En riktig fullträff
FILMENI över 40 år har Star Wars haft en tung position i populärkulturen. Dels genom ett eget multimediauniversum med filmer, böcker, tidningar, tv-serier och prylar och dels genom att vara en referens för otaliga passningar och diskussioner. Det är bara en sak som inte funnits förrän nu och det är en liveactionserie för tv. Animerade serier har det gjorts länge och nästan lika länge har det pratats om en tv-serie med riktiga skådespelare och nu är den här: "The Mandalorian".
Ifall man har väntat länge kan man säga att väntan har varit värd det, för "The Mandaorian" är precis en så bra serie som Star Wars förtjänar. Det är en serie som i stil och ton knyter an väldigt mycket till den värld som originaltrilogin etablerade på 70- och 80-talet, men med en skärpa och berättarkunnighet som vi sett mer av i mordern tid - utan att fläska på med ett överflöd av specialeffekter. Här handlar det mer om miljö, skådespel och praktiska effekter, även om moderna effekter används där det varit nödvändigt, men det blir ändå jordnära och avskalat på något sätt som gör att det känns som "The Mandalorian" skulle kunna ha gjorts på 80-talet med ungefär samma resultat. (Men ändå inte, förstås...)
Enklaste sättet att beskriva "The Mandalorian" är som en western i Star Wars-miljö. Titelkaraktären (Pedro Pascal) har mer gemensamt med alla de män utan namn som Clint Eastwood spelade i sina spagettiwesterns. Kombinationen med Star Wars-mytologin är väldigt lyckad och jag faller pladask för serien. Det är helt klart topp-3 bland allt som gjorts under Star Wars-flagg.
Mandalorian är en prisjägare som utför sina uppdrag med både kyla och framgång. Han är inte vilken man som helst utan just en mandalorian, ett specifikt krigarsläkte med sin egen historia och kultur. Ensamvargen Mando (som han kallas men definitivt inte heter) får sina uppdrag av Greef Karga (Carl Weathers) och byter sina byten mot betalning i metallen beskar, vilken han gjuter om till nya bitar av sin rustning. När Greef lockar med en riktigt fet betalning för ett uppdrag träffar Mando The Client (Werner Herzog - ja, DEN Werner Herzog!) som vill att Mandalorian hittar något specifikt åt honom. Detta visar sig vara ett barn av okänt ursprung och okänd ras, men som för Star Wars-fans är rätt så känt. Ja, ingen har väl missat att barnet i fråga är "Baby Yoda", alltså samma ras som Yoda men väldigt mycket yngre!
Mando gör sitt uppdrag och lämnar ifrån sig bytet mot en rejäl mängd beskar, men något får honom ändå att tveka. Det känns inte helt rätt och han stjäl tillbaka barnet och flyr iväg och där har vi förutsättningarna för det här åttadelade äventyret.
Avsnitten är väldigt episodartade där de är individuella samtidigt som det leder fram till något större. Genom att berätta serien på det här viset får vi få karaktärer per avsnitt och karaktärsstallet byggs sakta upp. Men det är samtidigt ett äventyr där Mando måste skydda barnet från alla som vill ha tag i det, inte minst den brutala Moff Gideon (Giancarlo Esposito) som dyker upp mot slutet. Man har verkligen lyckats engagera bra skådespelare till biroller i den här serien. Giancarlo Esposito är ju välkänd från "Breaking Bad" och "Better Call Saul" och är ju så sjukt bra på den här typen av skurkfigurer. Även Werner Herzog är oväntat bra som sin karaktär.
Sen, och det här är ju högst individuellt, men jag ser serien samtidigt som min son är nio månader gammal och det är omöjligt för mig att inte se likheter med Baby Yoda... Alltså, jag menar inte fysiskt förstås, utan kanske mer om vilken fas barnen är i som upptäcker allt och inget hela tiden. Nu är Baby Yoda visserligen 50 år gammal (!) men ändå, sekvensen där han helt plötsligt lirkat av en "plopp" från en spak i Mandalorians rymdskepp för att smaska på den skulle kunna vara hämtad från min egen vardag...
"The Mandalorian" är en riktig fullträff för Star Wars och för Disney+ och det ska bli ruskigt intressant att se mer av serien redan om bara någon månad. Säsong 1 är snudd på perfekt och jag vågar tro att säsong 2 kommer att matcha den.
Ifall man har väntat länge kan man säga att väntan har varit värd det, för "The Mandaorian" är precis en så bra serie som Star Wars förtjänar. Det är en serie som i stil och ton knyter an väldigt mycket till den värld som originaltrilogin etablerade på 70- och 80-talet, men med en skärpa och berättarkunnighet som vi sett mer av i mordern tid - utan att fläska på med ett överflöd av specialeffekter. Här handlar det mer om miljö, skådespel och praktiska effekter, även om moderna effekter används där det varit nödvändigt, men det blir ändå jordnära och avskalat på något sätt som gör att det känns som "The Mandalorian" skulle kunna ha gjorts på 80-talet med ungefär samma resultat. (Men ändå inte, förstås...)
Enklaste sättet att beskriva "The Mandalorian" är som en western i Star Wars-miljö. Titelkaraktären (Pedro Pascal) har mer gemensamt med alla de män utan namn som Clint Eastwood spelade i sina spagettiwesterns. Kombinationen med Star Wars-mytologin är väldigt lyckad och jag faller pladask för serien. Det är helt klart topp-3 bland allt som gjorts under Star Wars-flagg.
Mandalorian är en prisjägare som utför sina uppdrag med både kyla och framgång. Han är inte vilken man som helst utan just en mandalorian, ett specifikt krigarsläkte med sin egen historia och kultur. Ensamvargen Mando (som han kallas men definitivt inte heter) får sina uppdrag av Greef Karga (Carl Weathers) och byter sina byten mot betalning i metallen beskar, vilken han gjuter om till nya bitar av sin rustning. När Greef lockar med en riktigt fet betalning för ett uppdrag träffar Mando The Client (Werner Herzog - ja, DEN Werner Herzog!) som vill att Mandalorian hittar något specifikt åt honom. Detta visar sig vara ett barn av okänt ursprung och okänd ras, men som för Star Wars-fans är rätt så känt. Ja, ingen har väl missat att barnet i fråga är "Baby Yoda", alltså samma ras som Yoda men väldigt mycket yngre!
Mando gör sitt uppdrag och lämnar ifrån sig bytet mot en rejäl mängd beskar, men något får honom ändå att tveka. Det känns inte helt rätt och han stjäl tillbaka barnet och flyr iväg och där har vi förutsättningarna för det här åttadelade äventyret.
Avsnitten är väldigt episodartade där de är individuella samtidigt som det leder fram till något större. Genom att berätta serien på det här viset får vi få karaktärer per avsnitt och karaktärsstallet byggs sakta upp. Men det är samtidigt ett äventyr där Mando måste skydda barnet från alla som vill ha tag i det, inte minst den brutala Moff Gideon (Giancarlo Esposito) som dyker upp mot slutet. Man har verkligen lyckats engagera bra skådespelare till biroller i den här serien. Giancarlo Esposito är ju välkänd från "Breaking Bad" och "Better Call Saul" och är ju så sjukt bra på den här typen av skurkfigurer. Även Werner Herzog är oväntat bra som sin karaktär.
Sen, och det här är ju högst individuellt, men jag ser serien samtidigt som min son är nio månader gammal och det är omöjligt för mig att inte se likheter med Baby Yoda... Alltså, jag menar inte fysiskt förstås, utan kanske mer om vilken fas barnen är i som upptäcker allt och inget hela tiden. Nu är Baby Yoda visserligen 50 år gammal (!) men ändå, sekvensen där han helt plötsligt lirkat av en "plopp" från en spak i Mandalorians rymdskepp för att smaska på den skulle kunna vara hämtad från min egen vardag...
"The Mandalorian" är en riktig fullträff för Star Wars och för Disney+ och det ska bli ruskigt intressant att se mer av serien redan om bara någon månad. Säsong 1 är snudd på perfekt och jag vågar tro att säsong 2 kommer att matcha den.
EXTRAMATERIALET
Inget, men på StarWars.com finns det massor av rörligt bakommaterial.
TRE SAKER
1. Tidsmässigt utspelar "The Mandalorian" mellan film 6 ("Return of the Jedi") och 7 ("The Force Awakens").
2. Säsong 2 drar igång redan nu i oktober (lanseringen av Disney+ har dröjt lite i Sverige...). Då kommer både Boba Fett och en liveactionversion av Ahsoka Tano från "Star Wars Rebels" att dyka upp.
3. Svenska Oscarsbelönade Ludwig Göranson har gjort musiken.
2. Säsong 2 drar igång redan nu i oktober (lanseringen av Disney+ har dröjt lite i Sverige...). Då kommer både Boba Fett och en liveactionversion av Ahsoka Tano från "Star Wars Rebels" att dyka upp.
3. Svenska Oscarsbelönade Ludwig Göranson har gjort musiken.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA