Birollsskådisen bäst i stämningsfull film
FILMENHär kommer en vågad framtidsspaning: Det är bara en tidsfråga innan Harry Melling kammar hem sin första Oscarsstatyett. När detta faktiskt sker i tiden är en annan femma, men för min del kunde han få den nu på en gång för insatsen som Edgar Allan Poe i "The Pale Blue Eye". Det är en makalöst magnetisk insats där Melling - som en gång i tiden var skitungarnas skitunge, det vill säga Dudley Dursley i "Harry Potter"-sviten - fullständigt äger varenda ruta han är med i, och då görs huvudrollen av den inte helt okarismatiska Christian Bale.
Året är 1830 och den före detta lagmannen Augustus Landor (Bale) får ett uppdrag han inte kan tacka nej till när han kallas till kadettskolan West Point Military Academy i staten New York. En student har hittats hängd, men det märkliga är att kroppen skändades efter att den omhändertagits. Någon har med stor precision skurit ut hjärtat. Den samlade och duktiga Landor börjar utreda fallet och får oväntad hjälp från en kadett, E.A. Poe (Melling), som frikostigt delar med sig av egna slutsatser. Vanligtvis borde Poes viktigpetterbidrag ignoreras men Landor ser en möjligt att få lite hjälp i utredningen och både bollar idéer med Poe och ger honom specifika uppdrag, som att lista ut ett meddelande från bara ett sönderrivet fragment i den dödes hand.
Snart sker fler oförklarliga brott i trakten och mysteriet tätnar. Skolan ställer högre krav på Landor om att lösa fallet snabbast möjligt och hur är det med Poe egentligen? Med sina makabra intressen kan man undra om han själv är inblandad på något vis?
Allting är jättebra tills vi kommer till upplösningen av fallet då det inte riktigt håller. Det känns slarvigt och inte alls som den upplösning jag själv skulle ha velat ha på historien för att bibehålla känslan ända vägen in i mål. Lyckligtvis kommer det en liten epilog eller vad man ska kalla det som ruskar om berättelsen en smula.
Men den stora behållningen är filmens utseende, ton och känsla samt framför allt Mellings obeskrivligt perfekta insats som Poe. Det finns filmer där skådespelare gestaltar historiska personer och man känner att skådespelaren träffat precis rätt utan att man egentligen kan mäta det eftersom ingen rörligt material finns på personen i fråga. Daniel Day Lewis Lincoln till exempel. Det här är samma sak: Det känns som Melling fångat Poe på pricken. Det bara känns så!
Jag har nu sett Melling i lite olika sammanhang de senaste åren och oavsett vad det varit för typ av roll har hans skådespel kommit fram lite extra. Så den där Oscarsstatyetten kan inte vara speciellt långt borta. Det vågar jag lova.
Året är 1830 och den före detta lagmannen Augustus Landor (Bale) får ett uppdrag han inte kan tacka nej till när han kallas till kadettskolan West Point Military Academy i staten New York. En student har hittats hängd, men det märkliga är att kroppen skändades efter att den omhändertagits. Någon har med stor precision skurit ut hjärtat. Den samlade och duktiga Landor börjar utreda fallet och får oväntad hjälp från en kadett, E.A. Poe (Melling), som frikostigt delar med sig av egna slutsatser. Vanligtvis borde Poes viktigpetterbidrag ignoreras men Landor ser en möjligt att få lite hjälp i utredningen och både bollar idéer med Poe och ger honom specifika uppdrag, som att lista ut ett meddelande från bara ett sönderrivet fragment i den dödes hand.
Snart sker fler oförklarliga brott i trakten och mysteriet tätnar. Skolan ställer högre krav på Landor om att lösa fallet snabbast möjligt och hur är det med Poe egentligen? Med sina makabra intressen kan man undra om han själv är inblandad på något vis?
Allting är jättebra tills vi kommer till upplösningen av fallet då det inte riktigt håller. Det känns slarvigt och inte alls som den upplösning jag själv skulle ha velat ha på historien för att bibehålla känslan ända vägen in i mål. Lyckligtvis kommer det en liten epilog eller vad man ska kalla det som ruskar om berättelsen en smula.
Men den stora behållningen är filmens utseende, ton och känsla samt framför allt Mellings obeskrivligt perfekta insats som Poe. Det finns filmer där skådespelare gestaltar historiska personer och man känner att skådespelaren träffat precis rätt utan att man egentligen kan mäta det eftersom ingen rörligt material finns på personen i fråga. Daniel Day Lewis Lincoln till exempel. Det här är samma sak: Det känns som Melling fångat Poe på pricken. Det bara känns så!
Jag har nu sett Melling i lite olika sammanhang de senaste åren och oavsett vad det varit för typ av roll har hans skådespel kommit fram lite extra. Så den där Oscarsstatyetten kan inte vara speciellt långt borta. Det vågar jag lova.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det är helt sant att Edgar Allan Poe befann sig på kadettskolan West Point Military Academy när filmen utspelar sig, men allt det andra är påhittat.
2. Poe säger vid ett tillfälle att han ska hedra Augustus Landors namn i ett framtida verk och mycket riktigt kom novellen "Landor's Cottage" så småningom. I filmen bor Landor i en stuga, så...
3. Titeln är en strof som figurerar i Poes klassiker "The Tell-Tale Heart".
2. Poe säger vid ett tillfälle att han ska hedra Augustus Landors namn i ett framtida verk och mycket riktigt kom novellen "Landor's Cottage" så småningom. I filmen bor Landor i en stuga, så...
3. Titeln är en strof som figurerar i Poes klassiker "The Tell-Tale Heart".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA