Splatter utan struktur
FILMENRobert Kurtzman har en diger och imponerade resumé som make-up- och special effektsansvarig på en rad mer eller mindre kända filmer. Som regissör och författare är listan inte lika imponerande, och det har kanske sina förklaringar. Var man har sin plats och som regissör har Kurtzman inte mycket att hämta.
"The Rage":s största namn är Andrew Divoff, känd som han med ögonlapp i "Lost", som här spelar en besviken rysk forskare som kommit på ett botemedel till cancer som ingen tar på allvar, och nu ska han hämnas genom att släppa loss ett virus i USA och pressa fram pengar av myndigheterna genom att sitta på motgiftet. Viruset har en rad sidoeffekter men slutstadiet är vilt raseri och blodtörst.
När filmen börjar har forskaren redan satt igång och efter en kvart ser det ut som hans tid i filmen är över då ett offer går loss på honom innan han försvinner ut i vildmarken. Offret smittar ett par fler och givetvis korsas smittans vägar med ett gäng ungdomar. Dock: ungdomarna drabbas värst av några blodtörstiga gamar (!) som dyker upp ur ingenstans. Slutligen stöter de ihop med forskaren igen som då får berätta vad som egentligen pågår.
Här har vi lite av filmens problem. Storyn saknar struktur helt och hållet och man undrar vem som egentligen är huvudperson och vem som är skurken, eller det onda i filmen. Att forskaren får förklara allt i slutet ska ju inte vara nödvändigt i väl organiserad historia, men samtidigt är det tur att han gör det.
Till filmens fördel kan man säga att den är ordentligt splattrig, men trots att Kurtzman har så mycket erfarenhet av make-up och specialeffekter så är alla effekter inte helt lyckade. Det finns mängder av synlig blue-/greenscreen à la 80-talet och en del andra misstag som för filmen in i B-träsket.
Lite tråkigt, jag hade hoppats på en modern klassiker inom splattergenren, men så blev det inte.
"The Rage":s största namn är Andrew Divoff, känd som han med ögonlapp i "Lost", som här spelar en besviken rysk forskare som kommit på ett botemedel till cancer som ingen tar på allvar, och nu ska han hämnas genom att släppa loss ett virus i USA och pressa fram pengar av myndigheterna genom att sitta på motgiftet. Viruset har en rad sidoeffekter men slutstadiet är vilt raseri och blodtörst.
När filmen börjar har forskaren redan satt igång och efter en kvart ser det ut som hans tid i filmen är över då ett offer går loss på honom innan han försvinner ut i vildmarken. Offret smittar ett par fler och givetvis korsas smittans vägar med ett gäng ungdomar. Dock: ungdomarna drabbas värst av några blodtörstiga gamar (!) som dyker upp ur ingenstans. Slutligen stöter de ihop med forskaren igen som då får berätta vad som egentligen pågår.
Här har vi lite av filmens problem. Storyn saknar struktur helt och hållet och man undrar vem som egentligen är huvudperson och vem som är skurken, eller det onda i filmen. Att forskaren får förklara allt i slutet ska ju inte vara nödvändigt i väl organiserad historia, men samtidigt är det tur att han gör det.
Till filmens fördel kan man säga att den är ordentligt splattrig, men trots att Kurtzman har så mycket erfarenhet av make-up och specialeffekter så är alla effekter inte helt lyckade. Det finns mängder av synlig blue-/greenscreen à la 80-talet och en del andra misstag som för filmen in i B-träsket.
Lite tråkigt, jag hade hoppats på en modern klassiker inom splattergenren, men så blev det inte.
EXTRAMATERIALET
Frikostigt med extramaterial. Har man lust så finns det ett kommentarspår med Robert Kurtzman att avnjuta tillsammans med filmen.
Making of-filmen är oerhört ambitiös och är lika lång som filmen. Här får vi glida in bakom de blodbestänkta scenerna och se hur filmen skapades. I klassisk anda uttalar sig skådespelarna om hur fantastiskt allt varit under inspelningen...
Metalbandet Slipkn... förlåt, Mushroom Head bidrar med lite musik i filmen och har därför fått två videor gjorda med scener ur filmen.
Detta och lite trailers är vad som bjuds bland extramaterialet.
Making of-filmen är oerhört ambitiös och är lika lång som filmen. Här får vi glida in bakom de blodbestänkta scenerna och se hur filmen skapades. I klassisk anda uttalar sig skådespelarna om hur fantastiskt allt varit under inspelningen...
Metalbandet Slipkn... förlåt, Mushroom Head bidrar med lite musik i filmen och har därför fått två videor gjorda med scener ur filmen.
Detta och lite trailers är vad som bjuds bland extramaterialet.
TRE SAKER
1. När man står framför en jättelik monsterfigur som är fängslad med fyra kedjor och jätten börjar slita av dem efter en så skulle väl vilken normalt funtad person som helst springa därifrån när den första kedjan går av. Men inte huvudpersonerna i den här filmen, som börjar röra sig först när den sista kedjan gått av.
2. I bakomfilmen säger manusförfattaren John Bisson, som hittat på storyn tillsammans med Kurtzman, att de gjort den film de själv vill se och att de resonerar att om de dog nu så hade de i alla fall åstadkommit något. Inte speciellt stora ambitioner alltså.
3. Vet inte om det bara är jag, men nog är det ett fallostänk bakom omslagets utformning?
2. I bakomfilmen säger manusförfattaren John Bisson, som hittat på storyn tillsammans med Kurtzman, att de gjort den film de själv vill se och att de resonerar att om de dog nu så hade de i alla fall åstadkommit något. Inte speciellt stora ambitioner alltså.
3. Vet inte om det bara är jag, men nog är det ett fallostänk bakom omslagets utformning?
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA