Det var ju inte därför vi tittade
FILMENJag gillar inte spel som är mer story än faktiskt spel. Att sitta och klicka sig genom filmsnuttar för att sen utföra nåt mer eller mindre engagerande uppdrag, som sen leder till ytterligare fem timmar dialog är inte min grej. När spelet "The Last of Us" kom ut så hyllades det för sin story, och att det var så otroligt filmiskt. Några gjorde till och med inspelningar när de spelade genom spelet under tio-tolv timmar, som de sedan laddade upp på YouTube så att man kunde se "filmen" utan att behöva spela spelet. Själva spelmomenten kändes ofta irrelevanta för storyn, och det kändes som om man slängde in några actionsekvenser med jämna mellanrum för att... ja, för att det skulle bli ett spel av det. Versionen jag tittade på då var upplagd som en miniserie på tio avsnitt, och jag tyckte att det var riktigt bra faktiskt. När det sen blev till en faktisk serie på HBO Max, då blev jag ju intresserad.
Vi befinner oss i år 2023, fast i en värld där en obotlig svampinfektion tjugo år tidigare skapat en pandemi som ödelagt större delen av världen. Svampen fungerar som en parasit som tar över sitt offer, som sedan zombielikt attackerar alla omkring sig i syfte att sprida svampen vidare. Vi möter Joel (Pedro Pascal, "The Mandalorian") och Tess (Anna Torv, "Fringe") som bor i en karantänzon i Boston, där de hankar sig fram med diverse smuggelarbete. När de ger sig iväg för att söka efter Joels försvunna bror, dras de in i en hemlig rebelloperation. Den unga flickan Ellie (Bella Ramsey, "Game of Thrones") är immun mot svampen och måste föras genom den monsterfyllda världen till Massachusetts.
Storyn är i stora drag ett misch-masch av alla postapokalyptiska virus/zombie-storys du sett de senaste 30 åren. Ovanpå det så är det faktiskt riktigt snålt med monsteraction, så om du väntar dig att det här är årets stora skräckis så är du helt fel ute. Faktum är att ganska få händelseutvecklingar kommer att förvåna en härdad tittare, men det är för att du ser serien på fel sätt. Seriens styrka ligger i karaktärerna, på gott och ont. Man har med flit dragit ner på skräckmomenten från spelet, och ägnar hellre lång tid åt att etablera personer och situationer med högklassigt skådespeleri och atmosfäriska miljöer.
Men det var ju inte det jag ville se. Hur bra än avsnittet är där Bill och Franks backstory berättas är, så tillför det egentligen väldigt lite till historien. Likaså läggs nästan ett helt avsnitt på två tjejer där man drar ut en enda poäng (som vi som tittare räknat ut för länge sen) till bristningspunkten när vi sitter i fyrtio minuter och väntar på att svampzombien ska hoppa fram och göra slut på det hela. Huvudstoryn tappar gång på gång tempot, och man fokuserar så mycket på bakgrunden att man misslyckas med att fördjupa sig i det som händer "nu". "The Last of Us" är ett starkt karaktärsdrama som är väl utfört, men det är inte därför vi kom för att titta.
Vi befinner oss i år 2023, fast i en värld där en obotlig svampinfektion tjugo år tidigare skapat en pandemi som ödelagt större delen av världen. Svampen fungerar som en parasit som tar över sitt offer, som sedan zombielikt attackerar alla omkring sig i syfte att sprida svampen vidare. Vi möter Joel (Pedro Pascal, "The Mandalorian") och Tess (Anna Torv, "Fringe") som bor i en karantänzon i Boston, där de hankar sig fram med diverse smuggelarbete. När de ger sig iväg för att söka efter Joels försvunna bror, dras de in i en hemlig rebelloperation. Den unga flickan Ellie (Bella Ramsey, "Game of Thrones") är immun mot svampen och måste föras genom den monsterfyllda världen till Massachusetts.
Storyn är i stora drag ett misch-masch av alla postapokalyptiska virus/zombie-storys du sett de senaste 30 åren. Ovanpå det så är det faktiskt riktigt snålt med monsteraction, så om du väntar dig att det här är årets stora skräckis så är du helt fel ute. Faktum är att ganska få händelseutvecklingar kommer att förvåna en härdad tittare, men det är för att du ser serien på fel sätt. Seriens styrka ligger i karaktärerna, på gott och ont. Man har med flit dragit ner på skräckmomenten från spelet, och ägnar hellre lång tid åt att etablera personer och situationer med högklassigt skådespeleri och atmosfäriska miljöer.
Men det var ju inte det jag ville se. Hur bra än avsnittet är där Bill och Franks backstory berättas är, så tillför det egentligen väldigt lite till historien. Likaså läggs nästan ett helt avsnitt på två tjejer där man drar ut en enda poäng (som vi som tittare räknat ut för länge sen) till bristningspunkten när vi sitter i fyrtio minuter och väntar på att svampzombien ska hoppa fram och göra slut på det hela. Huvudstoryn tappar gång på gång tempot, och man fokuserar så mycket på bakgrunden att man misslyckas med att fördjupa sig i det som händer "nu". "The Last of Us" är ett starkt karaktärsdrama som är väl utfört, men det är inte därför vi kom för att titta.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Säsong två har fått grönt ljus.
2. Spelet släpptes 2013 och en filmatisering har varit under utveckling sedan 2014, först som en långfilm.
3. År 2020 skulle vår egen Johan Renck producera och regissera, men han hoppade av på grund av Covid-19.
2. Spelet släpptes 2013 och en filmatisering har varit under utveckling sedan 2014, först som en långfilm.
3. År 2020 skulle vår egen Johan Renck producera och regissera, men han hoppade av på grund av Covid-19.
HENRIK ANDERSSON (2023-03-14)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA