Den onda dockan
FILMENJag tycker alltid att det är lika kul att se äldre skådespelare som man själv känner bäst till från deras senare filmer i tidigare roller. Här har vi en "ung" Anthony Hopkins (OK, han var runt 40 när "Magic" gjordes - han fyller för övrigt 70 på nyårsafton i år), en skådespelare som jag och säkert många andra först stiftade bekantskap med i "När lammen tystnar".
Hopkins gör en ganska komplicerad roll i 1978-filmen "Magic". Han spelar en magiker som gått som lärling hos en etablerad och omtyckt äldre kollega, som nu blivit så gammal och sjuk att Corky - som Hopkins karaktär heter - tvingas ta över. Det går inledningsvis inte bra alls, utan det är först när Corky börjar använda sin buktalardocka Fats - snabb och vulgär i träkäften - som det lossnar.
Framgången föder mer framgång och Corky blir erbjuden att spela in en pilot för NBC. Enligt hans agent (spelad av legenden Burgess Meredith (Rockys coach)) är det bara lite formalia kvar - bland annat en läkarundersökning. Corky vägrar gå med på detta och genast anar vi att något är galet.
Han flyr från New York till sina barndomstrakter, men det finns bara ett ödelagt hus och en kyrkogård kvar så han letar rätt på en stugby som drivs av hans gamla ungdomskärlek (spelad av svenskan Ann-Margret). Kärleken blommar upp och Corky övertalar henne att lämna sin man.
När Corky är ensam för han vilda diskussioner med sin docka Fats som inte är speciellt road av utvecklingen, och mitt i en vild diskussion dyker hans klippska agent upp. Han har redan lagt ihop ett och två och inser att Corky lider av någon sorts schizofreni. Då övertalar Fats Corky att ha ihjäl agenten vilket leder till mera problem för den instabila Corky.
Jag är imponerad över Anthony Hopkins insats. Han bokstavligen svettas desperation och galenskap på ett övertygande sett. Däremot är jag inte lika imponerad av filmen. Det blir aningens för mycket tjafs med den onda dockan och i sin helhet lite platt. Filmen är baserad på en bok som manusförfattaren William Goldberg skrev och regisserad av Richard Attenborough precis innan han gjorde sitt stora livsverk "Gandhi". Enligt uppgift gick Attenborough med på att göra filmen för att finansiera just "Gandhi", och även om det inte är något direkt fel på regin så känns det ändå lite som om Attenborough inte hade hela hjärtat i produktionen.
Så "Magic" är ingen film som kan kallas ett livsverk, trots bra skådespeleri och en tämligen obehaglig stämning.
Hopkins gör en ganska komplicerad roll i 1978-filmen "Magic". Han spelar en magiker som gått som lärling hos en etablerad och omtyckt äldre kollega, som nu blivit så gammal och sjuk att Corky - som Hopkins karaktär heter - tvingas ta över. Det går inledningsvis inte bra alls, utan det är först när Corky börjar använda sin buktalardocka Fats - snabb och vulgär i träkäften - som det lossnar.
Framgången föder mer framgång och Corky blir erbjuden att spela in en pilot för NBC. Enligt hans agent (spelad av legenden Burgess Meredith (Rockys coach)) är det bara lite formalia kvar - bland annat en läkarundersökning. Corky vägrar gå med på detta och genast anar vi att något är galet.
Han flyr från New York till sina barndomstrakter, men det finns bara ett ödelagt hus och en kyrkogård kvar så han letar rätt på en stugby som drivs av hans gamla ungdomskärlek (spelad av svenskan Ann-Margret). Kärleken blommar upp och Corky övertalar henne att lämna sin man.
När Corky är ensam för han vilda diskussioner med sin docka Fats som inte är speciellt road av utvecklingen, och mitt i en vild diskussion dyker hans klippska agent upp. Han har redan lagt ihop ett och två och inser att Corky lider av någon sorts schizofreni. Då övertalar Fats Corky att ha ihjäl agenten vilket leder till mera problem för den instabila Corky.
Jag är imponerad över Anthony Hopkins insats. Han bokstavligen svettas desperation och galenskap på ett övertygande sett. Däremot är jag inte lika imponerad av filmen. Det blir aningens för mycket tjafs med den onda dockan och i sin helhet lite platt. Filmen är baserad på en bok som manusförfattaren William Goldberg skrev och regisserad av Richard Attenborough precis innan han gjorde sitt stora livsverk "Gandhi". Enligt uppgift gick Attenborough med på att göra filmen för att finansiera just "Gandhi", och även om det inte är något direkt fel på regin så känns det ändå lite som om Attenborough inte hade hela hjärtat i produktionen.
Så "Magic" är ingen film som kan kallas ett livsverk, trots bra skådespeleri och en tämligen obehaglig stämning.
EXTRAMATERIALET
Extramaterialet innehåller det vanliga i form av biografier och filmografier samt ett trailerpaket för övriga Studio S-titlar. Det finns också trivia om filmen, vilket alltid är lika intressant. Här får vi bland annat lära oss att Hopkins var så smidig i fingrarna att han lärde sig alla kort- och mynttrick som han gör, samt att han också gör allt buktaleri själv, en konst han behärskade så bra att amerikanska buktalarförbundet gjorde honom till hedersmedlem.
TRE SAKER
1. Av alla uppfinningar är kanske buktalardockan den allra värsta. Automatiskt läskig, vilket många skräckfilmer tagit till vara på. Även Hopkins ogillar dem. När han fick med sig Fats hem för att bekanta sig med den, blev han så psykad av den bildlika dockan att han ville förstöra den.
2. William Goldman har många meriter på sin manuslista, bland annat tre adaptioner av Stephen King-romaner, till exempel "Hjärtan i Atlantis" som också hade Hopkins i huvudrollen.
3. Precis som Hopkins är Ann-Margret fortfarande aktiv i filmbranschen. Inte riktigt lika flitig som Hopkins som snittar ett par nya filmer per år, men ändå i gång.
2. William Goldman har många meriter på sin manuslista, bland annat tre adaptioner av Stephen King-romaner, till exempel "Hjärtan i Atlantis" som också hade Hopkins i huvudrollen.
3. Precis som Hopkins är Ann-Margret fortfarande aktiv i filmbranschen. Inte riktigt lika flitig som Hopkins som snittar ett par nya filmer per år, men ändå i gång.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA