Urtråkigt noir-trams för reabacken
FILMENEtt ganska dåligt betyg är när man som tittare ungefär halvvägs in i en förmodat allvarlig film börjar fundera på om den egentligen är en parodi eller en komedi. Exakt så känner jag när jag tittar på "The Poison Rose", en sorts noir-deckare som utspelar sig i Texas 1978. Tidigt i filmen etableras en voice over från huvudpersonen Carson Philips (John Travolta) som fyller i ungefär så som det ska vara i de klassiska film noir-historierna. Problemet är att under filmens gång verkar man ha glömt bort att voice over:n är en del av berättandet och slänger bara in den där det liksom passar. Det gör att användandet känns parodiskt och det finns gott om andra inslag i filmen som får mig att betvivla dess seriösa agenda.
Hur som helst är denna ambivalens knappast filmens enda problem. Det största är att det är svag deckargåta som jag som tittare inte bryr mig det minst om. Den förhållandevis namnstarka rollistan lyckas inte lyfta upp tramset till någon vidare nivå och slutresultatet blir alltså en trist thriller med omedelbar destination reabacken.
Carson är privatdeckare i Los Angeles, men han har ett förflutet som lovande fotbollsspelare i Texas. Karriären fick ett abrupt slut när han gjort bort sig genom att spela på sina egna matcher och han fick lämna det gamla livet och bekantskapskretsen med svansen mellan benen. Lik förbannat får han i denna film ett uppdrag som tar honom tillbaka till uppväxtplatsen. En klient tror att hennes äldre släkting far illa på ett mentalsjukhus och när Carson hör sig för hävdar doktorn Miles Mitchell (Brendan Fraser) att allt är som det ska, men han kan inte träffa henne. Carson anar ugglor i mossen men innan han kan ta det vidare drabbas staden av ett märkligt dödsfall. En ung fotbollsspelare dör knall och fall och misstankarna dras till dennes änka Rebecca Hunt (Ella Bleu Travolta), dotter till Carsons ungdomskärlek Jayne Hunt (Famke Janssen), vilket så småningom visar sig vara Carsons dotter som han inte känt till. Solklart för tittaren då far och dotter Travolta är väldigt lika.
Detta innebär att fallet blir aningens mer personligt än vad det var från början. Men det hjälper föga för mig som tittare. Som jag konstaterade tidigare är det väldigt svårt för mig att engagera mig i historien. På plats i Texas finns affärsmannen Doc (Morgan Freeman), polisen Walsh (Robert Patrick) och hippien Slide (Peter Stormare) som alla är involverade i historien på ett eller annat sätt. Stormare är kanske mest övertygande som halvslusk medan de flesta andra inte riktigt ger 100 procent i sina insatser. Vilket inte är så förvånande med tanke på hur trist filmen är.
Nej, "The Poison Rose" fungerar inte för mig och kommer förhoppningsvis att lämna plats i närminnet för något annat tämligen omgående.
Hur som helst är denna ambivalens knappast filmens enda problem. Det största är att det är svag deckargåta som jag som tittare inte bryr mig det minst om. Den förhållandevis namnstarka rollistan lyckas inte lyfta upp tramset till någon vidare nivå och slutresultatet blir alltså en trist thriller med omedelbar destination reabacken.
Carson är privatdeckare i Los Angeles, men han har ett förflutet som lovande fotbollsspelare i Texas. Karriären fick ett abrupt slut när han gjort bort sig genom att spela på sina egna matcher och han fick lämna det gamla livet och bekantskapskretsen med svansen mellan benen. Lik förbannat får han i denna film ett uppdrag som tar honom tillbaka till uppväxtplatsen. En klient tror att hennes äldre släkting far illa på ett mentalsjukhus och när Carson hör sig för hävdar doktorn Miles Mitchell (Brendan Fraser) att allt är som det ska, men han kan inte träffa henne. Carson anar ugglor i mossen men innan han kan ta det vidare drabbas staden av ett märkligt dödsfall. En ung fotbollsspelare dör knall och fall och misstankarna dras till dennes änka Rebecca Hunt (Ella Bleu Travolta), dotter till Carsons ungdomskärlek Jayne Hunt (Famke Janssen), vilket så småningom visar sig vara Carsons dotter som han inte känt till. Solklart för tittaren då far och dotter Travolta är väldigt lika.
Detta innebär att fallet blir aningens mer personligt än vad det var från början. Men det hjälper föga för mig som tittare. Som jag konstaterade tidigare är det väldigt svårt för mig att engagera mig i historien. På plats i Texas finns affärsmannen Doc (Morgan Freeman), polisen Walsh (Robert Patrick) och hippien Slide (Peter Stormare) som alla är involverade i historien på ett eller annat sätt. Stormare är kanske mest övertygande som halvslusk medan de flesta andra inte riktigt ger 100 procent i sina insatser. Vilket inte är så förvånande med tanke på hur trist filmen är.
Nej, "The Poison Rose" fungerar inte för mig och kommer förhoppningsvis att lämna plats i närminnet för något annat tämligen omgående.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmen utspelar sig i Texas men är inspelad i Georgia.
2. Titeln får ingen direkt förklaring. Det finns en karaktär som heter Rose i filmen som inte har en så pass del i historien som man skulle kunna tro. I England har filmen fått titeln "Eye for an Eye" som inte är mycket mer logisk den.
3. Dotter Travolta har hittills inte surfat speciellt mycket på sin pappas framgång även om båda hennes filminsatser är i titlar där han gör huvudrollen. Utöver denna har hon tidigare varit med i "Old Dogs".
2. Titeln får ingen direkt förklaring. Det finns en karaktär som heter Rose i filmen som inte har en så pass del i historien som man skulle kunna tro. I England har filmen fått titeln "Eye for an Eye" som inte är mycket mer logisk den.
3. Dotter Travolta har hittills inte surfat speciellt mycket på sin pappas framgång även om båda hennes filminsatser är i titlar där han gör huvudrollen. Utöver denna har hon tidigare varit med i "Old Dogs".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
