Kanske starten på en svensk skräckvåg
FILMENOm man struntar i eventuella indiefilmer så dräller det inte direkt av svenska skräckfilmer. Det kommer på sin höjd någon enstaka per år. Kanske blir det ändring på det nu när YouTube-profilen, med mera, Joakim Lundell ger sig in i filmbranschen som producent. I något sammanhang såg jag Lundell prata öppet om sin kärlek till skräckfilm och då är det förstås inte oväntat att det är inom denna genre han producerar sin första film.
Det ska väl sägas att min varningslampa börjar blinka när det handlar om svensk skräck. Dessvärre är det ganska få filmer av de enstaka som kommit som levererat och det blir ofta lite pajigt som om svenska lajvar amerikansk skräck. Så illa är det inte här även om det är ganska tydligt att inspirationen kommer från amerikansk mainstreamskräck som "Scream" och "Jag vet vad du gjorde förra sommaren".
Sex unga kvinnor och män åker ut i vildmarken. I fokus finns influencerparet Dimman (Vincent Grahl) och Josefin (Sofia Kappel) som ska testa glamping på en ö i ett betalt samarbete med en krisande eko-camping som storsatsat i ett sista försök att klara sig. Men Dimman och Josefin är bara ett par för sina följare. I själva verket har de separerat och Dimman är numera tillsammans med läkarstudenten Elin (Molly Nutley) medan Josefin är ihop med sin manager Jens (Joel Lützow). Båda är med i glampingsällskapet precis som Josefins bästis Kirsten (Amanda Lindh) och hennes tjej Ava (Emelina Rosenstielke). Parallellt med att Josefin och Dimman filmar reklamdoftande klipp om glampingen är det meningen att de ska spela lite teater och officiellt bryta upp under helgen.
Så långt hinner de inte, för även om glampingen är mycket fin och mysig blir stämningen tryckt. De har fått höra historien om Märit i sjön, en gammal myt om en kvinna som anklagades för häxeri på 1600-talet och dränkte sig i sjön. När konstiga och våldsamma saker sker är det frågan om det finns en sanning i den där myten trots allt. Är det Märit som kommit för att stilla sin hunger på mänskligt kött?
Upplägget med ett gäng "ungdomar" som blir utsatta i vildmarken är ju klassiskt så det är direkt ointressant. Här är det förstås en liten poäng i att glampingen ligger på en separat liten ö vilket gör att gänget blir extra isolerade. Fiffigt och effektfullt.
Men innan vi ens kommit halvvägs in i filmen har jag listat ut ungefär hur allting hänger ihop, vilket inte är så svårt då ledtrådarna är övertydliga. Det är ju lite trist och jag hade kanske önskat att det skulle komma en liten oväntad twist mot slutet. Det händer något i och för sig som kanske är tänkt att vara twisten och är det så så fungerar det inte alls. Upplösningen i sig får man dessutom ta med en stor nypa skräckfilmslogik-salt...
Trots det så är "Feed" ändå en godkänd skräckis. Det är absolut inte bedrövlig vilket jag hade som ett ursprungsläge, men den är heller inte en film som överraskar. Det finns en tanke om att vara en sorts kommentar kring sociala medier och sanningar och med tanke på att Lundell byggt i princip hela sin karriär på att vara en social media-karaktär likt de i filmen blir det lite småknepigt. Men man ska ju berätta om det man känner till...
Det ska väl sägas att min varningslampa börjar blinka när det handlar om svensk skräck. Dessvärre är det ganska få filmer av de enstaka som kommit som levererat och det blir ofta lite pajigt som om svenska lajvar amerikansk skräck. Så illa är det inte här även om det är ganska tydligt att inspirationen kommer från amerikansk mainstreamskräck som "Scream" och "Jag vet vad du gjorde förra sommaren".
Sex unga kvinnor och män åker ut i vildmarken. I fokus finns influencerparet Dimman (Vincent Grahl) och Josefin (Sofia Kappel) som ska testa glamping på en ö i ett betalt samarbete med en krisande eko-camping som storsatsat i ett sista försök att klara sig. Men Dimman och Josefin är bara ett par för sina följare. I själva verket har de separerat och Dimman är numera tillsammans med läkarstudenten Elin (Molly Nutley) medan Josefin är ihop med sin manager Jens (Joel Lützow). Båda är med i glampingsällskapet precis som Josefins bästis Kirsten (Amanda Lindh) och hennes tjej Ava (Emelina Rosenstielke). Parallellt med att Josefin och Dimman filmar reklamdoftande klipp om glampingen är det meningen att de ska spela lite teater och officiellt bryta upp under helgen.
Så långt hinner de inte, för även om glampingen är mycket fin och mysig blir stämningen tryckt. De har fått höra historien om Märit i sjön, en gammal myt om en kvinna som anklagades för häxeri på 1600-talet och dränkte sig i sjön. När konstiga och våldsamma saker sker är det frågan om det finns en sanning i den där myten trots allt. Är det Märit som kommit för att stilla sin hunger på mänskligt kött?
Upplägget med ett gäng "ungdomar" som blir utsatta i vildmarken är ju klassiskt så det är direkt ointressant. Här är det förstås en liten poäng i att glampingen ligger på en separat liten ö vilket gör att gänget blir extra isolerade. Fiffigt och effektfullt.
Men innan vi ens kommit halvvägs in i filmen har jag listat ut ungefär hur allting hänger ihop, vilket inte är så svårt då ledtrådarna är övertydliga. Det är ju lite trist och jag hade kanske önskat att det skulle komma en liten oväntad twist mot slutet. Det händer något i och för sig som kanske är tänkt att vara twisten och är det så så fungerar det inte alls. Upplösningen i sig får man dessutom ta med en stor nypa skräckfilmslogik-salt...
Trots det så är "Feed" ändå en godkänd skräckis. Det är absolut inte bedrövlig vilket jag hade som ett ursprungsläge, men den är heller inte en film som överraskar. Det finns en tanke om att vara en sorts kommentar kring sociala medier och sanningar och med tanke på att Lundell byggt i princip hela sin karriär på att vara en social media-karaktär likt de i filmen blir det lite småknepigt. Men man ska ju berätta om det man känner till...
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Det pratas om en uppföljare men det tycker jag är en ganska dum idé. Det finns inget att greppa tag i att berätta vidare om. Lägg energin på att utveckla nya originalidéer i stället.
2. Det är lite body horror i filmen. Är man känslig för rejäla sår och kroppsliga ingrepp bör man blunda lite under några sekvenser i filmen.
3. Filmen vann Guldbaggens publikpris.
2. Det är lite body horror i filmen. Är man känslig för rejäla sår och kroppsliga ingrepp bör man blunda lite under några sekvenser i filmen.
3. Filmen vann Guldbaggens publikpris.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA