Direkt fortsättning och ifyllande av luckor
FILMENDet här var en överraskning. Det fanns inget som pekade på att "Partisan" skulle få en andra säsong, men i och med att alla svar inte var givna när den första omgången visades så fanns det förstås lite mer att berätta. Och lite mer får vi, både framåt och bakåt vilket illustreras av ansiktena på affischen. Till vänster har vi polisen Mildred (Nanna Blondell) som dras till Jordnära efter att ett lik hittas som kan härledas till samhället och till höger har vi Maud (Anna Björk), en av Jordnäras ledarfigurer vars förflutna innehåller vissa nycklar till verksamheten i denna isolerade plats.
Sist var det två andra ansikten på affischen. Undercoverpolisen Johnny (Fares Fares) och ledarfiguren Kent (Johan Rheborg), två krafter som ställdes mot varandra och som slutade med att båda dog. Johnny sänktes ned i ett kalkbrott som straff efter att han slagit ihjäl Kent. Det är den senares lik som hittas när Jordnärafolket sätter honom i en bil för att fejka en singelolycka. Trots att bilen och kroppen brinner upp tycker den närastationerade polisen Mildred att något är skumt. Hennes kollega Björn (Kim Sulocki) tycker inte det. Mildred har kontakt med kollegan Magnus (Thomas Holmin) som är chef över Johnny men nu saknar kontakt med honom, vilket får Mildred att intressera sig mer för Jordnära.
I brist på en karismatisk figur som Kent får vi retrospektivt träffa Mauds pappa, Bengt (Jens Hultén) som är Jordnäras grundare. Det vi får se känns som 70-tal men någon gång spelas en låt som är från 1985 så det går inte riktigt ihop. Hur som helst är Bengt en tuff ledare som i ena stunden kan vara hur charmig och trevlig som helst för att i nästa fullkomligt verbalt dräpa människor. Eller "verbalt", han gör mer än bara så för att bibehålla Jordnäras rena blodlinje. Mauds roll i utvecklingen av Jordnära klarnar så småningom under historiens gång, men den vittnar även om en personlig uppoffring som kostat mycket.
Jag gillar denna retrospektiva utsvävning som gång efter gång får mig att associera till "Lost" och dess lilla speciella samhälle. Det ger en sorts mytologisk grund som känns spännande, men den skapar även betydligt fler frågor än den ger svar. Och det är lite svårt att få ihop då och nu, både storymässigt och tidsmässigt.
Jag tycker att säsong 2 är en ganska intressant och oväntad fortsättning på en serie som kändes ganska färdig efter sin första omgång, men den går dessvärre åt ett ganska slarvigt håll där upplösningen blir generiskt dramatisk. Lyckligtvis är det inte slut vid det naturliga klimaxet utan det kommer lite mer som ruskar om tittaren. Alla frågor får inte sina svar och kanske finns det utrymme att berätta mer, men jag tror nog att vi nått vägs ände här.
Sist var det två andra ansikten på affischen. Undercoverpolisen Johnny (Fares Fares) och ledarfiguren Kent (Johan Rheborg), två krafter som ställdes mot varandra och som slutade med att båda dog. Johnny sänktes ned i ett kalkbrott som straff efter att han slagit ihjäl Kent. Det är den senares lik som hittas när Jordnärafolket sätter honom i en bil för att fejka en singelolycka. Trots att bilen och kroppen brinner upp tycker den närastationerade polisen Mildred att något är skumt. Hennes kollega Björn (Kim Sulocki) tycker inte det. Mildred har kontakt med kollegan Magnus (Thomas Holmin) som är chef över Johnny men nu saknar kontakt med honom, vilket får Mildred att intressera sig mer för Jordnära.
I brist på en karismatisk figur som Kent får vi retrospektivt träffa Mauds pappa, Bengt (Jens Hultén) som är Jordnäras grundare. Det vi får se känns som 70-tal men någon gång spelas en låt som är från 1985 så det går inte riktigt ihop. Hur som helst är Bengt en tuff ledare som i ena stunden kan vara hur charmig och trevlig som helst för att i nästa fullkomligt verbalt dräpa människor. Eller "verbalt", han gör mer än bara så för att bibehålla Jordnäras rena blodlinje. Mauds roll i utvecklingen av Jordnära klarnar så småningom under historiens gång, men den vittnar även om en personlig uppoffring som kostat mycket.
Jag gillar denna retrospektiva utsvävning som gång efter gång får mig att associera till "Lost" och dess lilla speciella samhälle. Det ger en sorts mytologisk grund som känns spännande, men den skapar även betydligt fler frågor än den ger svar. Och det är lite svårt att få ihop då och nu, både storymässigt och tidsmässigt.
Jag tycker att säsong 2 är en ganska intressant och oväntad fortsättning på en serie som kändes ganska färdig efter sin första omgång, men den går dessvärre åt ett ganska slarvigt håll där upplösningen blir generiskt dramatisk. Lyckligtvis är det inte slut vid det naturliga klimaxet utan det kommer lite mer som ruskar om tittaren. Alla frågor får inte sina svar och kanske finns det utrymme att berätta mer, men jag tror nog att vi nått vägs ände här.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Serien har några green-/bluescreenscener som är snudd på usla. Det handlar framför allt om en tidig scen i en luftballong och flera scener där karaktärer åker bil. Kan vi inte bättre i Sverige vid det här laget?
2. Mildred har en amerikansk pojkvän/man som jobbar som vattentekniker. Han spelas av Aaron Staton som vi som såg "Mad Men" känner igen som Ken Cosgrove. Jag undrar hur han hamnade i det här sammanhanget för karaktären skulle lika gärna kunnat vara dansk, japansk eller svensk.
3. Linus Wahlgren återkommer som en väldigt tuff gymnastiklärare i denna säsong. Jag nämnde honom inte sist för hans karaktär stod inte riktigt i fokus. Den ganska ensidiga karaktären får visa upp fler sidor här, vilket är bra. Bra är också Wahlgren som har en fin förmåga att gestalta både supertrevliga personer och riktiga as. En fin kompetens som skådespelare.
2. Mildred har en amerikansk pojkvän/man som jobbar som vattentekniker. Han spelas av Aaron Staton som vi som såg "Mad Men" känner igen som Ken Cosgrove. Jag undrar hur han hamnade i det här sammanhanget för karaktären skulle lika gärna kunnat vara dansk, japansk eller svensk.
3. Linus Wahlgren återkommer som en väldigt tuff gymnastiklärare i denna säsong. Jag nämnde honom inte sist för hans karaktär stod inte riktigt i fokus. Den ganska ensidiga karaktären får visa upp fler sidor här, vilket är bra. Bra är också Wahlgren som har en fin förmåga att gestalta både supertrevliga personer och riktiga as. En fin kompetens som skådespelare.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Streamat
