Ett utdraget hafsverk ingen blir glad av
FILMEN"Jag ska inte dö ensam" känns rätt mycket som en efterapning av filmen "I spit on your grave". Skillnaden är att här är det fyra tjejer som blir överfallna i stället för en och dessutom är filmen argentinsk och inte amerikansk. Annars är filmerna rätt lika vad gäller upplägget.
Vi får följa fyra tjejer som bilar genom den argentinska landsbygden. Rätt vad det är hittar de en kvinna efter vägkanten som någon skjutit prick på. Tjejerna räddar henne och för henne till den lokala polisstationen. Där konstateras att hon är död och tjejerna får var och en lämna en redogörelse för vad som hänt och vad de sett. När de sen åker vidare blir de snart ikappkörda av, just det, samma män som skjutit tjejen de just försökt rädda. Och naturligtvis är de nu ute efter de fyra kompisarna. Det hela slutar med att de tillfångatas, utnyttjas, misshandlas och lämnas för att dö i skogen. Tre av tjejerna överlever och bestämmer sig för att ge igen. De letar reda på sina plågoandar och utkräver en grym hämnd.
Förutom att filmen uppenbart är en lågbudgetfilm är handlingen riktigt seg fram tills dess att de hittar den skjutna tjejen. Klippen är ryckiga och känns närmast lite förvirrade. Att sen skådespelarna är riktigt dåliga gör ju knappast det hela bättre. Adrián García Bogliano som regisserat filmen har förmodligen velat göra en riktigt hemsk och otäck film och i vissa scener har han lyckats men ofta blir det bara överdrivet och specialeffekterna känns plastiga och inte alls så bra som man kommit att vänja sig vid.
Nä, "Jag ska inte dö ensam" får ses som ett försök att berätta en film lite utöver det vanliga men där regissören och skådespelarnas brister lyser igenom allt för mycket. Det blir nu i stället mest ett utdraget hafsverk som ingen blir glad av att se.
Vi får följa fyra tjejer som bilar genom den argentinska landsbygden. Rätt vad det är hittar de en kvinna efter vägkanten som någon skjutit prick på. Tjejerna räddar henne och för henne till den lokala polisstationen. Där konstateras att hon är död och tjejerna får var och en lämna en redogörelse för vad som hänt och vad de sett. När de sen åker vidare blir de snart ikappkörda av, just det, samma män som skjutit tjejen de just försökt rädda. Och naturligtvis är de nu ute efter de fyra kompisarna. Det hela slutar med att de tillfångatas, utnyttjas, misshandlas och lämnas för att dö i skogen. Tre av tjejerna överlever och bestämmer sig för att ge igen. De letar reda på sina plågoandar och utkräver en grym hämnd.
Förutom att filmen uppenbart är en lågbudgetfilm är handlingen riktigt seg fram tills dess att de hittar den skjutna tjejen. Klippen är ryckiga och känns närmast lite förvirrade. Att sen skådespelarna är riktigt dåliga gör ju knappast det hela bättre. Adrián García Bogliano som regisserat filmen har förmodligen velat göra en riktigt hemsk och otäck film och i vissa scener har han lyckats men ofta blir det bara överdrivet och specialeffekterna känns plastiga och inte alls så bra som man kommit att vänja sig vid.
Nä, "Jag ska inte dö ensam" får ses som ett försök att berätta en film lite utöver det vanliga men där regissören och skådespelarnas brister lyser igenom allt för mycket. Det blir nu i stället mest ett utdraget hafsverk som ingen blir glad av att se.
EXTRAMATERIALET
Inget.
TRE SAKER
1. Filmens originaltitel är "No moriré sola".
2. Filmen är från 2008 och jag blir inte direkt förvånad över att det tagit den tre år att hitta hit.
3. Regissören Adrián García Bogliano har förutom att regisserat filmen även varit delaktig i manus, skött kameran under inspelningen och klippt filmen.
2. Filmen är från 2008 och jag blir inte direkt förvånad över att det tagit den tre år att hitta hit.
3. Regissören Adrián García Bogliano har förutom att regisserat filmen även varit delaktig i manus, skött kameran under inspelningen och klippt filmen.
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
DVD
