Ett modigt försök till nyskapande
FILMENAlla känner väl till Fantomen eller hur? Mannen som bor i djungeln, aldrig visar ansiktet och har en Buddhaliknande kompis vid namn Guran. Ni vet vad jag pratar om eller hur? Jag visste väl det. Ta nu och glöm allt detta och säg hej till den nya Fantomen, 2000-talets Fantomen.
Den nya Fantomen vet inte ens att han är Fantomen. När Chris Moore var liten dödades hans mamma av några, vilka vet han inte. Han vet inte ens om att detta har hänt. Allt han har är drömmar om sin mamma. Fast han vet inte vem han drömmer om eller varför. Han har nämligen adopterats av paret Moore som han nu tror är hans föräldrar och de gör inget för att ändra detta. En dag dyker dock Abel Vandermaak upp och övertalar honom att följa med till Bengali. Där får han veta mer om sitt arv och sin framtid som den 22:a Fantomen.
Så långt är allt väl men där slutar nästan alla likheter med den Fantomen vi känner sedan tidigare. Chris, eller Kit som han nu får reda på att han heter, vägrar ta på sig den klassiska dräkten och får därför en nydesignad dräkt som står emot kulor, gör honom superstark och som reagerar på vad han gör med kroppen. Fantomens trognaste vän Guran har här förvandlats från den Buddhaliknande man vi är vana med att se till en ståtlig kvinna i sina bästa år. Otroligt förvirrande.
Den största skillnaden är dock att i serietidningen går den som ser Fantomens ansikte en brutal död till mötes. Så är det inte här. Kit syns mer utan masken än med masken på. Som ni ser har man alltså förändrat, förvandlat och uppdaterat Fantomen en hel del och det är inte utan att det blir rätt intressant. Allt ställs på sin spets och det gillar jag. Dock saknar jag den riktige Fantomen också så det är inte utan att jag är lite kluven till denna miniserie.
Två avsnitt på vardera dryga 80 minuter får vi och man har helt klart lämnat en öppning för en fortsättning. Huruvida det kommer att hända eller inte låter jag vara osagt men det verkar ganska dött med tanke på att det var några år sedan miniserien visades på TV i USA. Hur som helst är det kul att någon vågar tänka nytt och försöka. Nu lyckades man inte med allt (speciellt inte med dräkten) men det är ändå lite kul att man försöker. Miniserien är helt klart sevärd även om jag förstår att det inte blev någon fortsättning.
Den nya Fantomen vet inte ens att han är Fantomen. När Chris Moore var liten dödades hans mamma av några, vilka vet han inte. Han vet inte ens om att detta har hänt. Allt han har är drömmar om sin mamma. Fast han vet inte vem han drömmer om eller varför. Han har nämligen adopterats av paret Moore som han nu tror är hans föräldrar och de gör inget för att ändra detta. En dag dyker dock Abel Vandermaak upp och övertalar honom att följa med till Bengali. Där får han veta mer om sitt arv och sin framtid som den 22:a Fantomen.
Så långt är allt väl men där slutar nästan alla likheter med den Fantomen vi känner sedan tidigare. Chris, eller Kit som han nu får reda på att han heter, vägrar ta på sig den klassiska dräkten och får därför en nydesignad dräkt som står emot kulor, gör honom superstark och som reagerar på vad han gör med kroppen. Fantomens trognaste vän Guran har här förvandlats från den Buddhaliknande man vi är vana med att se till en ståtlig kvinna i sina bästa år. Otroligt förvirrande.
Den största skillnaden är dock att i serietidningen går den som ser Fantomens ansikte en brutal död till mötes. Så är det inte här. Kit syns mer utan masken än med masken på. Som ni ser har man alltså förändrat, förvandlat och uppdaterat Fantomen en hel del och det är inte utan att det blir rätt intressant. Allt ställs på sin spets och det gillar jag. Dock saknar jag den riktige Fantomen också så det är inte utan att jag är lite kluven till denna miniserie.
Två avsnitt på vardera dryga 80 minuter får vi och man har helt klart lämnat en öppning för en fortsättning. Huruvida det kommer att hända eller inte låter jag vara osagt men det verkar ganska dött med tanke på att det var några år sedan miniserien visades på TV i USA. Hur som helst är det kul att någon vågar tänka nytt och försöka. Nu lyckades man inte med allt (speciellt inte med dräkten) men det är ändå lite kul att man försöker. Miniserien är helt klart sevärd även om jag förstår att det inte blev någon fortsättning.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Dräkten är verkligen bedrövlig. Speciellt huvan eller vad man ska kalla det skynke han har framför ansiktet.
2. Precis som i filmatiseringen från 1996 har här Fantomen en lila dräkt i stället för den blå han har i serietidningen. Men å andra sidan är det enbart i Sverige som Fantomen är blå.
3. Varken Fantomens hund eller häst (som är kännetecken för honom i serietidningen) finns med i miniserien.
2. Precis som i filmatiseringen från 1996 har här Fantomen en lila dräkt i stället för den blå han har i serietidningen. Men å andra sidan är det enbart i Sverige som Fantomen är blå.
3. Varken Fantomens hund eller häst (som är kännetecken för honom i serietidningen) finns med i miniserien.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA