En bra men inte klockren introduktion
FILMENDen brittiska deckarförfattarinnan P.D. James är trots en ålder på 88 år fortfarande aktiv. Hennes bokkatalog består mest av böcker om den gentlemannamässiga Adam Dalgliesh, varav den fjortonde och senaste boken släpptes så sent som i augusti 2008.
Under 15 år filmades James 10 första romaner som miniserier med Roy Marsden i huvudrollen som den lugna, tänkande polismannen. "Ett expertvittnes död" blev den första miniserien, trots att det var den sjätte boken, men när den gjordes var den även den senast utkomna historien om Dalgliesh vilket kanske förklarar varför man inte gjorde filmatiseringarna i kronologisk ordning.
Här kallas Dalgliesh till Hoggatts rättsmedicinska laboratorium vid ett antal tillfällen, först för att kolla till ett fall med ett mord som eventuellt INTE hör ihop med den rådande "baksätesstryparen" som redan skördat offer i trakten, och sedan när den främsta rättsmedicinaren på Hoggatts hittas död.
Dr Lorrimer var ingen omtyckt person. Den lokala polisen grymtar över att han är seg med bevismaterial och tar varje tillfälle i akt att påpeka hur han klantade sig ordentligt en gång. Dr Lorrimer har väntat länge på att bli chef för Hoggatts men när han söker jobbet går det i stället till den dryga Maxim Howarth som flyttar in med sin förföriska halvsyster Domenica, som Lorrimer blir som besatt av, bara för att bli dumpad när hon tröttnat och eventuellt träffat någon annan.
Lorrimers kusin Angela Foley vill låna pengar så att hon och väninnan Stella Mawson - som visar sig vara ex-fru till Lorrimer - kan köpa den stuga de hyr, men Lorrimer vägrar och blir så sur att han till och med ändrar sitt testamente så att kusinen inte ska ärva honom. Han tar ut alla sina aggressioner på en anställd som han inte tycker förtjänat sin befordran och är allmänt sett en sur och bitter person med väldigt många fiender.
Alltså är det många som har motiv och anledning att mörda honom. Dalgliesh och hans kollega John Massingham har med andra ord en riktig härva att nysta ut och det blir inte så mycket bättre av att många inte riktigt klämmer ur sig sanningen under förhören, och de får även ytterligare ett lik på halsen som med största sannolikhet är ett offer för samma mördare.
Gillar man engelska deckare lär man sannolikt gilla historierna om Adam Dalgliesh, men just denna filmatisering känns inte riktigt som någon av de bättre. Serien är på sex nästan timslånga avsnitt och är lite väl långsamt berättad. En stor bidragande anledning till tempots seghet är att det inte finns några speciellt dramatiska cliffhangers i slutet av avsnitten att tala om. I många fall tar de bara slut, så dramatiseringen är bara sådär. Man kanske kan skylla det på att serien är från 1983, men med lite moderna ögon känns det tveksamt att man ens skulle orka följa den vecka efter vecka då det inte finns någon spänning i strukturen. Det känns också som bitar av narrativet helt abrupt utgått och vi går misste om viss information. Som exempel kan vi i ett avsnitt se hur Dalgliesh sitter på BB med sin fru, medan han i nästa sitter i en kyrka och sörjer då både frun och barnet dog i samband med födseln.
Roy Marsden är dock mycket cool som Dalgliesh och en fin detalj är att man skrivit in det Dalgliesh tänker som voice over-partier, vilket ger oss hans tankearbete, något som tittaren vanligtvis får gissa sig till. Dessutom reagerar Marsden naturligt på sina egna tankar vilket gör berättargreppet mer naturligt än vad det borde vara.
"Ett expertvittnes död" ger sålunda en ganska bra introduktion till karaktären, även om serien inte alls är klockren.
Under 15 år filmades James 10 första romaner som miniserier med Roy Marsden i huvudrollen som den lugna, tänkande polismannen. "Ett expertvittnes död" blev den första miniserien, trots att det var den sjätte boken, men när den gjordes var den även den senast utkomna historien om Dalgliesh vilket kanske förklarar varför man inte gjorde filmatiseringarna i kronologisk ordning.
Här kallas Dalgliesh till Hoggatts rättsmedicinska laboratorium vid ett antal tillfällen, först för att kolla till ett fall med ett mord som eventuellt INTE hör ihop med den rådande "baksätesstryparen" som redan skördat offer i trakten, och sedan när den främsta rättsmedicinaren på Hoggatts hittas död.
Dr Lorrimer var ingen omtyckt person. Den lokala polisen grymtar över att han är seg med bevismaterial och tar varje tillfälle i akt att påpeka hur han klantade sig ordentligt en gång. Dr Lorrimer har väntat länge på att bli chef för Hoggatts men när han söker jobbet går det i stället till den dryga Maxim Howarth som flyttar in med sin förföriska halvsyster Domenica, som Lorrimer blir som besatt av, bara för att bli dumpad när hon tröttnat och eventuellt träffat någon annan.
Lorrimers kusin Angela Foley vill låna pengar så att hon och väninnan Stella Mawson - som visar sig vara ex-fru till Lorrimer - kan köpa den stuga de hyr, men Lorrimer vägrar och blir så sur att han till och med ändrar sitt testamente så att kusinen inte ska ärva honom. Han tar ut alla sina aggressioner på en anställd som han inte tycker förtjänat sin befordran och är allmänt sett en sur och bitter person med väldigt många fiender.
Alltså är det många som har motiv och anledning att mörda honom. Dalgliesh och hans kollega John Massingham har med andra ord en riktig härva att nysta ut och det blir inte så mycket bättre av att många inte riktigt klämmer ur sig sanningen under förhören, och de får även ytterligare ett lik på halsen som med största sannolikhet är ett offer för samma mördare.
Gillar man engelska deckare lär man sannolikt gilla historierna om Adam Dalgliesh, men just denna filmatisering känns inte riktigt som någon av de bättre. Serien är på sex nästan timslånga avsnitt och är lite väl långsamt berättad. En stor bidragande anledning till tempots seghet är att det inte finns några speciellt dramatiska cliffhangers i slutet av avsnitten att tala om. I många fall tar de bara slut, så dramatiseringen är bara sådär. Man kanske kan skylla det på att serien är från 1983, men med lite moderna ögon känns det tveksamt att man ens skulle orka följa den vecka efter vecka då det inte finns någon spänning i strukturen. Det känns också som bitar av narrativet helt abrupt utgått och vi går misste om viss information. Som exempel kan vi i ett avsnitt se hur Dalgliesh sitter på BB med sin fru, medan han i nästa sitter i en kyrka och sörjer då både frun och barnet dog i samband med födseln.
Roy Marsden är dock mycket cool som Dalgliesh och en fin detalj är att man skrivit in det Dalgliesh tänker som voice over-partier, vilket ger oss hans tankearbete, något som tittaren vanligtvis får gissa sig till. Dessutom reagerar Marsden naturligt på sina egna tankar vilket gör berättargreppet mer naturligt än vad det borde vara.
"Ett expertvittnes död" ger sålunda en ganska bra introduktion till karaktären, även om serien inte alls är klockren.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Det melankoliska ledmotivet med en ledsen, smekande stråke sätter en bra stämning för serien.
2. Samtliga 10 miniserier kommer ut under året.
3. Skådespeleriet är överlag bra, med undantag för Chloe Franks som spelar en ung kvinna som är den enda som egentligen tycker om Dr Lorrimer. Visserligen är karaktären naiv men Franks skådespel är så onaturligt och amatörmässigt att man kan tro att det är hennes debut. Det var det inte, däremot var det hennes sista roll.
2. Samtliga 10 miniserier kommer ut under året.
3. Skådespeleriet är överlag bra, med undantag för Chloe Franks som spelar en ung kvinna som är den enda som egentligen tycker om Dr Lorrimer. Visserligen är karaktären naiv men Franks skådespel är så onaturligt och amatörmässigt att man kan tro att det är hennes debut. Det var det inte, däremot var det hennes sista roll.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Geoffrey Palmer (2)
Geoffrey Palmer (2)
