En både bra och mindre bra fortsättning
FILMENEfter att J.J. Abrams fick det ärofyllda uppdraget att blåsa liv i Skywalker-sagan med "Star Wars: The Force Awakens" 2015, bland annat genom att göra en film som i väldigt mycket påminde om George Lucas första film från 1977, gick stafettpinnen vidare till Rian Johnson när historien skulle fortsätta med "The Last Jedi". Johnson, med fina trion "Brick", "The Brothers Bloom" och "Looper" i bagaget, kändes kanske inte som ett helt naturligt val, men som så många andra filmskapare i 45-årsåldern var han ett fan som hade egen inspiration att gräva från.
Resultatet är både bra och mindre bra men absolut inte dåligt. Jag tycker rent generellt att filmen med sina 2,5 timmar är för lång och jag blir förvånad över vad Rian gör med vissa karaktärer och framför allt att han gör sig av med några. Vad blir kvar till episod nio?
Filmen tar vid där den förra slutade. Motståndsrörelsen slogs mot Första ordningen och Rey (Daisy Ridley) skickades i väg för att hitta Luke Skywalker (Mark Hamill) som gömt sig själv på en ö på en planet långt bort från allt och alla. I slutet av "The Force Awakens" såg vi hur Rey och Luke stod öga mot öga. När Rey sträcker fram den klassiska ljussabeln och ber om hans hjälp visar sig Luke vara ett riktigt praktarsel som inte är intresserad av att hjälpa till och i stället vill han att hela Jedi-grejen ska försvinna för gott. Luke har sina anledningar till att han landat i denna ståndpunkt, men det gör honom till en rätt osympatisk figur inledningsvis. Detta tyckte även Mark Hamill själv som direkt kritiserade Rian Johnson för vad han förvandlat den forna hjälten till. Intressant.
Motståndsrörelsen slåss efter bästa förmåga mot Första ordningen i en inledande rymdbatalj som de ser ut att gå vinnande ur, men när de blir varse om att Första ordningen kan spåra dem i hyperrymden blir situationen allvarlig. Bränslet är på väg att ta slut och går det riktigt illa kan slutet för Motståndsrörelsen vara nära. Orädda piloten Poe Dameron (Oscar Isaac) gör en del vansinniga val som visserligen faller väl ut, men de kostar för mycket, vilket oroar Leia Organa (Carrie Fisher). Maskinteknikern Rose Tico (Kelly Marie Tran) och ex-stormtroopern Finn (John Boyega) kommer på en teoretisk lösning på hur Första ordningens spårningsteknik kan förstöras, men det kräver ett litet sidoäventyr som Leia aldrig skulle sanktionera, så det görs i smyg medan Poe håller ställningarna.
Filmen delar snabbt upp sig i tre separata historier. Dels Reys möte med Luke Skywalker och den Kraftkontakt hon får med Kylo Ren (Adam Driver), vilket sedan leder till en konfrontation med ledaren Snoke (Andy Serkis). Dels Poe och Leias batalj i rymden som tar en dramatisk vändning och en ny karaktär spelad av Laura Dern gör entré. Och slutligen Finns och Roses äventyr till en casinoplanet där de ska hitta en kodknäckare.
Det sistnämnda sidoäventyret känns för mig som ett dyrt sätt att göra en egen version av den klassiska cantina-scenen i "Star Wars: A New Hope" med ett myller av karaktärer av olika slag. Det finns visserligen vissa viktiga saker som kommer fram i denna subplott men de hade kanske gått att lösa på något annat vis, och för mig är detta det första som borde ha trimmats bort.
Rent generellt känns lite det som att Rian Johnson ansträngt sig för att stundtals göra en lite för rolig film för sitt eget bästa. Redan öppningsscenen innehåller en "telefonkonversation" mellan Poe och General Hux (Domhnall Gleeson) där den förre hela tiden frågar efter "Hugs" i. Visserligen är det en vilseledande manöver men det är lite för skämtsamt på ett sätt som hade fungerat fint i "Guardians of the Galaxy" men klingar lite småsurt här. Strykjärnsskämtet är dock roligt på riktigt.
Även om jag är lite negativ så finns det bra saker med filmen. Den avslutande akten utspelar sig på en ny planet där ett vitt salttäcke ligger över en röd mark, vilket ger ett helt nytt och fräckt visuellt avtryck. Bataljen på Crait känns verkligen som en klassisk sekvens i en ny skrud. Jag gillar även fortsättningsvis de nya karaktärerna Rey, Poe, Finn och Kylo Ren och gläds åt att framför allt Carrie Fisher får ta plats.
"The Last Jedi" är kanske ingen superstark film i franchisen och den lämnar ingen direkt tydlig riktlinje för nästa film. Kanske kommer den att retroaktivt bli bättre än vad den är just nu.
Resultatet är både bra och mindre bra men absolut inte dåligt. Jag tycker rent generellt att filmen med sina 2,5 timmar är för lång och jag blir förvånad över vad Rian gör med vissa karaktärer och framför allt att han gör sig av med några. Vad blir kvar till episod nio?
Filmen tar vid där den förra slutade. Motståndsrörelsen slogs mot Första ordningen och Rey (Daisy Ridley) skickades i väg för att hitta Luke Skywalker (Mark Hamill) som gömt sig själv på en ö på en planet långt bort från allt och alla. I slutet av "The Force Awakens" såg vi hur Rey och Luke stod öga mot öga. När Rey sträcker fram den klassiska ljussabeln och ber om hans hjälp visar sig Luke vara ett riktigt praktarsel som inte är intresserad av att hjälpa till och i stället vill han att hela Jedi-grejen ska försvinna för gott. Luke har sina anledningar till att han landat i denna ståndpunkt, men det gör honom till en rätt osympatisk figur inledningsvis. Detta tyckte även Mark Hamill själv som direkt kritiserade Rian Johnson för vad han förvandlat den forna hjälten till. Intressant.
Motståndsrörelsen slåss efter bästa förmåga mot Första ordningen i en inledande rymdbatalj som de ser ut att gå vinnande ur, men när de blir varse om att Första ordningen kan spåra dem i hyperrymden blir situationen allvarlig. Bränslet är på väg att ta slut och går det riktigt illa kan slutet för Motståndsrörelsen vara nära. Orädda piloten Poe Dameron (Oscar Isaac) gör en del vansinniga val som visserligen faller väl ut, men de kostar för mycket, vilket oroar Leia Organa (Carrie Fisher). Maskinteknikern Rose Tico (Kelly Marie Tran) och ex-stormtroopern Finn (John Boyega) kommer på en teoretisk lösning på hur Första ordningens spårningsteknik kan förstöras, men det kräver ett litet sidoäventyr som Leia aldrig skulle sanktionera, så det görs i smyg medan Poe håller ställningarna.
Filmen delar snabbt upp sig i tre separata historier. Dels Reys möte med Luke Skywalker och den Kraftkontakt hon får med Kylo Ren (Adam Driver), vilket sedan leder till en konfrontation med ledaren Snoke (Andy Serkis). Dels Poe och Leias batalj i rymden som tar en dramatisk vändning och en ny karaktär spelad av Laura Dern gör entré. Och slutligen Finns och Roses äventyr till en casinoplanet där de ska hitta en kodknäckare.
Det sistnämnda sidoäventyret känns för mig som ett dyrt sätt att göra en egen version av den klassiska cantina-scenen i "Star Wars: A New Hope" med ett myller av karaktärer av olika slag. Det finns visserligen vissa viktiga saker som kommer fram i denna subplott men de hade kanske gått att lösa på något annat vis, och för mig är detta det första som borde ha trimmats bort.
Rent generellt känns lite det som att Rian Johnson ansträngt sig för att stundtals göra en lite för rolig film för sitt eget bästa. Redan öppningsscenen innehåller en "telefonkonversation" mellan Poe och General Hux (Domhnall Gleeson) där den förre hela tiden frågar efter "Hugs" i. Visserligen är det en vilseledande manöver men det är lite för skämtsamt på ett sätt som hade fungerat fint i "Guardians of the Galaxy" men klingar lite småsurt här. Strykjärnsskämtet är dock roligt på riktigt.
Även om jag är lite negativ så finns det bra saker med filmen. Den avslutande akten utspelar sig på en ny planet där ett vitt salttäcke ligger över en röd mark, vilket ger ett helt nytt och fräckt visuellt avtryck. Bataljen på Crait känns verkligen som en klassisk sekvens i en ny skrud. Jag gillar även fortsättningsvis de nya karaktärerna Rey, Poe, Finn och Kylo Ren och gläds åt att framför allt Carrie Fisher får ta plats.
"The Last Jedi" är kanske ingen superstark film i franchisen och den lämnar ingen direkt tydlig riktlinje för nästa film. Kanske kommer den att retroaktivt bli bättre än vad den är just nu.
EXTRAMATERIALET
Allt extramaterial, förutom kommentarspåret, är samlat på en egen skiva, där den långfilmslånga bakomfilmen "The Director and the Jedi" är något att gotta ned sig i. Jag har alltid haft ett bra öga till bakomfilmer till "Star Wars"-filmerna (under en period kunde jag plocka fram "The Phantom Menace"-DVD:n enbart för att se bakomfilmen, bara en sådan sak) och den här är också bra, om än kanske aningens för lång.
Rian Johnson är förstås i fokus och man kan säga att filmen skildrar lite pre-produktion och själva produktionen av filmen. I och med det är producenten Ram Bergman i allra högsta grad delaktig som Rians närmaste man och den som får sitta med planeringsscheman och budgetuträkningar när alla idéer ska förverkligas. Det är intressant att se balansen mellan den stora äran att få förverkliga en barndomsdröm att jobba med "Star Wars" och det komplexa allvar det faktiskt innebär.
Det är även i denna bakomfilm som Mark Hamill uttrycker sitt grava missnöje över vad Rian gjort med Luke Skywalker men att han lovar att göra allt han kan för att Rians vision ska bli så bra som möjligt. Det är stort av Hamill. Oundvikligen blir det även lite extra fokus på Carrie Fischer utan att det ebbar ut i någon gråtfest. Det är respektfullt och smakfullt fint hanterat.
I en betydligt kortare film förklarar Rian lite närmare om Kraften och förhållandet mellan Rey och Kylo Ren. En bra fördjupning.
Tre separata tittar på tre scener binds ihop till en helhet som är givande och lustigt nog kunde ha varit lite längre. Jag får känslan att man velat berätta så mycket som möjligt att det har blivit lite skrapa-på-ytan-känsla av det hela när allt från specialeffekter, ljudeffekter och skådespeleri ska samsas om informationsspridningen. Scenerna är det stora slaget i rymden, Snokes stora sekvens och slaget på Crait. Alltihop blir riktigt bra bakommaterial.
Som en liten komplettering till detta kan vi se hela Snoke-sekvensen i originalutförandet vilket betyder att vi ser Andy Serkis agerande med prickar över hela kroppen innan dessa förvandlade insatsen till en datagjord karaktär. Sympatiskt och mycket respektfullt gjort mot Serkis, som vi filmvänner vet är en otroligt bra skådespelare även om han i sju fall av tio förvandlas till icke-mänskliga varelser.
Trots filmens speltid på 150 minuter fanns det saker som klipptes bort ur "The Last Jedi" och det handlar inte om några trimningar här och där utan ganska omfattande sekvenser. Drygt 20 minuter finns att se med introduktion och valbara kommentarer av Rian Johnson.
Rian Johnson är förstås i fokus och man kan säga att filmen skildrar lite pre-produktion och själva produktionen av filmen. I och med det är producenten Ram Bergman i allra högsta grad delaktig som Rians närmaste man och den som får sitta med planeringsscheman och budgetuträkningar när alla idéer ska förverkligas. Det är intressant att se balansen mellan den stora äran att få förverkliga en barndomsdröm att jobba med "Star Wars" och det komplexa allvar det faktiskt innebär.
Det är även i denna bakomfilm som Mark Hamill uttrycker sitt grava missnöje över vad Rian gjort med Luke Skywalker men att han lovar att göra allt han kan för att Rians vision ska bli så bra som möjligt. Det är stort av Hamill. Oundvikligen blir det även lite extra fokus på Carrie Fischer utan att det ebbar ut i någon gråtfest. Det är respektfullt och smakfullt fint hanterat.
I en betydligt kortare film förklarar Rian lite närmare om Kraften och förhållandet mellan Rey och Kylo Ren. En bra fördjupning.
Tre separata tittar på tre scener binds ihop till en helhet som är givande och lustigt nog kunde ha varit lite längre. Jag får känslan att man velat berätta så mycket som möjligt att det har blivit lite skrapa-på-ytan-känsla av det hela när allt från specialeffekter, ljudeffekter och skådespeleri ska samsas om informationsspridningen. Scenerna är det stora slaget i rymden, Snokes stora sekvens och slaget på Crait. Alltihop blir riktigt bra bakommaterial.
Som en liten komplettering till detta kan vi se hela Snoke-sekvensen i originalutförandet vilket betyder att vi ser Andy Serkis agerande med prickar över hela kroppen innan dessa förvandlade insatsen till en datagjord karaktär. Sympatiskt och mycket respektfullt gjort mot Serkis, som vi filmvänner vet är en otroligt bra skådespelare även om han i sju fall av tio förvandlas till icke-mänskliga varelser.
Trots filmens speltid på 150 minuter fanns det saker som klipptes bort ur "The Last Jedi" och det handlar inte om några trimningar här och där utan ganska omfattande sekvenser. Drygt 20 minuter finns att se med introduktion och valbara kommentarer av Rian Johnson.
TRE SAKER
1. Näst ut i "Star Wars"-filmvärlden är "Solo: A Star Wars Story", historien om Han Solos liv innan han klev in i Skywalker-sagan. Alden Ehrenreich gör huvudrollen och Ron Howard regisserar.
2. Episod nio i Skywalker-sagan har ännu inte fått någon titel och i registolen hittar vi åter igen J.J. Abrams som anlitades efter att Colin Trevorrow hoppat av uppdraget. Drama!
3. Den 27 december 2016 dog Carrie Fisher efter att ha drabbats av hjärtstopp. Hon hann uppenbarligen spela in alla sina scener till filmen, och även om det ser illa ut för Leia några gånger dör inte karaktären utan det problemet får hanteras i nästa film. Undermedvetet vilar det en viss avskedskänsla under filmens gång.
2. Episod nio i Skywalker-sagan har ännu inte fått någon titel och i registolen hittar vi åter igen J.J. Abrams som anlitades efter att Colin Trevorrow hoppat av uppdraget. Drama!
3. Den 27 december 2016 dog Carrie Fisher efter att ha drabbats av hjärtstopp. Hon hann uppenbarligen spela in alla sina scener till filmen, och även om det ser illa ut för Leia några gånger dör inte karaktären utan det problemet får hanteras i nästa film. Undermedvetet vilar det en viss avskedskänsla under filmens gång.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Mark Hamill (7)
Mark Hamill (7)
