Finsk själasökning i franska Kanada
FILMENEnligt den kinesiska kalendern var 1975 "harens år". Då släppte den internationellt älskade finska författaren Arto Paasilinna sin bok med samma namn. Det skulle ta 17 år innan den kom ut på svenska, men bara två år innan den filmades. 1977 gjordes en finsk filmatisering, och denna franska filmatisering kom 2006.
I romanen är Tom Vatanen (Christopher Lambert) en journalist, i den första filmatiseringen en reklamare - här är han en prominent fotograf på väg att kamma hem ytterligare ett pris. När han blixtinkallas för att ta en bild på tio ungdomar som överdoserat är det som om det bara tar stopp. Han kan inte ta bilden. Det går bara inte. På väg tillbaka kör Tom och hans kollega på en liten harunge. Tom rusar ut i skogen för att se efter djuret, och kommer inte tillbaka. Av någon märklig anledning ter sig det vilda djuret till Tom och de tar sig gemensamt ut i vildmarken.
Tom känner att han har frågor som behöver svar och ju längre bort han kommer från civilisationen, ju bättre. Tom och haren färdas slumpmässigt från en plats till en annan, träffar människor, vänner och familj och räddar varandra ur olika faror. Harens år innehåller mycket.
Jag har inte läst någon av Paasilinnas böcker, men är väl medveten om hans existens och känner till titlar som "Kollektivt självmord" och "De hängda rävarnas skog". Det är väldigt lätt att föreställa sig hur originalet utspelar sig i de finska vildmarkerna. Här utspelar sig historien i Quebec i Kanada som erbjuder en liknande fond. Från storstad till ett snötäckt ingenstans i landets nordligaste delar.
Det är en skön film, med både värme och allvar. I och med att jag inte läst boken kan jag inte avgöra hur filmen är som adaption, men i mitt tycke är det en bra och tänkvärd film om liv och natur och vad man ska göra när allt man lever för inte längre har något värde.
I romanen är Tom Vatanen (Christopher Lambert) en journalist, i den första filmatiseringen en reklamare - här är han en prominent fotograf på väg att kamma hem ytterligare ett pris. När han blixtinkallas för att ta en bild på tio ungdomar som överdoserat är det som om det bara tar stopp. Han kan inte ta bilden. Det går bara inte. På väg tillbaka kör Tom och hans kollega på en liten harunge. Tom rusar ut i skogen för att se efter djuret, och kommer inte tillbaka. Av någon märklig anledning ter sig det vilda djuret till Tom och de tar sig gemensamt ut i vildmarken.
Tom känner att han har frågor som behöver svar och ju längre bort han kommer från civilisationen, ju bättre. Tom och haren färdas slumpmässigt från en plats till en annan, träffar människor, vänner och familj och räddar varandra ur olika faror. Harens år innehåller mycket.
Jag har inte läst någon av Paasilinnas böcker, men är väl medveten om hans existens och känner till titlar som "Kollektivt självmord" och "De hängda rävarnas skog". Det är väldigt lätt att föreställa sig hur originalet utspelar sig i de finska vildmarkerna. Här utspelar sig historien i Quebec i Kanada som erbjuder en liknande fond. Från storstad till ett snötäckt ingenstans i landets nordligaste delar.
Det är en skön film, med både värme och allvar. I och med att jag inte läst boken kan jag inte avgöra hur filmen är som adaption, men i mitt tycke är det en bra och tänkvärd film om liv och natur och vad man ska göra när allt man lever för inte längre har något värde.
EXTRAMATERIALET
I en timslång dokumentär får vi vara med under inspelningen. Filmen var ett drömprojekt för regissören Marc Rivière som under tio år planerat för filmen och fantiserat om att få ha Christopher Lambert i huvudrollen.
Vi får även se lite om hur alla djur i filmen tränades och instruerades.
Vi får även se lite om hur alla djur i filmen tränades och instruerades.
TRE SAKER
1. Haren i filmen är oerhört väldresserad. Trofast som en hund och elegant som en katt. I några mer overkliga och actionfyllda scener är det ganska uppenbart att djuret ersatts av en animerad variant och det känns lite si så där faktiskt.
2. Musiken i filmen är gjord av Goran Bregovic vars musik hörts i filmer som "Zigenarnas tid", "Underground" och "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan".
3. På Arto Paasilinna-sällskapets hemsida hittar jag dessvärre ett färskt pressmeddelande om att Paasilinna i samband med en olycka dragit på sig en permanent hjärnskada som förhindrar honom att skriva fler böcker. Tragiskt.
2. Musiken i filmen är gjord av Goran Bregovic vars musik hörts i filmer som "Zigenarnas tid", "Underground" och "Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan".
3. På Arto Paasilinna-sällskapets hemsida hittar jag dessvärre ett färskt pressmeddelande om att Paasilinna i samband med en olycka dragit på sig en permanent hjärnskada som förhindrar honom att skriva fler böcker. Tragiskt.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Christopher Lambert (6)
Christopher Lambert (6)
