Inrutad skräckklassiker
FILMENEn låg budget behöver inte nödvändigtvis betyda ett dåligt slutresultat. "Cube", från 1997, bör numera räknas in som en klassiker i skräckgenren och med lite god vilja ses som en sorts föregångare till "Saw"-serien, även om filmen är helt befriad från tortyrporr. Filmens trumfkort är en nagelbitande spänning som håller i sig under de 87 minuterna trots att vi enbart befinner oss i en miljö hela tiden.
Upplägget är numera klassiskt när det gäller skräck: ett antal människor finner sig fångna i en främmande miljö utan att veta varför de hamnat där, och uppenbarligen är de spelpjäser i någons diaboliska lek med livet som insats. Vad har dessa människor gemensamt, varför är de där, var är de och vem håller i trådarna?
Miljön är ett kubformat rum med dörrar i alla väggar och i taket och i golvet. Sex möjliga vägar som alla leder till ett nytt liknande rum. Men vissa av rummen är dödsfällor där liv släcks snabbt och brutalt. Filmen inleds med att en person hoppar vidare in i ett rum för att sedan snabbt inse att det skulle han inte gjort. Titeln "Cube" får en dubbel betydelse i just detta fall. Men sen koncentreras filmen kring fem människor, som snart blir fyra, men sedan fem igen. Det är en doktor, en polis, en utbrytarkung, en student, en arkitekt och en autistisk person. Alla har en funktion i spelet och det gäller att samarbeta för att komma vidare.
"Cube" är intressant på många vis - först och främst är filmen extremt mystisk och etablerar en tät och intensiv stämning i princip från första minuten. Vidare är den intelligent (beroende på hur man ser på saker och ting) med avancerad matematik som en av de stora beståndsdelarna och slutligen är den, på klassiskt dokusåpamanér, psykologiskt och socialt spännande när gruppen utsätts för prövningar och påfrestningar.
Att många nya skräckfilmsmakare plockat inspiration från "Cube" är ganska uppenbart, men originalet håller fortfarande mycket väl där den begränsade budgeten tydligt inte satt några käppar i hjulen utan enbart placerat fokus på det väsentliga: storyn och skådespeleriet, och det är inga fel på något av dem.
Upplägget är numera klassiskt när det gäller skräck: ett antal människor finner sig fångna i en främmande miljö utan att veta varför de hamnat där, och uppenbarligen är de spelpjäser i någons diaboliska lek med livet som insats. Vad har dessa människor gemensamt, varför är de där, var är de och vem håller i trådarna?
Miljön är ett kubformat rum med dörrar i alla väggar och i taket och i golvet. Sex möjliga vägar som alla leder till ett nytt liknande rum. Men vissa av rummen är dödsfällor där liv släcks snabbt och brutalt. Filmen inleds med att en person hoppar vidare in i ett rum för att sedan snabbt inse att det skulle han inte gjort. Titeln "Cube" får en dubbel betydelse i just detta fall. Men sen koncentreras filmen kring fem människor, som snart blir fyra, men sedan fem igen. Det är en doktor, en polis, en utbrytarkung, en student, en arkitekt och en autistisk person. Alla har en funktion i spelet och det gäller att samarbeta för att komma vidare.
"Cube" är intressant på många vis - först och främst är filmen extremt mystisk och etablerar en tät och intensiv stämning i princip från första minuten. Vidare är den intelligent (beroende på hur man ser på saker och ting) med avancerad matematik som en av de stora beståndsdelarna och slutligen är den, på klassiskt dokusåpamanér, psykologiskt och socialt spännande när gruppen utsätts för prövningar och påfrestningar.
Att många nya skräckfilmsmakare plockat inspiration från "Cube" är ganska uppenbart, men originalet håller fortfarande mycket väl där den begränsade budgeten tydligt inte satt några käppar i hjulen utan enbart placerat fokus på det väsentliga: storyn och skådespeleriet, och det är inga fel på något av dem.
EXTRAMATERIALET
För att vara en hyfsat obskyr film och en tidig DVD-utgåva innehåller "Cube" rätt ordentligt med extramaterial, även om kvaliteten kanske inte imponerar. Det finns ett par bortklippta scener, lite storyboards och scenografidesigner, textsidor - bland annat en intressant kommentar av regissören Vincenzo Natali om skapande av storyn och filmen, samt ett regelrätt kommentarspår. Ett litet minus för menyn som är otydlig och svårnavigerad.
TRE SAKER
1. Filmen fick en uppföljare - "Cube 2: Hypercube" - och en föregångare - "Cube Zero" ett par år efter originalet. Jag har inte sett någon av dem, men förstått att åtminstone "Cube 2" ska vara riktigt usel.
2. Givetvis byggde man bara ett rum till inspelningen, men lyckades skapa hur många rum man nu än behövde av det genom att bara justera lite olika detaljer.
3. Bolaget C.O.R.E., som gjorde filmens få specialeffekter, jobbade gratis för att stödja Torontos filmindustri. Lustigt nog känns inte effekterna billigt gjorda för det.
2. Givetvis byggde man bara ett rum till inspelningen, men lyckades skapa hur många rum man nu än behövde av det genom att bara justera lite olika detaljer.
3. Bolaget C.O.R.E., som gjorde filmens få specialeffekter, jobbade gratis för att stödja Torontos filmindustri. Lustigt nog känns inte effekterna billigt gjorda för det.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
Nicole de Boer (9)
Nicole de Boer (9)
