Försumbart möte mellan öst och väst
FILMENI dessa tider när så mycket handlar om terrorister och nutida militära konflikter är det lite uppfriskande att återigen se ett drama som utspelas med andra världskriget som bakgrund. Året är 1945 och den amerikanska generalen Douglas MacArthur (ypperligt spelad av Tommy Lee Jones) ges i uppdrag att övervaka och iscensätta återuppbyggnaden av Japan efter att dess kejsare kapitulerat. Det första och viktigaste beslutet blir att avgöra kejsarens delaktighet i kriget vilket han delegerar till brigadgeneralen Bonner Fellers (Matthew Fox), en man som dels har en viss kännedom om Japan och den japanska kulturen men som också har en helt egen agenda.
Fellers utredning om kejsarens roll i kriget blandas med hans privata försök att hitta den japanska kvinna han tvingades lämna bakom sig när kriget bröt ut. Förhör med prominenta japanska ledare varvas med tillbakablickar på Fellers tid med Aya och även om det hela är välspelat, särskilt från de japanska skådespelarnas sida, är det ack så torrt och utan att riktigt kunna gå på djupet av någonting.
Upplägget med en skildring av några få intensiva dagar som speglar ett historiskt viktig skeende kan låta lite småtrist på förhand men det har gjorts skickligt på film förut. Roger Donaldsons "Tretton dagar" är ett exempel som dyker upp i mitt huvud där man skildrar hur världen balanserade farligt nära randen till ett kärnvapenkrig i början av 60-talet. Tyvärr når man aldrig dit med den här filmen som hade flera vägar att gå men lite taffligt försöker väva in allihop. Vad vi istället får är en intressant men ack så ospännande bild av japanska kulturella värderingar och hur de skiljer sig från vårt västerländska tankesätt. Dock verkar man inte ha väjt för de värsta klichéerna eller fördomarna om japaner.
Som omslaget deklarerar är "Emperor" inspirerad av verkliga händelser och man har tagit sig en hel del friheter. Kärlekshistorien mellan Fellers och japanskan Aya är en total fiktion och finns förmodligen där för att ge fler exempel på kulturkrockarna mellan öst och väst, men det greppet blir aldrig särskilt tydligt. Fellers utredning och försök att pussla ihop vad som egentligen hänt i maktens korridorer blir aldrig särskilt spännande och kopplingen till den speciella japanska kulturen, där kejsaren är en väldigt grundläggande pusselbit, resulterar inte i någon större uppenbarelse. Slutresultatet blir en film som i det stora hela är välgjord och välspelad men till sist ganska försumbar.
Fellers utredning om kejsarens roll i kriget blandas med hans privata försök att hitta den japanska kvinna han tvingades lämna bakom sig när kriget bröt ut. Förhör med prominenta japanska ledare varvas med tillbakablickar på Fellers tid med Aya och även om det hela är välspelat, särskilt från de japanska skådespelarnas sida, är det ack så torrt och utan att riktigt kunna gå på djupet av någonting.
Upplägget med en skildring av några få intensiva dagar som speglar ett historiskt viktig skeende kan låta lite småtrist på förhand men det har gjorts skickligt på film förut. Roger Donaldsons "Tretton dagar" är ett exempel som dyker upp i mitt huvud där man skildrar hur världen balanserade farligt nära randen till ett kärnvapenkrig i början av 60-talet. Tyvärr når man aldrig dit med den här filmen som hade flera vägar att gå men lite taffligt försöker väva in allihop. Vad vi istället får är en intressant men ack så ospännande bild av japanska kulturella värderingar och hur de skiljer sig från vårt västerländska tankesätt. Dock verkar man inte ha väjt för de värsta klichéerna eller fördomarna om japaner.
Som omslaget deklarerar är "Emperor" inspirerad av verkliga händelser och man har tagit sig en hel del friheter. Kärlekshistorien mellan Fellers och japanskan Aya är en total fiktion och finns förmodligen där för att ge fler exempel på kulturkrockarna mellan öst och väst, men det greppet blir aldrig särskilt tydligt. Fellers utredning och försök att pussla ihop vad som egentligen hänt i maktens korridorer blir aldrig särskilt spännande och kopplingen till den speciella japanska kulturen, där kejsaren är en väldigt grundläggande pusselbit, resulterar inte i någon större uppenbarelse. Slutresultatet blir en film som i det stora hela är välgjord och välspelad men till sist ganska försumbar.
EXTRAMATERIALET
Ingenting.
TRE SAKER
1. I sluttexterna uppges det felaktigt att president Eisenhower senare degraderade Feller till Överste. Detta var inte något som Eisenhower var inblandad i utan skedde mer eller mindre per automatik med de officerare som tilldelats en tillfällig befordran i krigstid.
2. Filmen är något så ovanligt som en amerikansk-japansk samproduktion. Tommy Lee Jones flögs över för att närvara på den japanska premiären tillsammans med de inhemska skådespelarna.
3. All marknadsföring, inklusive omslag och trailers, ger sken av att filmen centreras kring Tommy Lee Jones MacArthur. I själva verket är han en bi-karaktär (om än en viktig sådan) vilket kan göra en del tittare besvikna. Tänk om pengar inte styrde allt?
2. Filmen är något så ovanligt som en amerikansk-japansk samproduktion. Tommy Lee Jones flögs över för att närvara på den japanska premiären tillsammans med de inhemska skådespelarna.
3. All marknadsföring, inklusive omslag och trailers, ger sken av att filmen centreras kring Tommy Lee Jones MacArthur. I själva verket är han en bi-karaktär (om än en viktig sådan) vilket kan göra en del tittare besvikna. Tänk om pengar inte styrde allt?
THOMAS HELSING (2014-01-14)
KOMMENTARER -
Inga kommentarer än
DELA ELLER TIPSA
Blu-ray
Matthew Fox (10)
Matthew Fox (10)
