En modern Frankensteins monster
FILMENFör 14 år sedan skapade Vincenzo Natali med enkla medel skräckklassikern "Cube" som jag vill kalla för starten på "en grupp människor inlåsta tillsammans utan att veta varför de är där, vad som kopplar ihop dem eller vem som låst in dem"-genren. Nu är Natali tillbaka (givetvis med fler filmer i bagaget) med en otäck sci-fi-thriller som bland annat Guillermo Del Toro varit med och producerat.
Clive (Adrien Brody) och Elsa (Sarah Polley) är två unga och banbrytande genetiska forskare som skapat en ny sorts hybrid genom att splitsa (ja, det är det svenska ordet för "splicing") DNA från en rad olika organismer. Hybriden är en formlös klump, men de har fått fram en hane och en hona de kallar Fred och Ginger. Denna djurblandning kan leda till stora medicinska framsteg och Clive och Elsa vill ta sin forskning till nästa nivå genom att splitsa in mänskligt DNA i blandningen. Företaget de jobbar för sätter stopp för planerna och menar att de i stället måste satsa all sin tid på att utvinna vinstindrivande proteiner ur sin hybrid.
Men Clive och Elsa kan inte släppa sin tanke och jobbar vidare på den i smyg bara för att bevisa för sig själva att det är möjligt. De får fram ett nytt DNA som de befruktar ett mänskligt ägg med. Clive är orolig då mycket står på spel och det de sysslar med egentligen är moraliskt tveksamt, men Elsa driver på. Kort därpå ploppar en varelse ut som ser ut som en blandning av en människa, råtta och skorpion. Varelsen växer snabbt till sig och får allt mer mänskliga drag, men hon är definitivt inte mänsklig. Elsa kallar henne Dren och bryr sig allt mer om henne.
Dren är dock en oberäknelig varelse, och när den första publika visningen av Fred och Ginger inte går som planerat, kan man ana att det aldrig kan sluta väl med Dren.
Grundhistorien till "Splice" känns lite som ett gammalt "Twilight Zone"-avsnitt, och nu när jag tänker till så minns jag just ett sådant med en flicka som åldras snabbt på ett liknande sätt. Det jag gillar med filmen är att den hela tiden hittar vändningar i storyn som driver den framåt. Efter en halvtimme ungefär funderade jag över vad man skulle hitta på under den avslutande timmen, men Natali har tänkt till och överraskar mig både en och två gånger.
Visserligen känns vissa delar av plottutvecklingen mer eller mindre givna utifrån vad som händer, och en stor bild på baksidan av omslaget avslöjar lite mer än nödvändigt om i alla fall en del av upplösningen av historien, så försök blunda för den.
Man får lite kalla kårar av filmen. Den är otäck på ett lite obehagligt vis och jag tycker att man träffat rätt både i känsla och specialeffekter. Det är inte alls svårt att köpa Dren som fysisk varelse, och det här moraliska dilemmat som Adrien Brodys karaktär känner, ja det känner man som tittare också. Genetisk forskning känns spännande, men var går gränserna för vad som är rätt och fel? Natali har gjort en film som både skräms och väcker tankar.
Clive (Adrien Brody) och Elsa (Sarah Polley) är två unga och banbrytande genetiska forskare som skapat en ny sorts hybrid genom att splitsa (ja, det är det svenska ordet för "splicing") DNA från en rad olika organismer. Hybriden är en formlös klump, men de har fått fram en hane och en hona de kallar Fred och Ginger. Denna djurblandning kan leda till stora medicinska framsteg och Clive och Elsa vill ta sin forskning till nästa nivå genom att splitsa in mänskligt DNA i blandningen. Företaget de jobbar för sätter stopp för planerna och menar att de i stället måste satsa all sin tid på att utvinna vinstindrivande proteiner ur sin hybrid.
Men Clive och Elsa kan inte släppa sin tanke och jobbar vidare på den i smyg bara för att bevisa för sig själva att det är möjligt. De får fram ett nytt DNA som de befruktar ett mänskligt ägg med. Clive är orolig då mycket står på spel och det de sysslar med egentligen är moraliskt tveksamt, men Elsa driver på. Kort därpå ploppar en varelse ut som ser ut som en blandning av en människa, råtta och skorpion. Varelsen växer snabbt till sig och får allt mer mänskliga drag, men hon är definitivt inte mänsklig. Elsa kallar henne Dren och bryr sig allt mer om henne.
Dren är dock en oberäknelig varelse, och när den första publika visningen av Fred och Ginger inte går som planerat, kan man ana att det aldrig kan sluta väl med Dren.
Grundhistorien till "Splice" känns lite som ett gammalt "Twilight Zone"-avsnitt, och nu när jag tänker till så minns jag just ett sådant med en flicka som åldras snabbt på ett liknande sätt. Det jag gillar med filmen är att den hela tiden hittar vändningar i storyn som driver den framåt. Efter en halvtimme ungefär funderade jag över vad man skulle hitta på under den avslutande timmen, men Natali har tänkt till och överraskar mig både en och två gånger.
Visserligen känns vissa delar av plottutvecklingen mer eller mindre givna utifrån vad som händer, och en stor bild på baksidan av omslaget avslöjar lite mer än nödvändigt om i alla fall en del av upplösningen av historien, så försök blunda för den.
Man får lite kalla kårar av filmen. Den är otäck på ett lite obehagligt vis och jag tycker att man träffat rätt både i känsla och specialeffekter. Det är inte alls svårt att köpa Dren som fysisk varelse, och det här moraliska dilemmat som Adrien Brodys karaktär känner, ja det känner man som tittare också. Genetisk forskning känns spännande, men var går gränserna för vad som är rätt och fel? Natali har gjort en film som både skräms och väcker tankar.
EXTRAMATERIALET
Helt oannonserat på omslaget finns det en timme extramaterial i form av två olika bakomfilmer. Den första är i princip enbart så kallade B-roll-bilder där en kamera fångat vad som hänt under inspelningen. Ljudet är si så där men det är den dokumentära, fluga-på-väggen-känslan som är grejen. Det finns även några kortare intervjuer i denna film som kompletterar bakombilderna.
Den andra filmen är en mer traditionell bakomfilm med mängder av intervjuer med alla inblandade, inklusive Guillermo Del Toro som redogör för hur han blev inblandad. Det läggs även stort fokus på specialeffekterna som verkar varit det som tagit allra längst tid i produktionen, om man bortser från att Natali fick vänta i tio år innan han kunde göra "Splice".
Två lite annorlunda bakomfilmer som kompletterar huvudfilmen fint.
En trailer finns även med.
Den andra filmen är en mer traditionell bakomfilm med mängder av intervjuer med alla inblandade, inklusive Guillermo Del Toro som redogör för hur han blev inblandad. Det läggs även stort fokus på specialeffekterna som verkar varit det som tagit allra längst tid i produktionen, om man bortser från att Natali fick vänta i tio år innan han kunde göra "Splice".
Två lite annorlunda bakomfilmer som kompletterar huvudfilmen fint.
En trailer finns även med.
TRE SAKER
1. Min referens till "Frankensteins monster" är inte helt tagen ur luften. Karaktärsnamnen Clive och Elsa är samma som på skådespelarna i "Frankensteins brud".
2. Namnet Dren är ordet Nerd baklänges. "N.E.R.D. (Nucleic Exchange Research & Development)" är laboratoriet där Clive och Elsa jobbar.
3. Dren spelas av den franska skådespelerskan Delphine Chanéac som även var med och utformade rörelsemönster för både modeller, datakaraktärer och barn som spelar de olika stadierna av Dren.
2. Namnet Dren är ordet Nerd baklänges. "N.E.R.D. (Nucleic Exchange Research & Development)" är laboratoriet där Clive och Elsa jobbar.
3. Dren spelas av den franska skådespelerskan Delphine Chanéac som även var med och utformade rörelsemönster för både modeller, datakaraktärer och barn som spelar de olika stadierna av Dren.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Adrien Brody (12)
Adrien Brody (12)
