Skräck i ordets verkliga betydelse
FILMENTill en början blir jag skapligt lurad av "Five Across the Eyes". Filmen inleds med fem tjattriga tonårstjejer i en bil, bilden är amatörmässig och ljudet burkigt. Det står snabbt klart att det inte handlar om några välmeriterade skådespelare vi har att göra med och jag önskar nästan omgående att den där slashermördaren som ska dyka upp ska göra det på en gång och ha ihjäl tjejerna direkt.
Men filmen är ingen slasherrulle, och den amatörmässiga känslan har en poäng ska det snart visa sig.
Tjejerna är på väg hem efter en fotbollsmatch och letar efter en genväg ute på landet. När de stannar till vid en butik för att fråga efter rätt väg råkar de dundra in i en parkerad SUV som står där. En lykta pajar men tjejernas bil är intakt. De kör snabbt vidare på jakt efter genvägen, men ganska snart finner de sig jagade av en "enögd" bil. Efter en hetsig biljakt konfronteras de av föraren, en helt bindgalen nedblodad kvinna som med hagelbössan dragen anklagar tjejerna för det ena och det andra. Hon tvingar dem till en del förnedrande akter innan hon hastigt och lustigt sticker därifrån.
Tjejerna kan åka vidare, men det dröjer så klart inte länge innan de blir jagade igen och de inser snabbt att det är en komplett galning de har efter sig som inte kommer att ge sig i första taget.
Det är först efter att filmen är över som jag inser att kameran faktiskt aldrig lämnar bilen tjejerna färdas i. Det innebär att vissa partier av filmen får vi bara gissa oss till vad som händer eftersom kameran inte följer med tjejerna hela tiden. Filmen utspelar sig även i realtid, vilket gör att det blir ett hetsigt och effektivt tempo i narrativet. Faktum är att "Five Across the Eyes" känns betydligt mer skräck än vad andra skräckfilmer gör eftersom den skildrar en mycket obehaglig situation med en komplett galen människa som monster.
Mot slutet av filmen blir det oerhört våldsamt och nästan lite tortyrporr av det hela. Filmen slutar på ett mycket rättvist sätt som man dock blir lite illa till mods av att acceptera. Jag skruvar faktiskt lite på mig i soffan.
Filmen skulle så klart tjänat på bättre skådespelare. Tjejerna, alla mer eller mindre debutanter, klarar av vissa delar av filmen ganska bra, men är i stort inte speciellt trovärdiga. Manusförfattaren har dessutom lyckats slarva in en totalt onödig karaktärsbyggande scen där de ska be varandra om ursäkt för hur de betett sig mot varandra tidigare i livet. Dessutom finns det några scener där tjejerna inte beter sig riktigt rationellt, vilket i och för sig kan förklaras av situationen de är i.
Även om jag inledningsvis börjar fundera på varför det görs så mycket skit i skräckgenren, så utvecklas "Five Across the Eyes" till en ganska originell och på sitt eget lilla vis välgjord film som verkligen tagit till vara på essensen i skräck. Med andra ord: den är sevärd även om den börjar riktigt dåligt.
Men filmen är ingen slasherrulle, och den amatörmässiga känslan har en poäng ska det snart visa sig.
Tjejerna är på väg hem efter en fotbollsmatch och letar efter en genväg ute på landet. När de stannar till vid en butik för att fråga efter rätt väg råkar de dundra in i en parkerad SUV som står där. En lykta pajar men tjejernas bil är intakt. De kör snabbt vidare på jakt efter genvägen, men ganska snart finner de sig jagade av en "enögd" bil. Efter en hetsig biljakt konfronteras de av föraren, en helt bindgalen nedblodad kvinna som med hagelbössan dragen anklagar tjejerna för det ena och det andra. Hon tvingar dem till en del förnedrande akter innan hon hastigt och lustigt sticker därifrån.
Tjejerna kan åka vidare, men det dröjer så klart inte länge innan de blir jagade igen och de inser snabbt att det är en komplett galning de har efter sig som inte kommer att ge sig i första taget.
Det är först efter att filmen är över som jag inser att kameran faktiskt aldrig lämnar bilen tjejerna färdas i. Det innebär att vissa partier av filmen får vi bara gissa oss till vad som händer eftersom kameran inte följer med tjejerna hela tiden. Filmen utspelar sig även i realtid, vilket gör att det blir ett hetsigt och effektivt tempo i narrativet. Faktum är att "Five Across the Eyes" känns betydligt mer skräck än vad andra skräckfilmer gör eftersom den skildrar en mycket obehaglig situation med en komplett galen människa som monster.
Mot slutet av filmen blir det oerhört våldsamt och nästan lite tortyrporr av det hela. Filmen slutar på ett mycket rättvist sätt som man dock blir lite illa till mods av att acceptera. Jag skruvar faktiskt lite på mig i soffan.
Filmen skulle så klart tjänat på bättre skådespelare. Tjejerna, alla mer eller mindre debutanter, klarar av vissa delar av filmen ganska bra, men är i stort inte speciellt trovärdiga. Manusförfattaren har dessutom lyckats slarva in en totalt onödig karaktärsbyggande scen där de ska be varandra om ursäkt för hur de betett sig mot varandra tidigare i livet. Dessutom finns det några scener där tjejerna inte beter sig riktigt rationellt, vilket i och för sig kan förklaras av situationen de är i.
Även om jag inledningsvis börjar fundera på varför det görs så mycket skit i skräckgenren, så utvecklas "Five Across the Eyes" till en ganska originell och på sitt eget lilla vis välgjord film som verkligen tagit till vara på essensen i skräck. Med andra ord: den är sevärd även om den börjar riktigt dåligt.
EXTRAMATERIALET
Bara några trailers.
TRE SAKER
1. Titeln tror jag ska tolkas som en ordlek. Uttrycket "Five Across the Eyes" är slang för att få en örfil, men någonstans nämns de att de fem tjejerna kör in i ett område som heter "the Eyes".
2. Filmen spelades in i anslutning till där "Evil Dead" spelades in 1981, säkert valt med flit.
3. Om man ska ge sig på en klassisk jämförelse med andra filmer så blir det "'Blair Witch Project' korsad med 'Death Proof'".
2. Filmen spelades in i anslutning till där "Evil Dead" spelades in 1981, säkert valt med flit.
3. Om man ska ge sig på en klassisk jämförelse med andra filmer så blir det "'Blair Witch Project' korsad med 'Death Proof'".
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
