Plus för estestiken, minus för storyn
FILMEN"Only God Forgives" skulle kunna vara en uppföljare till "Drive" eller någon sorts parallellt universum-variant. Filmen återförenar manusförfattaren och regissören Nicolas Winding Refn med Ryan Gosling och Gosling spelar åter igen en figur som inte säger speciellt mycket, som ser lite halvsovande ut och exploderar i brutala våldsgärningar då och då. En del likheter alltså, men också en mängd olikheter där det främsta är att filmen inte är alls lika bra som "Drive".
Antingen är filmen alldeles för svår för mig, eller så är den bara sjukt pretentiös. Oavsett vad det är som jag tycker är "fel" med den känns den som ett rejält snedsteg efter den utmärkta "Drive". Men det är ju som alltid en smaksak. Det finns säkert en publik som tycker att "Only God Forgives" är bättre än "Drive".
Nog om det. Gosling spelar Julian som driver en thaiboxningsklubb i Thailand. Det är egentligen en täckmantel för familjens knarksmuggling där överhuvudet är hans mamma Crystal (Kristin Scott Thomas) som fortfarande är kvar i Miami. Men hon får anledning att åka till Thailand när Julians storebror, den perfekta Billy (Tom Burke) mördats. Det hela har dock föregåtts av att Billy mördat en 16-årig flicka, och den mystiska polisen Chang (Vithaya Pansringarm) gav flickans pappa fria händer att göra vad han ville med Billy, för att sedan straffa pappan själv.
När väl Crystal anlänt börjar ett blodigt krig mellan familjen och polisen som bara kan sluta på ett sätt. För oss tittare blir det en förvirrad resa med både märkliga karaktärsdrag och halvdrömskt berättande. Det är inte helt lätt att hänga med i svängarna, och det känns som Winding Refn satsat mer på att göra en estetiskt snygg film än att berätta en tydlig historia. Sekvenserna där Chang sjunger inför en rad artiga poliser är David Lynch-knäppt, men passar inte riktigt med storyn.
Nej, jag förstår inte filmen och har ledsnat på att Gosling fastnat totalt i sådan här roller precis som jag ledsnat på överdrivet våld i vanliga thrillers. Tröttsamt.
Antingen är filmen alldeles för svår för mig, eller så är den bara sjukt pretentiös. Oavsett vad det är som jag tycker är "fel" med den känns den som ett rejält snedsteg efter den utmärkta "Drive". Men det är ju som alltid en smaksak. Det finns säkert en publik som tycker att "Only God Forgives" är bättre än "Drive".
Nog om det. Gosling spelar Julian som driver en thaiboxningsklubb i Thailand. Det är egentligen en täckmantel för familjens knarksmuggling där överhuvudet är hans mamma Crystal (Kristin Scott Thomas) som fortfarande är kvar i Miami. Men hon får anledning att åka till Thailand när Julians storebror, den perfekta Billy (Tom Burke) mördats. Det hela har dock föregåtts av att Billy mördat en 16-årig flicka, och den mystiska polisen Chang (Vithaya Pansringarm) gav flickans pappa fria händer att göra vad han ville med Billy, för att sedan straffa pappan själv.
När väl Crystal anlänt börjar ett blodigt krig mellan familjen och polisen som bara kan sluta på ett sätt. För oss tittare blir det en förvirrad resa med både märkliga karaktärsdrag och halvdrömskt berättande. Det är inte helt lätt att hänga med i svängarna, och det känns som Winding Refn satsat mer på att göra en estetiskt snygg film än att berätta en tydlig historia. Sekvenserna där Chang sjunger inför en rad artiga poliser är David Lynch-knäppt, men passar inte riktigt med storyn.
Nej, jag förstår inte filmen och har ledsnat på att Gosling fastnat totalt i sådan här roller precis som jag ledsnat på överdrivet våld i vanliga thrillers. Tröttsamt.
EXTRAMATERIALET
I tolv kortare bakomsnuttar kan vi se Nicolas Winding Refn regissera filmen. Lite halvintressant men trist presenterat. En "Play all"-funktion hade varit önskvärd.
Som komplement till detta finns två filmade intervjuer Winding Refn gjorde med journalister under inspelningen. Trots att inslagen också är korta finns det en del intressant att snappa upp här.
Önskas fördjupning finns det ett kommentarspår som jag inte orkat lyssna på.
Som komplement till detta finns två filmade intervjuer Winding Refn gjorde med journalister under inspelningen. Trots att inslagen också är korta finns det en del intressant att snappa upp här.
Önskas fördjupning finns det ett kommentarspår som jag inte orkat lyssna på.
TRE SAKER
1. Alla förtexter skrivs på thai.
2. Det är många thailändska skådespelare med i filmen, vilket inte är så konstigt eftersom filmen utspelar sig där. En del "plockades upp från gatan" men Vithaya Pansringarm är uppenbarligen en riktig skådespelare och mycket karismatisk.
3. Både Film i Väst och Nordisk Film är några av produktionsbolagen som är inblandade i filmen.
2. Det är många thailändska skådespelare med i filmen, vilket inte är så konstigt eftersom filmen utspelar sig där. En del "plockades upp från gatan" men Vithaya Pansringarm är uppenbarligen en riktig skådespelare och mycket karismatisk.
3. Både Film i Väst och Nordisk Film är några av produktionsbolagen som är inblandade i filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Ryan Gosling (7)
Ryan Gosling (7)
