En tvehövdad lååååång film
FILMENPlanen var att jag skulle se "Downsizing" på bio men tiden räckte inte till och när jag så fick en lucka hade den slutat gå. Så jag fick snällt vänta tills den kom på blu-ray och nu är den så äntligen här. Tyvärr levde den inte alls upp till mina förväntningar. Den börjar bra och den är rolig och man utnyttjar samspelet mellan de normala människorna och de som valt att krympa sig. Man låter en hel del tid gå vilket gör att när det så äntligen blir Pauls tur så är alla barnsjukdomar borta och det finns etablerade rutiner. Man får även in en massa tillfällen då stora och små interagerar på ett fantastiskt sätt. Men så landar Paul i den lilla världen och filmen känns liksom färdig. Men det är den inte, långt därifrån. Vi har bara sett ungefär en timme av de två timmar och femton minuter filmen är…
Nu börjar istället en annan film (känns det som). Denna andra filmen släpper allt vad humor heter (nästan) och det mesta som har med interaktion mellan de stora och små. Vad denna andra film handlar om i stället är hur vi måste rädda jorden. Detta är visserligen hela anledningen till att man i filmen uppfinner fenomenet att krympa folk och en bra sak i sig, men man gör det med pekpinnar samtidigt som man lyckas tappa humorn helt. Så från att ha varit en kul film där man spelar på människors olika storlekar blir det nu en pekpinnefilm om hur vi ska ta hand om varandra och om hur en sekt vill bo under jord i 8000 år för att klara sig undan jordens undergång. Och det blir plötsligt väldigt tråkigt.
Den första timmen av filmen flög förbi men den dryga sista är verkligen dryg. Jag sitter mest och hoppas att det ska vara slut och över. Och det jag blir mest förbannad över är att man inte utnyttjar tillfället att filmen har människor i olika storlekar. Det glöms helt bort känns det som. Tyvärr.
Matt Damon är riktigt bra som Paul. Kristen Wiig spelar hans fru Audrey som man inte alls känner någon sympati för, vilket troligen är meningen. Som doktor Jorgen Asbjørnsen, mannen som uppfann krympningsmetoden ser vi svenska Rolf Lassgård. Men som sagt, filmen tappar halvvägs in och även om första halvan är riktigt bra så sänker den andra halvan filmen och resultatet blir en lååång, seg och rätt usel film.
Nu börjar istället en annan film (känns det som). Denna andra filmen släpper allt vad humor heter (nästan) och det mesta som har med interaktion mellan de stora och små. Vad denna andra film handlar om i stället är hur vi måste rädda jorden. Detta är visserligen hela anledningen till att man i filmen uppfinner fenomenet att krympa folk och en bra sak i sig, men man gör det med pekpinnar samtidigt som man lyckas tappa humorn helt. Så från att ha varit en kul film där man spelar på människors olika storlekar blir det nu en pekpinnefilm om hur vi ska ta hand om varandra och om hur en sekt vill bo under jord i 8000 år för att klara sig undan jordens undergång. Och det blir plötsligt väldigt tråkigt.
Den första timmen av filmen flög förbi men den dryga sista är verkligen dryg. Jag sitter mest och hoppas att det ska vara slut och över. Och det jag blir mest förbannad över är att man inte utnyttjar tillfället att filmen har människor i olika storlekar. Det glöms helt bort känns det som. Tyvärr.
Matt Damon är riktigt bra som Paul. Kristen Wiig spelar hans fru Audrey som man inte alls känner någon sympati för, vilket troligen är meningen. Som doktor Jorgen Asbjørnsen, mannen som uppfann krympningsmetoden ser vi svenska Rolf Lassgård. Men som sagt, filmen tappar halvvägs in och även om första halvan är riktigt bra så sänker den andra halvan filmen och resultatet blir en lååång, seg och rätt usel film.
EXTRAMATERIALET
Om man bortser från att Matt tycker det är underbart att jobba med manusförfattaren och regissören Alexander Payne och att alla tycker Matt har värdens mest charmerade leende och att filmen gör ett viktigt inlägg i jordens överlevnad så finns det faktiskt några intressanta delar bland extramaterialet. Vi får se hur man filmade de små och stora människorna samtidigt och hur man skapade alla miljöer vi ser i filmen. Det är mycket specialeffekter som man inte tänker på och som inte är lika uppenbara som just de där små och stora människor agerar mot varandra.
TRE SAKER
1. Varför pratar man knagglig engelska sinsemellan i den norska byn?
2. I slutet detonerar man en sprängladdning som fick mig att skratta högt. Ni kommer förstå om ni ser filmen.
3. Jag är så besviken att filmen inte var bättre än jag trodde. Men samtidigt tacksam att jag inte behövde sitta igenom den på en biograf.
2. I slutet detonerar man en sprängladdning som fick mig att skratta högt. Ni kommer förstå om ni ser filmen.
3. Jag är så besviken att filmen inte var bättre än jag trodde. Men samtidigt tacksam att jag inte behövde sitta igenom den på en biograf.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
