlan för evigt blir så stark att tavlan börjar besitta underliga krafter...
Vad som började sitt liv som en följetong i en tidning år 1890, blev året efter utgivet i bokform - med viss redigering. Homoerotiska antydningar var inget man gav ut hur som helst på den tiden. Även idag ter sig Dorians excesser som hämningslösa med tunga droger och sadomasochistisk lusta. Nog måste folk satt i vrångstrupen när de läste detta verk när det begav sig...
Historiens övernaturliga element är väl inte att se som sådana; snarare är de fantastiska händelserna en manifestation av tanken "vad skulle det hela leda till om Dorians önskan var möjlig?" och även om vi lätt förstår att det hela slutar illa kanske vi inte kan förutse hur.
Filmatiseringen är stämningsfull och snygg, och man lyckas bra med att ta in mig i det aristokratiska London. Ben Barnes kan konsten att se ut som ett naivt barn, även om han inte alltid är trovärdig vid mer känslosamma scener, och känns helt rätt att personifiera en man förälskad i sin egen ungdom. Övriga skådespelare fungerar bra utan att någon sticker ut nämnvärt.
Möjligen kan filmen kännas lite för lång, och kanske är scenografin inte tillräckligt ingrodd för att kännas helt äkta, men på det hela taget är det en nöjsam tolkning av Wildes historia utan distraherande moderniseringar.
Vad som började sitt liv som en följetong i en tidning år 1890, blev året efter utgivet i bokform - med viss redigering. Homoerotiska antydningar var inget man gav ut hur som helst på den tiden. Även idag ter sig Dorians excesser som hämningslösa med tunga droger och sadomasochistisk lusta. Nog måste folk satt i vrångstrupen när de läste detta verk när det begav sig...
Historiens övernaturliga element är väl inte att se som sådana; snarare är de fantastiska händelserna en manifestation av tanken "vad skulle det hela leda till om Dorians önskan var möjlig?" och även om vi lätt förstår att det hela slutar illa kanske vi inte kan förutse hur.
Filmatiseringen är stämningsfull och snygg, och man lyckas bra med att ta in mig i det aristokratiska London. Ben Barnes kan konsten att se ut som ett naivt barn, även om han inte alltid är trovärdig vid mer känslosamma scener, och känns helt rätt att personifiera en man förälskad i sin egen ungdom. Övriga skådespelare fungerar bra utan att någon sticker ut nämnvärt.
Möjligen kan filmen kännas lite för lång, och kanske är scenografin inte tillräckligt ingrodd för att kännas helt äkta, men på det hela taget är det en nöjsam tolkning av Wildes historia utan distraherande moderniseringar.
EXTRAMATERIALET
Några korta featuretter visar snabbt några kostymer, några specialeffekter och en av filmens mest imponerande scenbyggen av en marknad full med folk. Några bortklippta scener på nästan sex minuter gör varken till eller från, och några minuter av feltagningar är ovanligt skrattbefriade. En "making of" på 19 minuter är däremot intressant, och låter flera inblandade komma till tals om sina tankar kring filmen och originalboken. En trailer avrundar paketet.
Inget av extramaterialet är textat.
Inget av extramaterialet är textat.
TRE SAKER
1. Trots att "The Portrait Of Dorian Gray" blev Oscar Wildes enda roman, skrev han även teatrar och barnböcker. Det av hans verk jag känner bäst till är "Spöket På Canterville".
2. Historien kan ses som en variant av Faust-legenden, liksom filmen "Faust: Love of the Damned" jag nyligen recenserat.
3. Till dags dato finns det ett tjugotal filmer och ett femtontal teatrar/operor baserade på boken, däribland gayporrfilmen "The Seven Deadly Sins: Gluttony" där den evigt unge Dorian upplever gayporrens olika tidsepoker.
2. Historien kan ses som en variant av Faust-legenden, liksom filmen "Faust: Love of the Damned" jag nyligen recenserat.
3. Till dags dato finns det ett tjugotal filmer och ett femtontal teatrar/operor baserade på boken, däribland gayporrfilmen "The Seven Deadly Sins: Gluttony" där den evigt unge Dorian upplever gayporrens olika tidsepoker.
HENRIK ANDERSSON (2010-05-27)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
David Sterne (6)
David Sterne (6)
