Originalet är troligtvis mycket bättre
FILMENFörst efter att jag sett klart "Cold Pursuit" blir jag varse om att det är en remake på norska "En iskall jävel" där Stellan Skarsgård gör den roll som Liam Neeson gör i denna film. Då faller flera bitar på plats och jag grämer mig att jag inte sett det norska originalet. Trots att det är samma upphovsman, regissören Hans Petter Moland har gjort båda filmerna, vågar jag tro att den tidigare versionen landar bättre. Det finns ett absurt lager i historien som inte riktigt tränger igenom. Ska man som tittare skratta? Den övergripande känslan är att det är en våldsam film med några skruvade inslag och några ganska urusla skådespelarinsatser.
Neeson spelar Nels Coxman, snöröjare i den sömniga turistorten Kehoe i Klippiga bergen. Nels har precis blivit utsedd till Årets invånare och säger i sitt tacktal att han tidigt i livet valde sin riktning. Den riktningen kommer han strax att ändra för Nels son Kyle hittas död i en heroinöverdos. Nels hävdar att Kyle inte var en knarkare och misstänker att han dödats på något vis av en okänd anledning. Och så är det. Vi tittare har sett hur Kyle kidnappats och injicerats efter att ha hamnat i trubbel med lokala knarkherrar. Nels hittar en av Kyles kompisar som lyckades rymma från kidnappningen och han ger honom ett namn. Och då börjar en rejäl hämndaktion.
Man har ju sett Liam Neeson i den här typen av roller tidigare och om det inte hade varit så att filmen faktiskt var en remake hade jag lite smått börjat oroa mig för Neesons val. Det har blivit lite väl många liknande insatser. Den stora skillnaden är förstås att Nels inte är någon gammal agent eller lönnmördare, men steget till att iskallt misshandla och slutligen avliva skurkar på löpande band går ologiskt lätt. En liten ledtråd kommer när Nels tar hjälp av sin bror Byron (William Forsythe) som tidigare var kriminell. Byron berättar vem som är ytterst ansvarig för Kyles död: knarkbossen Viking, Trevor Calcote (Tom Bateman).
Bateman står för den sämsta insatsen i hela filmen. Han spelar över så det heter duga och blir bara en karikatyr helt utan någon sorts logisk botten. Det är fruktansvärt irriterande och en kombination av uselt agerande val och oskärpt regi.
Nels jakt på Viking leder till oväntade konsekvenser när ett blodigt krig mellan konkurrerande knarkhandlare drar igång, vilket överraskar den lokala polisen som inte är van vid allvarligare brott. Och Nels själv står vid sidan av och väntar på att utföra sin hämnd.
Våldet i filmen är grovt och dödsfallen illustreras i text på ett lite smålustigt vis, men som jag skrev redan i inledningen tycker jag inte att tonen i filmen blir tydlig. Jag får en "Fargo"-vibb, men bitarna faller inte riktigt på plats förrän efter filmen gått i mål och det irriterar mig en smula. Jag har som sagt en bestämd känsla av att Hans Petter Moland fick till det bättre i sin norska variant. Kanske får jag ta och kolla upp den i framtiden.
Neeson spelar Nels Coxman, snöröjare i den sömniga turistorten Kehoe i Klippiga bergen. Nels har precis blivit utsedd till Årets invånare och säger i sitt tacktal att han tidigt i livet valde sin riktning. Den riktningen kommer han strax att ändra för Nels son Kyle hittas död i en heroinöverdos. Nels hävdar att Kyle inte var en knarkare och misstänker att han dödats på något vis av en okänd anledning. Och så är det. Vi tittare har sett hur Kyle kidnappats och injicerats efter att ha hamnat i trubbel med lokala knarkherrar. Nels hittar en av Kyles kompisar som lyckades rymma från kidnappningen och han ger honom ett namn. Och då börjar en rejäl hämndaktion.
Man har ju sett Liam Neeson i den här typen av roller tidigare och om det inte hade varit så att filmen faktiskt var en remake hade jag lite smått börjat oroa mig för Neesons val. Det har blivit lite väl många liknande insatser. Den stora skillnaden är förstås att Nels inte är någon gammal agent eller lönnmördare, men steget till att iskallt misshandla och slutligen avliva skurkar på löpande band går ologiskt lätt. En liten ledtråd kommer när Nels tar hjälp av sin bror Byron (William Forsythe) som tidigare var kriminell. Byron berättar vem som är ytterst ansvarig för Kyles död: knarkbossen Viking, Trevor Calcote (Tom Bateman).
Bateman står för den sämsta insatsen i hela filmen. Han spelar över så det heter duga och blir bara en karikatyr helt utan någon sorts logisk botten. Det är fruktansvärt irriterande och en kombination av uselt agerande val och oskärpt regi.
Nels jakt på Viking leder till oväntade konsekvenser när ett blodigt krig mellan konkurrerande knarkhandlare drar igång, vilket överraskar den lokala polisen som inte är van vid allvarligare brott. Och Nels själv står vid sidan av och väntar på att utföra sin hämnd.
Våldet i filmen är grovt och dödsfallen illustreras i text på ett lite smålustigt vis, men som jag skrev redan i inledningen tycker jag inte att tonen i filmen blir tydlig. Jag får en "Fargo"-vibb, men bitarna faller inte riktigt på plats förrän efter filmen gått i mål och det irriterar mig en smula. Jag har som sagt en bestämd känsla av att Hans Petter Moland fick till det bättre i sin norska variant. Kanske får jag ta och kolla upp den i framtiden.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det norska originalet heter "Kraftidioten" i Norge. Ganska rolig titel. Den svenska gillar jag skarpt och den engelska titeln "In Order of Disappearence" är väldigt fiffig.
2. Laura Dern spelar Nels fru, men hon försvinner bokstavligt talat ur handlingen så fort att jag funderar över varför hon ens är med i filmen. Nels kunde lika gärna varit ensamstående eller änkling.
3. Liam Neeson har sagt att detta ska vara hans sista actionroll. Det återstår att se om det blir så.
2. Laura Dern spelar Nels fru, men hon försvinner bokstavligt talat ur handlingen så fort att jag funderar över varför hon ens är med i filmen. Nels kunde lika gärna varit ensamstående eller änkling.
3. Liam Neeson har sagt att detta ska vara hans sista actionroll. Det återstår att se om det blir så.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA