Förskräcklig historia blir fantastisk film
FILMENHistorien om Sture Bergwall a.k.a Thomas Quick är förskräcklig på alla sätt och vis. Sveriges vidrigaste seriemördare, dömd för åtta mord och som erkände sig skyldig till många, många fler. Men nu var det inte riktigt så, vilket de flesta som varit minsta lilla insatt under de senaste 10-15 åren vet. Plötsligt var historien förskräcklig på ett helt annat sätt. Sveriges vidrigaste rättsskandal där en oskyldig människa formades till den seriemördare han erkände sig vara och massvis av anhöriga vaggades in i en förhoppning om att deras helveten åtminstone delvis fick lite lindring.
Om detta handlar filmen "Quick", regisserad av Mikael Håfström som plockat med sig ett och annat trick från sina år i Hollywood. Det här är en film som osar spänning genom journalistiskt grävande förstärkt av spänningsmusik som inte direkt känns speciellt svensk. Inte mig emot - det blir en fantastisk film som ställer sig lite bredvid "Zodiac" och "Spotlight" som en svensk kusin. Det är två filmer om brott och med grävande journalistik som en stor del av handlingen.
Journalisten är Hannes Råstam (Jonas Karlsson) som jobbar för SVT. Av en ren slump plockar han upp en bok om Thomas Quick och när han läser om seriemördaren tycker han inte att det riktigt går ihop. Han berättar för sin kollega och researcher Jenny Küttim (Alba August) om alla divergerande mönster i Quicks mordsvit. Olika typer av offer, olika tillvägagångssätt, spridda geografiska platser och så vidare. Det är lite för bra för att vara sant. Med en uppskattad dokumentär om felaktigt dömda personer i ett mordbrandsfall i bagaget börjar han och Jenny helt utan order från högre instans att nysta i Quick-fallet. De säger till varandra att de ska sluta om de hittar ett bevis på att Quick gjort det han sagt sig ha gjort.
För Hannes del inleds ett arbete som i slutändan ska ta mer än bara hans tid, men som även ger en unik ingång i Sture Bergwalls (David Dencik) liv och alla de hemliga sanningar som döljer sig under ytan, sanningar som vittnar om en enorm rättskandal helt utan dess like i svensk historia.
Det finns ett annat inslag i filmen som jag lämnar till tittaren att uppleva. Det är över tio år sedan den här historien skedde i verkligheten och många har säkert läst alla böcker och lyssnat eller sett på alla dokumentärer, men jag har faktiskt inte gjort den fördjupningen och blir därför väldigt berörd av mycket i filmen. Den träffar helt rätt som thrillerbetonat drama och skådespelet är rent magiskt. David Dencik vann en Guldbagge för bästa manliga biroll och AnnaCarin Lock fick en för bästa mask/smink. Båda är välförtjänta av sina priser. Låt gå för att Dencik som alltid gör en enormt fin insats där han fångat drag och detaljer från den verkliga personen, men Locks mask har absolut en stor del i det hela.
Jonas Karlsson som tillhör en av de bästa vi har i Sverige just nu gör så klart en fin gestaltning av den drivna journalisten och scenerna där han och Dencik spelar mot varandra, speciellt i början av Råstam och Bergwalls relation, är riktigt bra. Även Alba August gör avtryck och är något mer än ett bihang till huvudpersonen.
Men det är kanske känslan i filmen - förstärkt av extra bred widescreen (2.66:1) - som lägger till det där lilla extra. Det är en form på berättandet som känns mer besläktad med amerikanska förlagor än något lokalt. Lite David Fincher kanske? Jag gillar det väldigt mycket och "Quick" är en synnerligen lyckad svensk film.
Om detta handlar filmen "Quick", regisserad av Mikael Håfström som plockat med sig ett och annat trick från sina år i Hollywood. Det här är en film som osar spänning genom journalistiskt grävande förstärkt av spänningsmusik som inte direkt känns speciellt svensk. Inte mig emot - det blir en fantastisk film som ställer sig lite bredvid "Zodiac" och "Spotlight" som en svensk kusin. Det är två filmer om brott och med grävande journalistik som en stor del av handlingen.
Journalisten är Hannes Råstam (Jonas Karlsson) som jobbar för SVT. Av en ren slump plockar han upp en bok om Thomas Quick och när han läser om seriemördaren tycker han inte att det riktigt går ihop. Han berättar för sin kollega och researcher Jenny Küttim (Alba August) om alla divergerande mönster i Quicks mordsvit. Olika typer av offer, olika tillvägagångssätt, spridda geografiska platser och så vidare. Det är lite för bra för att vara sant. Med en uppskattad dokumentär om felaktigt dömda personer i ett mordbrandsfall i bagaget börjar han och Jenny helt utan order från högre instans att nysta i Quick-fallet. De säger till varandra att de ska sluta om de hittar ett bevis på att Quick gjort det han sagt sig ha gjort.
För Hannes del inleds ett arbete som i slutändan ska ta mer än bara hans tid, men som även ger en unik ingång i Sture Bergwalls (David Dencik) liv och alla de hemliga sanningar som döljer sig under ytan, sanningar som vittnar om en enorm rättskandal helt utan dess like i svensk historia.
Det finns ett annat inslag i filmen som jag lämnar till tittaren att uppleva. Det är över tio år sedan den här historien skedde i verkligheten och många har säkert läst alla böcker och lyssnat eller sett på alla dokumentärer, men jag har faktiskt inte gjort den fördjupningen och blir därför väldigt berörd av mycket i filmen. Den träffar helt rätt som thrillerbetonat drama och skådespelet är rent magiskt. David Dencik vann en Guldbagge för bästa manliga biroll och AnnaCarin Lock fick en för bästa mask/smink. Båda är välförtjänta av sina priser. Låt gå för att Dencik som alltid gör en enormt fin insats där han fångat drag och detaljer från den verkliga personen, men Locks mask har absolut en stor del i det hela.
Jonas Karlsson som tillhör en av de bästa vi har i Sverige just nu gör så klart en fin gestaltning av den drivna journalisten och scenerna där han och Dencik spelar mot varandra, speciellt i början av Råstam och Bergwalls relation, är riktigt bra. Även Alba August gör avtryck och är något mer än ett bihang till huvudpersonen.
Men det är kanske känslan i filmen - förstärkt av extra bred widescreen (2.66:1) - som lägger till det där lilla extra. Det är en form på berättandet som känns mer besläktad med amerikanska förlagor än något lokalt. Lite David Fincher kanske? Jag gillar det väldigt mycket och "Quick" är en synnerligen lyckad svensk film.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Dokumentären som Hannes Råstams och Jenny Küttims arbetet leder till heter "Thomas Quick - att skapa en seriemördare" och går att hitta på YouTube.
2. Det är en tämligen stjärnspäckad film. I andra betydande roller hittar man Magnus Roosmann, Suzanne Reuter, Linda Ulvaeus, Christopher Wagelin, Björn Bengtsson, Johan Hedenberg och Peter Andersson.
3. Det finns en del smått dråpliga scener i filmen, framför allt dialogmässigt och i synnerhet när Dag Malmberg är med. Han spelar chef till Hannes och Jenny.
2. Det är en tämligen stjärnspäckad film. I andra betydande roller hittar man Magnus Roosmann, Suzanne Reuter, Linda Ulvaeus, Christopher Wagelin, Björn Bengtsson, Johan Hedenberg och Peter Andersson.
3. Det finns en del smått dråpliga scener i filmen, framför allt dialogmässigt och i synnerhet när Dag Malmberg är med. Han spelar chef till Hannes och Jenny.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
