Spännande rysk roulette i fransk thriller
FILMENDet känns som om det gått inflation i filmtitlar med siffror i. Under de senaste åren har dessutom flera filmtitlar med just siffrorna 9 och 13 dykt upp av någon anledning. Thrillern "Contestant #13" är bara en av fler än tio franska filmer med siffran i det senaste årtiondet, däribland "District 13" och "District 13 - Ultimatum" som alla actionvänner borde vara bekanta med. Denna film nöjer sig dock inte med lagom. Originaltiteln "13 Tzameti" är georgiska och betyder "13 Tretton".
Sébastien är en ung kille som försörjer sin bror och sin mor genom att hanka sig fram som takläggare i en fransk småstad. Genom ett hål i taket på en gammal kåk hör han en äldre man berätta att han väntar på ett brev som kommer att leda till stora pengar. När brevet kommer begår dock mannen självmord.
Sébastien stjäl brevet som innehåller instruktioner och en tågbiljett. Han följer instruktionerna - ovetandes villar han dessutom bort mystiska personer som förföljer honom - och befinner sig till slut i ett hus i skogen där det spelas ett livsfarligt spel: en rysk roulette-turnering...
När filmen börjar är man inte riktigt säker på vad man ska tro. Den är filmad i svartvitt och ser mer ut som ett billigt, gammalt konstnärligt drama än en relativt nyinspelad thriller. Filmad med enkla medel på befintliga platser gör cinematografin inte historien några tjänster, men när vi passerat den första halvtimmen spelar det ingen roll längre, för då har filmen värmt upp och du är inne i händelsernas centrum.
Filmens regissör och manusförfattare Géla Babluani förolämpar dig inte. Du skrivs inte på näsan med onödiga förklaringar om Sébastiens fattigdom eller polisens spaning, och inte heller låter han filmens spänning stå och falla på den ryska rouletten. Inte är du väl så dum att du inte förstår att han klarar sig åtminstone några rundor...
Och varför lägga pengar på scenografi när allt filmen behöver är några slitna kåkar? Varför hyra in dyra skådisar när man kan sätta brorsan i huvudrollen? Logiskt nog följer: varför filma med dyr färgfilm? Ologiskt nog följer dock att ljudet är i sexkanals surround.
Man talar om filmen som en blandning av Hitchcock, Roman Polanski och Tarantino, och av dessa kan jag kanske böja mig till att hålla med om Polanski. Man bygger upp en bra spänning, om än med en lite brant uppförsbacke, och avslutar prydligt. Filmhantverket imponerar inte, men det blir spännande och intressant ändå. Ett helt okej sätt att tillbringa en filmkväll.
Sébastien är en ung kille som försörjer sin bror och sin mor genom att hanka sig fram som takläggare i en fransk småstad. Genom ett hål i taket på en gammal kåk hör han en äldre man berätta att han väntar på ett brev som kommer att leda till stora pengar. När brevet kommer begår dock mannen självmord.
Sébastien stjäl brevet som innehåller instruktioner och en tågbiljett. Han följer instruktionerna - ovetandes villar han dessutom bort mystiska personer som förföljer honom - och befinner sig till slut i ett hus i skogen där det spelas ett livsfarligt spel: en rysk roulette-turnering...
När filmen börjar är man inte riktigt säker på vad man ska tro. Den är filmad i svartvitt och ser mer ut som ett billigt, gammalt konstnärligt drama än en relativt nyinspelad thriller. Filmad med enkla medel på befintliga platser gör cinematografin inte historien några tjänster, men när vi passerat den första halvtimmen spelar det ingen roll längre, för då har filmen värmt upp och du är inne i händelsernas centrum.
Filmens regissör och manusförfattare Géla Babluani förolämpar dig inte. Du skrivs inte på näsan med onödiga förklaringar om Sébastiens fattigdom eller polisens spaning, och inte heller låter han filmens spänning stå och falla på den ryska rouletten. Inte är du väl så dum att du inte förstår att han klarar sig åtminstone några rundor...
Och varför lägga pengar på scenografi när allt filmen behöver är några slitna kåkar? Varför hyra in dyra skådisar när man kan sätta brorsan i huvudrollen? Logiskt nog följer: varför filma med dyr färgfilm? Ologiskt nog följer dock att ljudet är i sexkanals surround.
Man talar om filmen som en blandning av Hitchcock, Roman Polanski och Tarantino, och av dessa kan jag kanske böja mig till att hålla med om Polanski. Man bygger upp en bra spänning, om än med en lite brant uppförsbacke, och avslutar prydligt. Filmhantverket imponerar inte, men det blir spännande och intressant ändå. Ett helt okej sätt att tillbringa en filmkväll.
EXTRAMATERIALET
Fem trailers för andra filmer.
TRE SAKER
1. Babluanis egen Hollywood-remake av filmen har premiär under året. I rollerna ser vi Jason Statham, Alexander Skarsgård, Mickey Rourke och uhm... 50 Cent.
2. Filmen har vunnit flera priser, däribland Grand Jury Prize på Sundance-festivalen.
3. Gubben som Sébastien stjäl brevet av ser precis ut som en uppsminkad Johan Renck.
2. Filmen har vunnit flera priser, däribland Grand Jury Prize på Sundance-festivalen.
3. Gubben som Sébastien stjäl brevet av ser precis ut som en uppsminkad Johan Renck.
HENRIK ANDERSSON (2010-07-31)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA