Exkursion i människans inre labyrint
FILMENVissa filmer är oerhört svåra att sammanfatta för att undvika att avslöja för många ledtrådar till filmens upplösning, eller twist om ni så vill. Till exempel skulle jag vilja jämföra franska "Flickan som kastade tärning" med ett antal filmer, men kan inte riktigt göra det för att bara genom att göra det skulle jag avslöja allt för mycket.
En ung, pojkaktig kvinna har anhållits för ett antal mord. Själv förstår hon ingenting då hon lider av en grav schizofreni med ett antal olika personligheter. Nu har hon lagts in på en psykiatrisk anstalt för att undersökas noggrant. Man misstänker nämligen att hon bara spelar ett spel. En psykolog med specialitet att verkligen tränga in bland de sjuka får rycka in för att försöka få kontakt med henne och reda ut de olika personligheterna. Det visar sig att alla personligheter har namn plockade från den grekiska myten om Minotaurus, avkomman från när en tjur våldtog en kvinna, som fängslades i en labyrint.
Denna myt speglas i kvinnans liv och psykologen tränger allt djupare in i hennes inre labyrint. Parallellt med detta återberättas de sista dagarna innan kvinnan anhölls där vi får följa med en plågad polispsykolog som både lider av visioner och röster som hjälper till att lokalisera kvinnan och alla hennes offer. Men hur dessa tre karaktärer hänger ihop avslöjas först mot slutet.
Filmen har sex år på nacken och det är lite märkligt att den kommit hit först nu. Det är en riktigt bra thriller som visserligen har vissa likheter med några icke nämnda filmer, men som ändå känns fräsch och spännande. Skådespeleriet är mycket bra - Sylvie Testud som spelar den unga kvinnan har ett lite säreget utseende som kompletterar karaktären bra. Hon växlar fint mellan de olika personligheterna och visuellt förstärks detta genom spegelbilder av andra personer på ett mycket smart och finurligt sätt.
Lambert Wilson i huvudrollen som psykologen gör en stabil insats men den som imponerar allra mest på mig är Frédéric Diefenthal som spelar polispsykologen. Han ser fysiskt sjuk ut, smått febrig och blek, och är extremt trovärdig även om han gör en del osannolika saker. En mästerlig insats.
Trots den minst sagt torra titeln på den här filmen så hoppas jag att folk hittar den, för den är högst sevärd.
En ung, pojkaktig kvinna har anhållits för ett antal mord. Själv förstår hon ingenting då hon lider av en grav schizofreni med ett antal olika personligheter. Nu har hon lagts in på en psykiatrisk anstalt för att undersökas noggrant. Man misstänker nämligen att hon bara spelar ett spel. En psykolog med specialitet att verkligen tränga in bland de sjuka får rycka in för att försöka få kontakt med henne och reda ut de olika personligheterna. Det visar sig att alla personligheter har namn plockade från den grekiska myten om Minotaurus, avkomman från när en tjur våldtog en kvinna, som fängslades i en labyrint.
Denna myt speglas i kvinnans liv och psykologen tränger allt djupare in i hennes inre labyrint. Parallellt med detta återberättas de sista dagarna innan kvinnan anhölls där vi får följa med en plågad polispsykolog som både lider av visioner och röster som hjälper till att lokalisera kvinnan och alla hennes offer. Men hur dessa tre karaktärer hänger ihop avslöjas först mot slutet.
Filmen har sex år på nacken och det är lite märkligt att den kommit hit först nu. Det är en riktigt bra thriller som visserligen har vissa likheter med några icke nämnda filmer, men som ändå känns fräsch och spännande. Skådespeleriet är mycket bra - Sylvie Testud som spelar den unga kvinnan har ett lite säreget utseende som kompletterar karaktären bra. Hon växlar fint mellan de olika personligheterna och visuellt förstärks detta genom spegelbilder av andra personer på ett mycket smart och finurligt sätt.
Lambert Wilson i huvudrollen som psykologen gör en stabil insats men den som imponerar allra mest på mig är Frédéric Diefenthal som spelar polispsykologen. Han ser fysiskt sjuk ut, smått febrig och blek, och är extremt trovärdig även om han gör en del osannolika saker. En mästerlig insats.
Trots den minst sagt torra titeln på den här filmen så hoppas jag att folk hittar den, för den är högst sevärd.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. Den franska originaltiteln "Dédales" betyder "labyrinter" och den internationella titeln är "Labyrinth".
2. Filmen inleds med en kameraåkning långt nere i ett labyrintigt fingeravtryck (!), i äkta David Fincher-stil.
3. Huvudrollsinnehavaren Lambert Wilson är för den stora massan kanske mest känd som programmet The Merovingian i de två sista "Matrix"-filmerna.
2. Filmen inleds med en kameraåkning långt nere i ett labyrintigt fingeravtryck (!), i äkta David Fincher-stil.
3. Huvudrollsinnehavaren Lambert Wilson är för den stora massan kanske mest känd som programmet The Merovingian i de två sista "Matrix"-filmerna.
KOMMENTARER -
Läs kommentarer (1)
DELA ELLER TIPSA
DVD
Lambert Wilson (6)
Lambert Wilson (6)
