Tennisfarsornas tennisfarsa
FILMENNär jag bänkar mig för att se "King Richard" om Venus och Serena Williams pappa Richard (Will Smith) är jag lyckligt ovetande om vad det är för en figur. Är han en supportande pappa som driver sina döttrar framåt med goda avsikter eller är han en aggressiv sportfarsa som ser dollartecken framför ögonen och kör över sina barn? Det är en av frågorna som folk runt omkring Richard Williams ställer sig när han benhårt arbetar efter sin uttänkta plan ("78 sidor som jag skrev redan innan de var födda") som ska göra barnen till världens främst tennisspelare.
Under titeln på omslaget står det "Based on a true story of Venus and Serena Williams" men det är snarare en historia om Richard och Venus Williams (Saniyya Sidney ). Serena (Demi Singleton), drygt ett år yngre än sin syster, hamnar lite i skuggan och filmen är medveten om det och avhandlar det på sitt vis.
Filmen är ett utsnitt ur familjens kamp om att sätta systrarna Williams på kartan i deras övergång från barn till tonåringar i början av 90-talet. Egentligen är systrarna fem, men det är bara två av dem som drillas till att bli exceptionella tennisspelare av Richard och hans fru Oracene (Aunjanue Ellis). Richard har dragit upp en plan för döttrarna och inledningsvis jagar han potentiella tränare till dem, men får inget napp. Han är trots allt en svart man från Compton, i en tid när raskriget bara är en historisk polisiär misshandel bort i Los Angeles, som försöker göra sig hörd i den väldigt vita sporten och ingen verkar tro på honom eller hans talangfulla barn. I stället är det han som tränar dem på kvällarna på allmänna platser där gängkillar står och glor. Richard och Oracene har som främsta uppgift att hålla sina döttrar borta från gatorna och det är därför de drillar samtliga barn hårt för att de ska bli smarta, tänkande och vettiga personer.
Till slut lyckas han få ingen annan än Pete Sampras tränare att bli intresserad av dem och det är den äldre av dem, Venus, som får chansen att tränas av ett riktigt proffs. Richard står givetvis inte tyst vid sidan av utan lägger sig i. Ofta. Han har ju ändå skrivit planen. Så småningom börjar Venus, och sedan Serena, att spela juniormatcher med stor framgång men när det är dags att avancera säger Richard plötsligt stopp och så blir det inga mer juniormatcher. Det är så alla tennisspelare tar sig uppåt, säger alla, men Richard har sin plan.
Det är förvånansvärt lätt att sjunka in i filmen och sugas in i storyn. För mig underlättar det att jag visste så lite om bakgrundshistorien till Williamssystrarnas framgång. Det gör det spännande att se steg för steg av Richards plan och samtidigt försöka förstå om han var en genialisk strateg eller en envis galenpanna. Will Smith är väldigt övertygande i sin gestaltning.
I bakommaterialet pratas det om att det inte är en tennisfilm utan en film om en familj och det är sant på sitt sätt, men jag tycker att man lyckats skildra tennisdelen av filmen på ett bra vis. Nu handlar det visserligen mest om träningar snarare än matcher, men det känns och ser äkta ut.
Jag gillar filmen men det jag kan ha lite synpunkter på är att den verkligen berättas ur Richards synvinkel. Vad Venus och Serena egentligen tyckte om att vara spelpjäser i hans färdigskrivna plan får man aldrig riktigt veta. De säger rätt saker helt i linje med planen när någon faktiskt frågar dem och om man inte visste bättre skulle det vara ganska lätt att tolka det som någon sorts hjärntvätt. Kanske kommer det en film i framtiden som faktiskt berättar historien från deras vinkel.
Under titeln på omslaget står det "Based on a true story of Venus and Serena Williams" men det är snarare en historia om Richard och Venus Williams (Saniyya Sidney ). Serena (Demi Singleton), drygt ett år yngre än sin syster, hamnar lite i skuggan och filmen är medveten om det och avhandlar det på sitt vis.
Filmen är ett utsnitt ur familjens kamp om att sätta systrarna Williams på kartan i deras övergång från barn till tonåringar i början av 90-talet. Egentligen är systrarna fem, men det är bara två av dem som drillas till att bli exceptionella tennisspelare av Richard och hans fru Oracene (Aunjanue Ellis). Richard har dragit upp en plan för döttrarna och inledningsvis jagar han potentiella tränare till dem, men får inget napp. Han är trots allt en svart man från Compton, i en tid när raskriget bara är en historisk polisiär misshandel bort i Los Angeles, som försöker göra sig hörd i den väldigt vita sporten och ingen verkar tro på honom eller hans talangfulla barn. I stället är det han som tränar dem på kvällarna på allmänna platser där gängkillar står och glor. Richard och Oracene har som främsta uppgift att hålla sina döttrar borta från gatorna och det är därför de drillar samtliga barn hårt för att de ska bli smarta, tänkande och vettiga personer.
Till slut lyckas han få ingen annan än Pete Sampras tränare att bli intresserad av dem och det är den äldre av dem, Venus, som får chansen att tränas av ett riktigt proffs. Richard står givetvis inte tyst vid sidan av utan lägger sig i. Ofta. Han har ju ändå skrivit planen. Så småningom börjar Venus, och sedan Serena, att spela juniormatcher med stor framgång men när det är dags att avancera säger Richard plötsligt stopp och så blir det inga mer juniormatcher. Det är så alla tennisspelare tar sig uppåt, säger alla, men Richard har sin plan.
Det är förvånansvärt lätt att sjunka in i filmen och sugas in i storyn. För mig underlättar det att jag visste så lite om bakgrundshistorien till Williamssystrarnas framgång. Det gör det spännande att se steg för steg av Richards plan och samtidigt försöka förstå om han var en genialisk strateg eller en envis galenpanna. Will Smith är väldigt övertygande i sin gestaltning.
I bakommaterialet pratas det om att det inte är en tennisfilm utan en film om en familj och det är sant på sitt sätt, men jag tycker att man lyckats skildra tennisdelen av filmen på ett bra vis. Nu handlar det visserligen mest om träningar snarare än matcher, men det känns och ser äkta ut.
Jag gillar filmen men det jag kan ha lite synpunkter på är att den verkligen berättas ur Richards synvinkel. Vad Venus och Serena egentligen tyckte om att vara spelpjäser i hans färdigskrivna plan får man aldrig riktigt veta. De säger rätt saker helt i linje med planen när någon faktiskt frågar dem och om man inte visste bättre skulle det vara ganska lätt att tolka det som någon sorts hjärntvätt. Kanske kommer det en film i framtiden som faktiskt berättar historien från deras vinkel.
EXTRAMATERIALET
Tre kortare bakomfilmer skrapar lite på ytan utan att egentligen bjuda på något uppseendeväckande intressant. Lustigt nog har filmerna olika titlar på omslaget och i menyerna. Till exempel handlar "Champions on Screen" framför allt om de två tjejerna som spelar Williamssystrarna, men på omslaget heter det "Venus and Serena set visit" vilket inte ens är korrekt. Venus hälsar visserligen på men blir inte intervjuad och i och med att alla har munskydd och plastvisir kan man inte ens se att det är hon. Märklig falsk marknadsföring.
Två borttagna scener ligger också med som för min del lika gärna kunde ha varit kvar i filmen.
Två borttagna scener ligger också med som för min del lika gärna kunde ha varit kvar i filmen.
TRE SAKER
1. Lustigt sammanträffande: filmens ljuddesigner heter Richard King.
2. Det här är fjärde gången Will Smith spelar en verklig person. Det påstås också att han gav bort hela sin lön på 40 miljoner dollar till de övriga skådespelarna som bonusar. Låter smått osant.
3. Apropå tennisfarsor så finner jag det omöjligt att inte tänka på Anders Erikssons variant i After Shave Galenskaparnas "Cyklar"...
2. Det här är fjärde gången Will Smith spelar en verklig person. Det påstås också att han gav bort hela sin lön på 40 miljoner dollar till de övriga skådespelarna som bonusar. Låter smått osant.
3. Apropå tennisfarsor så finner jag det omöjligt att inte tänka på Anders Erikssons variant i After Shave Galenskaparnas "Cyklar"...
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA